Format: Nintendo 3DS (duh)
Utvecklare: Nintendo Software Technology (2016)
Juli, augusti och september, härlig sommar är det då och när solen dessutom skiner och himlen är blå, vad det är skönt att leva då... Så att sitta inne med TV-spel hela dagarna känns inte lite unket, för att uttrycka det milt. Bättre är det väl då att få tummen ur röven och röven ur huset, mindre milt uttryckt, och komma ut helt enkelt, ut i solskenet, ut i friska luften... Och hellre sitta ute och spela TV-spel hela dagarna!! Eller något sådant. I vårt fall var det snarare ut och resa lite runt om nere i Europa som gällde. Och då är det väl klart att man har packat med sig en uppsättning bärbara spel med konsoler att lira på, må det vara i väntan på ett tåg eller när man varvar ner väl framme på något B&B o.d.
Somliga kanske tycker att det låter lite konstigt... För är det inte det man har telefonen till numera liksom? Jo, visst, och vi ska inte sticka under stol med att även spela "iOS och Android" som det visst heter. Vissa av oss mer motvilligt än andra förvisso men likväl så. Där finns t ex en riktigt bra knock-off på Puzzle Bobble som vi fastnat för och nu försöker slå nya rekord på. Plattforms-sparka-röv-röjet Dan the Man är också skoj. Men på det stora hela räknar vi inte med telefonspel, hur "smarta" de än må vara. Nej, riktiga spel minsann, de ska spelas på antigen en arkadmaskin eller en dedikerad spelkonsol och därmed basta! Så kalla oss gammalmodiga men ja, när vi är ute och reser länder och riken runt så har vi också med oss bärbara konsoler och spel. Vilket faktiskt kan vara riktigt mysigt. Och på de nyare formaten har man ju spel nedladdade med men för den ultimata myshetsfaktorn ska det vara utbytbara kassetter o.d som man får plocka fram och rota igenom och hålla reda på. Att hålla på och byta spel när man sitter på en buss från ett land till ett annat för att någon vill prova att klå den där Zelda-grottan och man har verkligen tid för det med... Ja, mysigt alltså. Men nu är det inte något Zelda som vi valt ut för den här månadens framgrävt ur spelkistan. Fortfarande lätt berusade av all Super Mario All-Stars-lirande gjorde vi slag i saken med Super Mario Maker. För Nintendo 3DS.
Det är nu två veckor sedan sidan senast uppdaterades och det blir heller inte förrän fram mot helgen nästnästa vecka som vi räknar med att återkomma med ytterligare något nytt. Anledningen till att vi valde att dra ner lite på tempot såhär i juli månad är ju för att det är sommar och så och då har man ofta gärna annat för sig med, alla är inte alltid hemma, man är ute och reser och sånt. Så även vi alltså, varför vi just tog tillfället i akt att gräva fram något ur urvalet bärbara spel och konsoler. Och vi planerar hursomhelst hela fyra nya grejer under augusti så det kommer ändå att jämna ut sig. Men nog om det nu. Åter till Super Mario Maker. För Nintendo 3DS. Vi tänjer faktiskt lite på gränserna med den här titeln. Inte nog med att spelet är ute till en fortfarande aktuell konsol men därtill är det inte ens två hela år gammalt. Till Wii U har liret förvisso varit ute sedan september 2015 men 3DS-versionen kom så sent som december året därpå, för bara lite mer än ett och ett halvt år sedan alltså. Därtill är detta även det första spelet från in på 10-talet som vi "gräver fram" här. De föregående "nyaste" spelen som vi har skrivit om här är annars Flower till PS3 samt Mario & Luigi: PIT till den ursprungliga DS, och då hade det sistnämnda åtminstone fyra år på nacken. Utöver när spelen kom ut tänker vi dock även på vad de kom ut till. Sedan ifjol har det varit mest SNES- samt N64-titlar som varit på tal här så nu tänker vi täcka fler diverse andra format, därav ett 3DS-spel.
Ett spel till "vanliga" DS och GB har redan tagits upp här på sidan så härnäst blir det väl något till GBC, GBA eller PSP. Eller Tetris Jr. Men den här gången är det alltså 3DS som gäller och med Super Mario Maker i bärbart format kan man sitta sysselsatt i åtskilliga timmar åt gången och designa olika banor åt varandra... Och vem har sagt att bossen i en borg alltid måste vara Bowser? Skåda mega-Kamek!!
Att det inte blev Wii U-utgåvan utan den till 3DS beror främst på att det är denna version som vi har haft med oss och alltså till hands de senaste veckorna. Innan vi for iväg på nya äventyr, för att få nya livserfarenheter och se nya delar av världen och allt sånt, så passade vi dock på att spela lite gamla Super Mario Maker till Wii U, bara för att direkt jämföra med 3DS-spelet. Och de mer begränsade online-möjligheterna åsido så föredrar vi faktiskt det här liret till 3DS. Det känns liksom mindre klumpigt att sitta med båda skärmarna precis framför nosen då man knåpar ihop nya banor. Att kunna hålla allt i ena handen. Super Mario Maker till 3DS eller om man ska vara riktigt petig; Super Mario Maker for Nintendo 3DS till 3DS, känns smidigare helt enkelt. Och så har det den fördelen att faktiskt vara bärbart. Annars är det bara mindre skillnader de båda upplagorna emellan. Om man tidigare bara spelat Super Mario Maker till Wii U så sitter man inte direkt rådlös med det till 3DS och vice versa. Kärnan i liret är ju själva banbyggandet. Att agera spelmakare och inte bara spelare. Man kan sitta i timmar och bygga vidare på en bana som sedan tar blott minuter att spela igenom från början till slut. Det säger nog sig självt att allra roligast blir det när man är flera som turas om att bygga och sedan spela igenom varandras hinderbanor och såklart får hindren inte lov att vara omöjliga att passera heller. Banorna måste ju gå att klara. En tumregel är att den som byggt en bana själv ska kunna klara den.
När man börjar bygga en ny bana väljer man först och främst vilken stil grafiken ska ha. Man kan välja mellan grafik ur Super Mario Bros. och Super Mario Bros. 3 till NES, Super Mario World till SNES samt New Super Mario Bros. U till Wii U. Man kan byta stil när som helst men att tänka på då är att detta inte bara påverkar den visuella stilen men till viss del även kontrollen. Det första SMB är ju det mest grundläggande och fr o m SMB3 finns power ups som låter Mario att både flyga och slå sönder block i jämnhöjd med honom och i SMW kan Mario dessutom göra ett snurrhopp, medan SMW-varianten på Goombas inte dör av ett vanligt hopp i huvet utan hamnar bara på rygg för Mario att kunna plocka upp likt de flesta fiender i västerländska SMB2. Vidare i NSMBU kan Mario vägghoppa och slå sönder block med en rumpdunk. Det känns smått snålt att Nintendo inte la till fler grafiska stilar att välja mellan. Allra mest saknar vi den finare grafiken från All-Stars-versionerna av ettan och trean... Nåväl, därefter väljer man vad för slags bakgrund man vill ha. Man får välja mellan markplan, underjord, undervatten, spökhus, luftskepp och lavaborg. Marken, underjorden och spökhuset är bara kosmetiska skillnader. Luftskeppp har en liten skillnad, det att bilden gungar lätt upp och ned, som om man vore på ett luftskepp mao. Undervatten är under vatten. Så att man simmar helt enkelt. Och borgarna har som mål en yxa bortom en bro över lavan. Man behöver ju inte placera någon slutboss där på bron om man inte vill, likaså kan man placera ut Bowser var som helst på någon annan typ av bana.
För att bygga en ny bana väljer man spel och bakgrund, t ex SMB3 och markplan, och så sätter man igång! Man kan justera längden på banan men vill man ha mer än ett långt stup mellan start och mål får man ju lägga ut något underlag. Sedan ett par plattformsblock kanske... Och så vad sägs om en Goomba som den första fienden? Allt pysslande äger alltså rum på den undre pekskärmen och allt lirande sker sedan på den övre spelskärmen.
En av de roligaste sakerna med Super Mario Maker är alltså att experimentera och prova sig fram. Och då ska man veta att alla de där "klossarna" man får att bygga banor av, inklusive fiender samt föremål, är mer än ögat kan se. Ta en vanlig Koopa Troopa... I vanliga fall har den grönt skal och går bara rakt fram från där den börjar gå, där man placerat ut den. Men "håll i den" med pekpennan och skaka om den och den ändrar färg till röd! En röd Koppa Troopa går inte bara rakt fram så att den trillar av plattformar och utför stup... Den går faktiskt fram och tillbaka utan att trilla av. Det är en patrullerande koopa! Oavett färgen man kan även sätta vingar på en Koopa Troopa för att få en flygande sådan. Man kan också låta den bära en kanon. Vidare så kan man ladda den kanonen med annat än de vanliga kanonkulorna. Man kan ladda kanonerna med eldklot eller Goombas eller mynt eller nästan vad som helst. Man kan dessutom kombinera en Koopa Troopa med eller utan vingar med en supersvamp för att få en sköldpaddsfiende storlek större! Och det kan man f.ö göra med de flesta fiender. Det är nog bara de olika kanonerna som supersvampen inte funkar på. Köttätande plantor som bits eller eldsprutande sådana, diverse dörrar, plattformar samt annat. Nästan allt finns i flera former bara man skakar om det. Och så finns det flera sätt att kombinera fienderna på. Man kan t ex låta dem bära varandra. En Goomba kan ha någon typ av sköldpadda eller ett tomt sköldpaddsskal på huvudet som skyddar den. Möjligheterna är många.
Hur många möjligheterna än är känns det dock i slutändan ändå inte tillräckligt. Det är spelets största brist. Att det är inte tillräckligt helt enkelt. Visst kan man göra hundra olika banor. Men man har ju bara möjligheten att göra sex olika typer av banor. Att inte kunna göra ökenbanor eller nattbanor eller snöbanor känns snålt ärligt talat och varför kan man inte ens göra backar? Kullar alltså. Upp- och nedförbackar för Mario att kunna åka rutschkana på. För sådana återfanns ju trots allt så tidigt som i Super Mario Bros. 3 till NES:en men Super Mario Maker saknar den sortens byggmekanik. Trots att man kan välja stilen från SMB3 så kan man alltså INTE återskapa en valfri bana från det spelet. Inte heller kan man göra banor som går på höjden snarare än från vänster till höger. Inte heller kan man ha vatten för Mario att kunna dyka ner i på en markbana. Här är det antigen bara torr mark eller helt under vatten som gäller. Bygger man fyra banor på raken så blir det som en slags minivärld, vilket är kul men... Varför kan man inte göra större världar? Varför kan man inte skapa en hel världskarta? Varför kan man inte ha Koopa-ungarna som bossar då man bygger banor kring luftskepp? Den första tiden med Super Mario Maker har man hur kul som helst. Dels sysslar man med att låsa upp alltmer grejer att bygga banor med och dels pysslar man med själva byggandet. I takt med att man blir mer och mer bekant med spelet så dyker dock alla de frågetecknen upp och man vill ha mer än vad som finns tillgängligt. Må låta lite girigt men så är det. Super Mario Maker är ju ändå väldigt, väldigt roligt och givande. Det vore dock så mycket, mycket bättre och roligare om Nintendo var lite mer generösa med innehållet.
Vårt slutgiltiga omdöme: Fyra stycken gula Mario-skyddshjälmar av fem möjliga.
|
