|
|
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
Bubblare: NES Remix 1-2 (indieszero, 2013-2014)
| |GWK & JMK
|
|
|
Liren som slog ut New Super Mario Bros. U från listan, som alltså var med i loppet för åtminstone en bubbelplacering. Men istället så blev det en dubbelbubbelplats för dessa. De roligaste bitarna i WarioWare brukar vara minispel baserade på riktiga gamla Nintendo-spel och det är vad NES Remix handlar om. Som titeln förtäljer bygger det förvisso bara på NES-spel men det är inte så bara ändå då minispelen har fläskats ut betydligt mer här. Så man får verkligen spela relativt stora delar av de gamla klassikerna, däribland alla SMB-spel, Zelda I-II, Metroid, Kid Icarus och Excitebike. Ja, tack.
Enda anledningen till att det inte blev en proper placering är att det inte släpptes någon fysisk utgåva här i Europa. Surt nog... >_<
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
10. Hyrule Warriors (Omega Force/Team Ninja, 2014)
| |GWK & JMK
|
|
|
Legend of Zelda möter Dynasty Warriors. Link slaktar fiender med svärdet så det står härliga till. Hord efter hord av diverse välbekanta monster från Zelda-spelen anfaller. Det här är ett sådant här spel där man drar ut i fält och härjar vilt, bara svingar loss och dräper dussintals efter dussintals och till slut hundratals och ja, t o m tusentals fiender per omgång.
Med hjälp av en uppsjö kända karaktärer från tidigare Zelda-spel som Ocarina of Time, Twiligt Princess och Skyward Sword. Vilket förvisso gör att detta känns som en fanfic men so what?
Hyrule Warriors är ytligt fast kul. Zelda själv är en av de spelbara karaktärerna och sparkar röv.
Har sedan den ursprungliga utgåvan portats till såväl 3DS som Switch.
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
9. Splatoon (Nintendo, 2015)
| |JRA
|
|
|
Fastän det inte riktigt är min kopp av te, och ändå var detta det enda spelet som jag ombads skriva några rader om för den här listan (fast det beror såklart på att de andra bara spelat tvåan till Switch), får en väl medge att det var inte dåligt av Nintendo att introducera vad som blivit ett så pass populärt nytt IP på en sådan kommersiellt lackluster hårdvara som Wii U. Och jag gillar ju alltid nya IP så bara där plockar spelet pluspoäng hos mig. Splatoon var ett av de mest populära spelen till det kortlivade formatet och uppföljaren är ju ett väldigt omtyckt spel det också. Så pass att folket här på redax resonerade som så att om ettan är någonting som tvåan, och det är den ju, så är det en självklar titel att ha med in på topp-10. Vilket jag väl får gå i god för. Mm, det duger jag till minsann. Det finns väl inte så mycket mer att tillägga. Splatoon är ett skjutspel, och som bäst i multiplayer, fast med en kombination av paintball och vattenpistoler istället för verkliga virtuella skjutvapen. Så det är inget splatterspel utan ett... Splashspel. Yeah. Därmed titeln Splatoon = Splash Platoon, dvs Splashplutonen. Och istället för att kuta runt och skjuta på varandra ur förstapersonsperspektiv som i Doom så gör man det ur tredjepersonsperspektiv som i Donkey Kong 64. Och så är det ju mycket mer färgglatt och cartoonigt än dina gråbruna bajsallvarliga FPS enligt standardmallen 1A. Vilket dessutom gör att toon i Splatoon passar.
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
8. Donkey Kong Country: Tropical Freeze (Retro Studios, 2014)
| |GWK
|
|
|
Den direkta uppföljaren till DKC Returns och bättre i flera avseenden... Redan på första banan åker man t ex ned för rutschkana rakt under vatten. Aporna kan simma igen! Här infogas dessutom undervattendelar i de vanliga banorna i bästa DKC3-anda, något jag gillar skarpt. Både Donkey och Diddy återvänder och den här gången får även Dixie vara med! T o m Cranky får följa med på banorna!
Använder man spelpaddan är den extra skärmen t o m mer överflödig än bilden nedan i förhållande till omslagsbilden här till vänster men whatever... Det här liret lever på annat. Härligt klingande varma toner, coola bossar, valrossvikingar, den gemytliga världskartan, att viftkontrollerna är VALBARA samt dodofåglar! Finns nu även på Switch.
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
7. Yoshi's Woolly World (Good-Feel, 2015)
| |GWK & JMK
|
|
|
Nog den mest intressanta "uppföljaren" i "serien" sedan det ursprungliga Yoshi's Island till SNES. På Wii var det Kirby som körde en garn-gimmick, den här gången är det Yoshi's tur. Efter pastellfärgerna som återkommit just sedan det första spelet i mitten på 90-talet får Yoshis värld sig nu en total visuell makeover. Vilket såklart är det första som slår en med spelet. Det är urgulligt! Skjuter man garnägg mot de kött- eller rättare sagt tygätande plantorna, så tanglas de in i trådarna. Monty Moles hoppar inte längre fram från under marken men från under mattor. Många banor kör med kitschiga tyg- och garnrelaterade dåliga vitsar till namn. Ja, dåliga på ett bra sätt alltså. Det här spelet gillar vi. Portades 2017 till 3DS.
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
6. Kirby and the Rainbow Paintbrush (HAL, 2015)
| |TNT & JMK
|
|
|
Ännu en ny del i en plattformspelserie med en ny slående visuell stil som vinner över oss direkt alltså. Här är det leranimation som gäller. Vilket verkligen bidrar till att skapa vad som känns som en helt unik spelvärld. Tänk Kirby möter ClayFighter. Fast mycket sötare. Och Claymates kom inte ens i närheten.
En kul sak med det här spelet är att det tar verkligen vara på pekplattekontrollen. Skärmen på paddan används praktiskt taget som den nedre skärmen på någon av DS-konsolerna. Där nere drar man alltså streck, så pluppar det upp en väg i regnbågens alla färger för Kirby att färdas längst med. Man styr mao inte Kirby direkt utan just penseldragen som den rosa lerbollen sedan följer i rutan. Fortfarande Wii U-exklusivt.
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
5. Captain Toad: Treasure Tracker (Nintendo, 2014)
| |JMK
|
|
|
Den gamle svamppojken Toad i ett eget spel? Ja, varför inte? Visserligen var han spelbar så tidigt som i vårt västerländska SMB2 till NES men här är han alltså huvudrollsinnehavare! Detta är ett kul litet spel. Baserat på Captain Toad-nivåerna i Super Mario 3D World. Banorna är som dioramor, typ tittskåp alltså. Mycket charmigt. Här är det ingen hets. Här ska det pusslas sin väg fram. Här är det mao de små grå som ska sättas i rörelse. Toad traskar fram och letar skatter. Jag gillar verkligen det här spelet och hade personligen velat se det i topp-3. Även om det inte är det mest fartfyllda liret i världen men det är liksom heller inte poängen med det. Och nattågbanorna är då episka på riktigt! Finns även på Switch och 3DS.
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
4. Mario Kart 8 (Nintendo, 2014)
| |JMK
|
|
|
Mario Kart 8 är faktiskt det första spelet i serien sedan SNES-originalet som hamnar med på någon av våra konsoltopplistor.
Och fastän jag faktiskt föredrog urvalet banor i Wii-delen så känns åttan ändå mer balanserat vad gäller prylarna och därmed roligare att köra. Här tillförs även anti-grav som ihop med Mute City-banan bäddar för en vrålhäftig F-Zero-upplevelse. Bland nya förare ser vi de sju Koopa-ungarna och bland nya föremål får vi bumerangen som agerade power-up i Super Mario 3D Land.
Men ja, vi kan nog sluta hoppas på att någon ny del i serien någonsin kommer slå det första Super Mario Kart och bara gilla läget. Mario Kart blir inte bättre än så här i modern tid. Ja, om man inte räknar med deluxe-porten till Switch...
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
3. Super Mario 3D World (Nintendo, 2013)
| |TNT & JMK
|
|
|
Hade det gjort någon skillnad om Super Mario 3D World hade varit ett av releasespelen till Wii U istället för det urvattnade "New" SMBU? Mycket möjligt. Nåja.
Nytt här är kattdräkten och Peach är bara för söt i den. Just det, man kan spela flera samtidigt som Mario, Luigi, Peach och Toad och hjälpas åt eller jävlas med varandra. Kanon.
Blir det kaka på kaka efter 3D Land och de senaste NSMB-spelen? Jo, men ibland har man inget emot det heller. Dubbelt upp! Likt double cherry. Mums. För gosse vilken härligt underbar 3D-värld som breder ut sig framför en här.
3D World må "bara" vara det tredje bästa spelet till formatet men är å andra sidan i skrivande stund fortfarande den främsta anledningen att äga en Wii U.
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
2. Super Mario Maker (Nintendo, 2015)
| |TNT & JMK
|
|
|
Mario, Mario och åter Mario. Spelutbudet till Wii U var väl inte det mest spännande direkt men här fanns också några riktiga guldkorn från Nintendo själva. Däribland något som somliga av oss hade drömt om sedan årtionden tillbaka, nämligen ett Mario Paint-liknande designspel där man får bygga sina egna helt spelbara sidoscrollade Mario-plattformsbanor! Guld värt. Om någon var tveksam inför ett Wii U-köp så var det Super Mario Maker som avgjorde saken. Ett fullkomligt klockrent spelkoncept som också lyckades ta tillvara på pekplattan till konsolen på ett naturligt sätt. Året efter släppte Nintendo en väldigt snarlik version till 3DS, som vi helt ärligt t o m föredrar men som dock saknar stöd för ambiibo och delning online.
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
|
|
|
1. The Legend of Zelda: Breath of the Wild (Nintendo, 2017)
| |JMK
|
|
|
Inte bara det bästa spelet till Wii U men årets spel 2017, alla format, alla kategorier. Helt enkelt helt otroligt. Ja, "breathtaking" verkligen. Och "a breath of fresh air" i Zelda-serien. Så bra. Världen i BotW känns helt overkligt stor. Hela detta Hyrule är liksom så omfattande. När jag först började spela detta och hade kommit iväg från platån och då insett hur ofantligt mycket större världskartan som bredde ut sig framför mig egentligen var så blev jag ärligt talat lite rädd för att jag inte skulle klara av att ta mig an hela spelet. Vägen till byn Kakariko för första gången var lång och farlig. Och man kände sig så liten och vilse i den stora sargade men ack så vackra världen. BotW gavs även ut till Switch.
|
|
|
|
|
|
=============================================================================================
|
