Framgrävt ur spelkistan
Wave Race 64

Format: Nintendo 64
Utvecklare: Nintendo (1997)

Idag är det exakt tjugo år sedan Wave Race 64 släppes i Europa. Tjugo år alltså... Tänk vad tiden går. Ja, dagen till ära kände vi oss typ bara tvungna att uppmärksamma ett av våra absoluta favoritspel genom tiderna. Och kan ni tänka er att det här liret faktiskt håller måttet än idag? Den högst otippade uppföljaren till ett grönmonotont gammalt Game Boy-spel daterat 1992. Det fanns faktiskt ett sådant, ja. Det är väl därför det här spelet heter Wave Race "64". Vanliga Wave Race var ju det där till Game Boy från fem år tidigare. Fem år senare däremot kom även det där magplasket mer känt som Wave Race: BS till GameCube. Och det var det liksom. Nintendo gjorde bort sig så pass med deras BS att den titeln var det sista vi såg av serien. Det kom ingen mer del ytterligare fem år längre fram i tiden och inte sedan dess heller, hur klockrent det än hade varit med ett Wave Race till Wii.

Mm, nu är det dryga 15 år sedan som det senaste Wave Race-spelet dök upp bara för att visa sig vara värsta bottennappet. Eller okej, nu ska vi inte överdriva för så jävla dåligt var det trots allt inte heller men nog sänkte det hela serien alltid. Och den som lever får då se huruvida det verkligen visar sig ha varit för alltid med men till dess att en uppföljare värdig namnet kanske dyker upp håller vi glatt till godo med det mästerliga Nintendo 64-liret. Tjugo år alltså. Tjugo hela år och spelet håller alltså fortfarande. Snacka om att ha åldrats väl, va? En sak med detta lir är dock att det i grund och botten är en singelplayer-upplevelse. Men det har ändå stöd för två spelare samtidigt så vi beslöt att köra en Sonic 2, dvs fokusera mer på just tvåspelarläget.


"Wave Race!" basuneras stolt ut på titelskärmen och får oss ögonblickligen på strålande humör! Sedan kör vi för ovanlighetens skull igång med tvåspelarläget först och främst.

Sanningen att säga är Wave Race 64 inget vidare som just multiplayer-spel betraktat. Det är ju egentligen ganska underligt om man tänker efter. Till att börja med rör det sig ju ändå om ett racingspel så what gives liksom? Vidare var ju Nintendo 64-konsolen berömt berikad med hela fyra stycken kontrolluttag och Wave Race 64 var därtill i princip ett av release-titlarna (i Sverige kom det ut inte hela två månader efter själva konsolpremiären och var hur som helst ett av de tio första spelen att släppas till formatet) så för Nintendo själva att då inte lägga ner mer krut på flerspelarläget framstår såhär i backspegeln som... Ja, konstigt alltså. Wave Race 64 har ju inte ens stöd för hela fyra spelare, utan bara upp till två. Och därtill kan man som två inte ens köra turneringsläget tillsammans utan förpassas till enstaka lopp en mot en i VS-läget.

Okej, men hur flyter det då på i det läget? Tja... Okej, antar vi. En del detaljer försvinner från grafiken... De röda och gula bojarna som man åker slalom emellan ser t ex mer primitiva ut jämfört med i enspelarläget. Och överlag så saknar man den större frihetskänslan som följer med helskärmsintrycket. Det är lite lustigt faktiskt... Tidigare i år lirade vi Snowboard Kids till samma format och ja, fastän det inte framgick i texten så var även spökis med och lirade det också, och då tänkte vi först att vi nog mestadels skulle turas om i singelplayer bara för att ganska så snart bli varse om att nä, flerspelarläget var faktiskt att föredra. Helt klart. Och nu blev det precis tvärtom... Den här gången satte vi igång helt inställda på att verkligen ge tvåspelarläget en chans och hade typ lyckats övertyga oss själva att vi bergis skulle spendera större delen av kvällen med det bara för att såklart tröttna relativt snabbt och hellre köra igång och turas om i enspelarläget. Ja, ja. Men vi gav det en ärlig chans i alla fall.

Så, utöver turneringsläget i singelplayer kan man köra mot klockan eller med fokus på att utföra trick som att höja sig handstående över vattenskotern eller åka med vänd bak och fram och sånt. Exakt hur man utför tricken kan man lära sig i det utmärkta, fantastiskt harmoniska träningsäget som finns valbart precis innan mästerskapen. Och det är alltså här i turneringsläget för bara en spelare mot tre datorstyrda motståndare som Wave Race 64 är i sitt esse. De andra lägena känns mer som bara utfyllnad faktiskt. Glöm trickåkningen bara. Nog för att man kan göra tricken under loppen i turneringen med men då är det bara för att glänsa ärligt talat. Vilket vi får medge oss göra, för det mesta med lyckade resultat men också oftast till kamratens som tittar på stora förtret. Varför ens riskera att ramla av Jetskin och ner i vattnet bara för skojs skull liksom? Men sedan när turen kommit till en själv, då fattar man ju.


"Warm up time - Follow that dolphin!" är det första man får höra när man kör igång med träningsläget som singel spelare. Att sedan turas om på banorna är fortfarande hur härligt skoj som helst och rätt som det är har man klarat ett helt mästerskap.

Så, ja... Att vara två i Wave Race 64 är som roligast då man turas om att spela som en spelare. Man turas om att välja vilken av de fyra spelbara karaktärerna som man ska turas om att vara i alla loppen och så kör man bara. Bana för bana, mästerskap efter mästerskap. Finns från början sex banor att köra våghalsiga race kring. Finns även två svårighetsgrader över normalnivån och för varje ny sådan tillkommer ytterligare en bana, så totalt åtta banor alltså. Och det låter ju inte så mycket, men det gör faktiskt inget. För det här spelet är så genuint roligt att spela att man har inget emot att köra samma banor, samma mästerskap om och om och om igen. Verkligen. Tji fick den som måhända inte trodde att det här spelet skulle vara så här hållbart för det är det och så är det bara. Wave Race 64 är nästan lika roligt nu som det var för tjugo år sedan.

Redan för drygt tio år sedan tyckte vår old man Jan att det alldeles säkert lät som en urvattnad klyscha men Wave Race 64 är faktiskt inte som vilket annat racingsspel som helst. Spelkänslan är sannerligen på topp och ja, det känns som att man verkligen åker på vatten alltså. Det gäller att passa sig för när som helst kan vågorna slunga en rakt upp i luften och av ens Jetski. Sedan är banorna faktiskt förvånansvärt varierande för att alltid utspela sig på vatten även om vädret för tjugo år sedan alltid var detsamma. Här finns lagom vågiga banor där solen alltid skiner och himlen är blå, helt stilla spegelblanka vattenytor runtomkring en mysig dimmig sjö, rena rama stormväder runt en oljeplattform, bländande vackra solnedgångar, vågade nattlopp och mer därtill och fastän valmöjligheterna egentligen är rätt få i detta spel sitter man ändå som fastklistrad för ja, så bra är det.

Vi tycker t o m om den tönthäftiga kommentatorn! Hans "You are about... FIVE seconds ahead." och "You are about... EIGHT seconds ahead." osv, osv hjälper faktiskt. Den informationen känns inte alls överflödig och nej, vi är verkligen inte sarkastiska heller. Och nu ser det allt ut som att vi närmar oss mål här så... Dags att spexa lite då! Det gäller t ex att släppa gasen strax innan målet, trycka snabbt bak och fram med styrspaken och så gasa på igen rakt in i mål för att göra en handstand på Jetskin precis som man passerar mållinjen, Banzaaii!! Tjugo år alltså. Tjugo år. "Congraaaaatulations!" ^_^



Vårt slutgiltiga omdöme: Fyra och en halv strålande Wave Race 64-loggor av fem möjliga.