Aktuellt

Arkiv

Fakta för fan

Lekcenter

Perspektiv & Retrospektiv

Topplistor

Topp-5:
Bästa Mega Man-spel



Sammanställd av: SPPS, 2008-11-01

Text: Måns S Dahlgren, Thomas D Gustafsson, Magnus D Johansson, Jan M Komsa, 2008-11-30

November visade sig vara Mega Man-månad för oss på POPKORN... Först lät vi både hurra och bua för det minst sagt omtalade släppet av "Mega Man 9" till nedladdningstjänsterna och vid en diskussion (som handlade om just det "nya" spelets existensberättigande) under SPPS:s Halloween-special fick vi sedan helt spontant idén att göra åtminstone en topp-5 över de bästa Mega Man-spelen, bara som en kul grej oss själva emellan från början men som vi nu alltså ändå gör en "grej" av. För varför inte liksom? Kul idéer att göra kul grejer av är trots allt hela poängen med vad vi gör här! ^_^ De enda kriterierna med denna korta topp var att det skulle röra sig om plattformsskjutare med någon form av Mega Man i huvudrollen dvs inga sportspel, rollspel eller spel där Zero är hjälten. Resultatet kan ni läsa här nedan. Må det värma lite i det ruggiga höstvädret.


5. Rockman & Forte (SNES, 1998 i Japan)

|TDG

Efter det sjätte spelet tog Mega Man-serien steget till SNES och därpå direkt över till PlayStation med åttan och sedan konstigt nog tillbaka till SNES igen. Rockman & Forte, eller Mega Man & Bass som det kom att kallas hos oss i väst, släpptes så sent som 1998 (då t o m Nintendos nästa stationära redan var ute i hela världen) och var ett av de allra sista spelen till den gamla 16bitskonsolen vilket märks i synnerhet på den superslipade grafiken och lika vassa kontrollen. Ytterligare skoj är att man måste inte spela enbart som blåbäret här, istället kan man välja att röja upp som hans motpol Forte, en av Dr. Wilys kreationer. Forte har sådana roliga förmågor som dubbelhopp och möjligheten att skjuta i alla riktningar vilket öppnar dörrar för helt nya spelstilar. En rättvis svårighetsgrad och högt återspelningsvärde gör detta till ett av de bättre Mega Man-titlarna och ett givet spel i samlingen.




4. Mega Man III (NES, 1992)

|MSD

Tillsammans med föregående del II, räknas Mega Man III som seriens stora klassiker bland många av fansen och mycket är ju sig likt sedan tvåan. Fortfarande väljer man mellan åtta olika robotar att slåss mot samt stjäla vapen från när man väl har besegrat dem, så i det avseendet kan man väl säga att trean befäste hela spelupplägget som därefter gjordes synonymt med serien i stort. Och att pågen nu kunde glida underlättade att undvika fiendeskotten så spelen blev mycket smidigare än tidigare. Trean innebar även första mötet med hunden Rush (som självklart är ett roligare alternativ än "Item 1" etc) och Mega Mans storebror Protoman. Som vanligt var musiken den bitvis bästa dittills till Nintendo 8-bit, medan återträffen med fulingarna från tvåan förblir en välkommen bonus än idag. Absolut en av seriens höjdpunkter. En kul notis för övrigt är att del tre var det enda spelet i serien som hamnade på SPPS:s topp-20 över de bästa spelen någonsin i en intern omröstning på styrelsen. ;p




3. Mega Man X (SNES, 1994)

|JMK

När det äntligen blev dags för Capcoms blå bombare att ta det första steget över till 16-bit, då räckte det inte med samma gamla spel bara med lite snyggare grafik. Mega Man-serien skulle fräschas upp från grunden! Den tramsige Dr Wily byttes således ut mot en ordentlig ärkefiende och "valfritt ord + Man"-bossarna, som i många fall var så dåligt designade att de inte alls såg ut som robotar ens, fick vika hädan för en armada av antropomorfiska mekaniska djur av de mest varierande slag med tillhörande tuffa namn så som "Chill Penguin" och "Sting Chameleon". X:et i titeln stod aldrig för "del tio" (i själva verket var det här del sju i ordningen...), det stod ju snarare för "häftigt" - och bra häftigt var det också! En tuff och glänsande yta, smidig kontroll som efter fadäsen med sexan återigen gjorde spelkaraktären praktiskt spelbar, ett väl uppskruvat tempo och styrbara mechas tagna direkt ur Captain Commando gjorde Mega Mans nytändning till en riktig vinnare! Varken förr eller senare har ett Mega Man-spel varit såhär häftigt på riktigt.




2. Mega Man V (NES, 1993)

|JMK

Mega Man-serien till NES nådde definitivt kulmen i och med denna femte del från upprepningarnas mästare Capcom. Med glidningen från trean och förmågan att ladda upp megastora skott från fyran intakta är Mega Mans egenskaper fullt utvecklade här och konceptet moget att gå vidare inom andra områden. Miljöerna och fienderna är både större och mer levande än tidigare t ex och variationen i spelmomenten gör det här till allt annat än ytterligare ett tröttsamt återseende i mängden, trots att det släpptes med mindre än ett års marginal till föregående del. Här finns bl a banor där man är tyngdlös under rymdrusningar, där gravitationen skiftar fram och tillbaka så man måste spela upp och ner (så släng dig i väggen Super Mario Galaxy för detta var nära 15 år tidigare!) och min typ personliga favorit när man får tillfälle att åka Jetski. Mega Man V utmärker sig som en förvånansvärt nyskapande och friskt vågad del i en serie där spelen började bli bedövande lika varandra.




1. Mega Man II (NES, 1990)

|MDJ

Jag har en kluven relation till Mega Man-spelen... För inga andra spel har jag suttit och skrikit eller svurit lika mycket åt så som dessa... Inga andra spel har jag heller ifrågasatt lika mycket. Alla vet ju att gamla Mega Man är retro for life så då måste jag ändå tycka om det här men... Varför kan man inte skjuta diagonalt och varför är det så jävla omöjligt att träffa de små paddorna? Varför i helvete ryggar man bakåt vid minsta kontakt med fiendestötar så man trillar ner i avgrunder och vad fan tar jetsläden slut för när man som mest behöver den?! Det mest frustrerande är dock att inget av det här får avgöra vad jag ska tycka för det har jag redan bestämt. Istället får jag rationalisera om saken och kommer då fram till hur mycket jag trots allt gillar bosstriderna, den oavsiktligt vemodiga estetiken som omger de egentligen gulliga små gubbarna och den precis lagom skrälliga blip plop-musiken med såklart. Så har jag övertygat mig själv att detta ÄR det bästa Mega Man-spelet!


..och precis som vanligt har den där Dylan röstat precis lagom skevt för att bumpa upp tvåan med ett par placeringar, samtidigt som han högst medvetet röstade ner X-titeln bara för att ett SNES-spel inte skulle toppa flera av delarna till NES för "Hur skulle det se ut?" liksom. Vet detta, att hade alla bara röstat helt ärligt som de själva tycker och inte anpassat sitt tyckande efter hur det må påverka den gemensamma sammanställningen i slutändan, så skulle det snarare stå mellan Mega Man V och Mega Man X i fråga om första- och andraplatsen. Tvåan däremot hade på sin höjd hamnat i anknytning till trean, antigen placeringen före eller efter... Nej, vi är inte Dylan nådiga längre. Hans röst räknas ju men rätt ska vara rätt. Mega Man II vinner alltså valet utan att ha fått flest röster men ändå i enighet med reglerna, inte alls olikt en viss George Bush år 2000 och precis som i det fallet så accepterar vi utgången men sticker heller inte under stol med att det hela inte gick helt oklanderligt till '-_- (reds. anm.).

| Till toppen av sidan |

Till arkivet!
Allehanda
Multipopulärkulturella
Mångpopulärkulturella

Videospelrelaterade
|- Topp-20 NES-kassetter
|- Topp-100 NES-spelen…
|- Topp-16 SNES-spel etc
|- Topp-20 SNES-tillskott
|- Topp-10 Nintendo 64-lir
|- Topp-20 Game Boy-lir
|- Topp-10 DS-spel/idéer
|
|- Topp-25 Sega MD-spel

|- Topp-25 Sega DC-spel
|- Topp-25 Sony PS2-spel
|
|- Topp-5 Mega Man-liren

|- Topp-10 BS i VS-spel…
|- Topp-10 Par i spel
|- Topp-10 Tennispel

POPKORN bedrivs som en helt fristående ideell sysselsättning och är inte del av något
annat samfund, samarbete eller liknande. Ansvarig uppläggare för sidan är Jan Komsa.