Topp-5-10:
Bästa Mega Man-spel

November visade sig vara Mega Man-månad för oss på POPKORN. Först lät vi både hurra och bua för det minst sagt omtalade släppet av Mega Man 9 till nedladdningstjänsterna, och vid en diskussion (som handlade om just det "nya" spelets existensberättigande) under ett Halloween-evenemang fick vi sedan helt spontant idén att göra åtminstone en topp-5 över de bästa Mega Man-spelen bara som en kul grej oss själva emellan från början men som vi nu alltså ändå gör en "grej" av för varför inte liksom? Kul idéer att göra kul grejer av är trots allt hela poängen med vad vi gör här! ^_^ De enda kriterierna med den här topplistan var att det skulle röra sig om plattformsskjutare med någon form av Mega Man i huvudrollen så inga sportspel, rollspel eller spel där Zero är hjälten. Resultatet kan ni läsa här nedan. Må det värma lite i det ruggiga höstvädret...

..eller må det nu eh, kyla lite i den heta sommarvärmen? Hej och välkomna till aktuellt. Jo, det är så att vi i DETTA nu, dvs under juni månad år 2021, mer än 12 år efter att den där topp-5:an ursprungligen sattes samman, fick för oss att omvisitera och utöka listan till en hel 10-i-topp. För att, återigen, varför inte? Med nytt blod på redaktionen, nya spel ute i serien samt gamla åsikter som omvärderats sedan listan först sammanställdes hösten 2008 tyckte vi att det var nåt som gott och väl kunde göras. Nu har vi dessutom gjort alla bästa spellistor för samtliga format vi ville ha täckt, från NES och Master System till XBO, PS4 & Switch, och börjat spåna om andra slags spelrelaterade topplistor. Och vid en kik på det blygsamma urvalet av andra spellistor som redan finns uppe stack det lite i ögonen att Mega Man-listan endast var en topp-5. Inte längre!

10. Mega Man Powered Up (PSP, 2006)

|GWK

Mega Man Powered Up är inget helt nytt spel i serien utan faktiskt en remake av den allra första delen som fanns till NES:en. Vi brukar inte räkna med remakes men då det inledningsvis klart och tydligt framgick; "De enda kriterierna med den här topplistan var att det skulle röra sig om plattformsskjutare med någon form av Mega Man i huvudrollen dvs inga sportspel, rollspel eller spel där Zero är hjälten." så kör vi på det och trycker alltså in denna nyversion på listan... Originalspelet är ju helt föråldrat nämligen. Det bästa sättet att spela det första Mega Man-spelet på är just detta på PSP. Här ser dessutom Mega Man ut så som originaldesignern Keiji Inafune alltid föreställt sig, som man kan se på omslaget. En kreativ vision han tyvärr inte kunde verkliga på NES:en pga de dåtida tekniska begränsningarna. En level editor och möjligheten att spela som bossarna också avgjorde saken. Bra grejer.

9. Rockman & Forte (Super Famicom, 1998 i Japan)

|TDG

Efter det sjätte spelet tog Mega Man-serien steget till SNES och därpå direkt över till PlayStation med åttan och sedan konstigt nog tillbaka till SNES igen. Rockman & Forte, eller Mega Man & Bass som det kom att kallas hos oss i väst, släpptes så sent som 1998 (då t o m Nintendos nästa stationära redan var ute i hela världen) och var ett av de allra sista liren till den gamla 16-bitskonsolen vilket märks i synnerhet på den superslipade grafiken och lika vassa kontrollen. Ytterligare skoj är att man måste inte spela enbart som blåbäret här, istället kan man välja att röja upp som hans motpol Forte, en av Dr. Wilys kreationer. Forte har sådana roliga förmågor som dubbelhopp och möjligheten att skjuta i alla riktningar vilket öppnar dörrar för helt nya spelstilar! En hård svårighetsgrad och högt återspelningsvärde gör detta till ett av de mer intressanta Mega Man-liren och ganska givet till samlingen.

8. Mega Man 2 (NES, 1990)

|MDJ

Jag har en kluven relation till gamla Mega Man. Inga andra lir har jag suttit och skrikit eller svurit lika jävla mycket åt såsom dessa. Inga andra lir har jag ifrågasatt lika mycket heller. Alla vet ju att gamla Mega Man är retro for life så då måste jag tycka om det men... Varför kan man inte bara skjuta diagonalt och varför är det så jävla omöjligt att träffa de små paddorna? Och varför i helvete ryggar man bakåt vid minsta kontakt med fiendestötar så man trillar ner i avgrunder?! Och vad fan tar jetsläden slut för just då man mest behöver den?! Det mest frustrerande är dock att inget av det här får avgöra vad jag ska tycka för det har jag redan bestämt. Istället får jag rationalisera om saken och kommer då fram till hur mycket jag trots allt gillar bosstriderna, den oavsiktligt vemodiga estetiken som omger de egentligen gulliga små gubbarna och den precis lagom skrälliga blip plop-musiken med såklart. Tvåan här var den del som var först med att göra allt detta helt rätt!

7. Mega Man 3 (NES, 1992)

|MSD

Tillsammans med föregående del två räknas Mega Man 3 som seriens stora klassiker bland många av fansen och mycket är ju sig likt sedan tvåan. Återigen väljer man mellan åtta styck olika robotar att slåss mot samt stjäla vapen från när man väl har besegrat dem, så i det avseendet kan man väl säga att trean befäste hela spelupplägget som därefter gjordes synonymt med serien i stort. Och att pågen nu kunde glida underlättade att undvika fiendeskotten så spelen blev mycket smidigare än tidigare. Trean innebar även första mötet med hunden Rush (som självklart är ett roligare alternativ än "Item 1" etc) och Mega Mans storebror Protoman. Som vanligt var musiken den bitvis bästa dittills till Nintendo 8-bit, medan återträffen med fulingarna från tvåan förblir en välkommen bonus än idag. Absolut en av seriens höjdpunkter. En kul notis för övrigt är att del tre var det enda spelet i serien som hamnade på SPPS:s topp-20 över de bästa spelen någonsin i en intern omröstning på styrelsen. ;p

6. Mega Man 4 (NES, 1993)

|GWK

Ja, det är ju bara att konstatera att med bara ett undantag så gjordes Mega Man-spelen till NES:en bara bättre och bättre. Mega Man 4 var den första delen i serien där den alltmera populära titelkaraktären kunde ladda upp skotten genom att man höll ner skjutknappen. Något som helt ändrade tempot i spelupplägget. Inte längre behövde Mega Man stanna i sina spår när han ställdes inför någon fiende för att skjuta ner denna och först då kunna fortsätta. Fullt uppladdad kunde den blå plåtpojken skjuta sig förbi i bara farten! Mega Man kunde nu kuta och skjuta utan att stanna utan direkt kuta vidare alltså! Helt lysande! Mega Man 4 är dessutom spelet med DEN häftigaste bossen av dem alla av alla spelen till NES:en; Pharaoh Man. Något som också de på Capcom tydligen insåg eftersom Pharaoh Man var den enda av bossarna i fyran som fick äran att vara med på omslaget i både Nordamerika och Europa! Och det är inte bara själva bossen men hela den banan är verkligen något extra.

5. Mega Man: The Wily Wars (Mega Drive, 1995)

|GWK

Mega Man: The Wily Wars är Mega Man 1, 2 och 3 i ett till Mega Drive. Och det handlar inte bara om samma gamla NES-spel för här har spelen gjorts om från grunden för 16-bit. Med bl a mycket snyggare grafik, där det på NES ibland bara var tråkig helsvart bakgrund t ex, bättre ljud och sparfunktion! Tänk Super Mario All-Stars fast för Mega Man. Men detta är inte bara en samlingskassett. Det är tekniskt sett en ny del i serien. Spelet har en egen story nämligen, som förklarar varför Mega Man återupplever de tre första liren i sitt liv med att Dr. Wily rest tillbaka i tiden och Mega Man följde efter. Coolt. En fet bonus finns här med. När man har klarat alla tre spelen fortsätter äventyret vidare till det exklusiva Wily Tower där man fritt kan kombinera ihop vilka vapen man än vill ha från alla de tidigare delarna! Hur coolt som helst. Spelet gavs ut på kassett i Europa när det begav sig och finns sedan 2019 även tillgängligt på Sega Mega Drive Mini-konsolen!

4. Mega Man 9 (WiiWare, 2008)

|JMK

Mega Man 9 har vuxit på mig allså. Jo, jag var väldigt mycket emot vad jag såg som en skamlös cash grab då det begav sig men detta lir har faktiskt klarat tidens test och visat sig vara riktigt kul att sitta och nöta på. Det är lätt att komma in i flytet typ. Man automatiserar spelandet liksom. Kombinerat med det störtsköna soundtracket, med några av de bästa blipblop-kompositionerna i hela serien, tycker jag inte att det är en så dålig grej nu i mina äldre dagar. Mega Man 9 släpptes för övrigt för nedladdning även på PS3 och Xbox 360. Det var inte konsolexklusivt för Wii när det gavs ut mao men det kom trots allt ändå ut via WiiWare först. Och ett nytt Mega Man-spel i samma stil som spelen till Nintendos 8-bitare känns såklart som mest rätt på just en Nintendo-konsol med Wii-moten på sniskan motsvarandes NES-kontrollen... Det är helt enkelt som gjort för att spelas på "en Nintendo" som man sade förr i världen.

3. Mega Man 5 (NES, 1993)

|JMK

Mega Man-serien till NES nådde definitivt kulmen i och med denna femte del från upprepningarnas mästare Capcom. Med glidningen från trean och förmågan att ladda upp megastora skott från fyran intakta är Mega Mans egenskaper fullt utvecklade här och konceptet moget att gå vidare inom andra områden. Miljöerna och fienderna är både större och mer levande än tidigare t ex och variationen i spelmomenten gör det här till allt annat än ytterligare ett tröttsamt återseende i mängden, trots att det släpptes med mindre än ett års marginal till föregående del. Här finns bl a banor där man är tyngdlös under rymdrusningar, där gravitationen skiftar fram och tillbaka så man måste spela upp och ner (så släng dig i väggen Super Mario Galaxy för detta var nära 15 år tidigare!) och min typ egen personliga favorit när man får tillfälle att åka Jetski. Mega Man 5 utmärker sig som en förvånansvärt nyskapande och friskt vågad del i en serie där spelen började bli bedövande lika varandra.

2. Mega Man 11 (Switch, PS4, XBO, 2018)

|GWK

Som Jan Man redan nämnt förrut följde Capcom upp Mega Man 9 i 8-bitars stil med en liknande men oinspirerad del 10 ganska kort därefter, som knappt någon brydde sig om. Den trenden var alltså överspelad relativt snabbt. Sedan dröjde det hela åtta år innan ett Mega Man 11 dök upp på den åttonde generationens konsoler, och då var det inte längre tal om något 8-bit-blip-blop heller. Elvan gjordes istället snyggt, nytt och modernt och vi gillar det. Och ja, några små ändringar åsido tog även jag skamlöst stycket ovan från vad som tidigare fanns skrivet om NIAN till WiiWare-topplistan här på POPKORN. Så stäm mig... Mega Man 11 är hur som helst mycket skoj. Det nya Double Gear-systemet som tillåter Mega Man att tillfälligt boosta styrka och/eller snabbhet medför ett mycket smidigare och mer taktiskt upplagt spel. Och vapnen är COOLA.

1. Mega Man X (SNES, 1994)

|JMK

När det äntligen blev dags för Capcoms blå bombare att ta det första steget över till 16-bit, då räckte det inte med samma gamla spel bara med lite snyggare grafik. Mega Man-serien skulle fräschas upp från grunden! Den tramsige Dr Wily byttes således ut mot en ordentlig ärkefiende och "valfritt ord + Man"-bossarna, som i många fall var så dåligt designade att de inte alls såg ut som robotar ens, fick vika hädan för en armada av antropomorfiska mekaniska djur av de mest varierande slag med tillhörande tuffa namn så som "Chill Penguin" och "Sting Chameleon". X:et i titeln stod aldrig för "del tio" (i själva verket var det här del sju i ordningen...), det stod ju snarare för "häftigt" - och bra häftigt var det också! En tuff och glänsande yta, smidig kontroll som efter fadäsen med sexan återigen gjorde spelkaraktären praktiskt spelbar, ett väl uppskruvat tempo och styrbara mechs tagna direkt ur Captain Commando gjorde Mega Mans nytändning till en riktig vinnare! Varken förr eller senare har ett Mega Man-spel varit såhär tungt och häftigt, för serien nydanande och omfattande och grymt roligt på riktigt.