|
|
|
|
|
|
|
Gremlins (1984) vs Critters (1986)
|
|
|
|
|
|
Skräck var stort på 80-talet och skräck-blandade mörka komedier med. Skräckkomedier om onda små monster var en alldeles egen nisch därtill.
Först ut i denna nisch hade vi Gremlins från 1984 i regi av Joe Dante, tidigare känd för The Howling och senare för Innerpace, med manus av Chris Columbus, och självaste Steven Spielberg som exekutiv producent då filmen var en samproduktion mellan Warner Bros och Spielbergs egna Amblin Entertainment.
Sedan fick vi också Critters från 1986 i regi av Stephen Herek, senare mer känd för bl a Bill & Ted samt The Mighty Ducks, efter manus av bl a honom själv, som producerades av New Line Cinema.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Alltså, det är ju ingen snack om saken i det här fallet. Gremlins är så att säga den gyllene standarden vad gäller filmer om ondsinta små varelser... Det är heller ingen billig B-film som alla knockoffs som följde senare på 80-talet som Ghoulies, Munchies och Hobgoblins... Vad som utmärker Critters är åtminstone att manuset tydligen skrevs långt innan Gremlins gjordes. Critters är därmed mer sin egen grej än de andra följande småmonsterrullarna. Den färdiga filmen kom dock ändå ut nästan två hela år efter Gremlins och då kan man givetvis undra hur mycket den trots allt må ha inspirerats av Dantes alster som blev en sådan stor hit.
|
|
|
|
Terminator (1984) vs RoboCop (1987)
|
|
|
|
|
|
Man och maskin, extremkraft! Vi har två distinkta rullar med cyborger i fokus här.
The Terminator med Arnold Schwarzenegger i titelrollen, regisserad av James Cameron efter manus av mannen själv tillsammans med då blivande och nu tidigare hustrun Gale Anne Hurd för gamla goda Orion Pictures, minns ni dem?
Kontra RoboCop från några år senare och med Peter Weller i titelrollen, regisserad av Paul Verhoeven efter manus av Edward Neumeier ihop med Michael Miner och kuriosa nog även denna för samma gamla goda Orion Pictures.
Filmerna har faktiskt helt annorlunda idéer och premisser men på ytan så verkar de ju onekligen väldigt snarlika.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Hm... Hmmm... Vet ni, det här är en knepig en. Fram till relativt nyligen hade jag tveklöst sagt Terminator. Men efter att ha sett om båda rullarna ytterligare några gånger nu i mina äldre dagar så är jag inte längre lika säker på den saken. Terminator spelar som en slasher i sci-fi-skrud, där den sk "cyborgen" är den till synes ostoppbara och känslokalla mördaren då. RoboCop spelar å andra sidan som en snutactionfilm med cyborgen som snuthjälten som förlorar och sedan långsamt återfår sin mänsklighet, det är egentligen många fler lager till den här berättelsen än den i Terminator alltså, och filmen spelar dessutom upp satiren i detta nära framtidssamhälle till underbart skruvade nivåer.
Vissa avfärdar kanske RoboCop som en knockoff men tillskillnad från man man lätt kan tro så var Robo aldrig direkt inspirerad av Terminator. Edward Neumeier som kläckte idén till RoboCop inspirerades tydligen främst av Blade Runner.
Jag har dessutom kommit till underfund med att RoboCop faktiskt gör flera saker märkbart bättre än Terminator, som POV-segmenten och dialogen...
|
|
|
|
Loaded Weapon 1 vs Hot Shots! Part Deux (1993)
|
|
|
|
|
|
Det här var ett stort år för helt skruvade parodifilmer.
Först ut var Laddat vapen 1, i regi av Gene Quintano som annars var mest verksam som manusförfattare. Kort därpå kom Hot Shots! 2, denna i regi av Jim Abrahams som tidigare regisserat den mycket populära parodin Titta vi flyger och även var en av manusförfattarna till Den nakna pistolen. Laddat vapen 1 med Emilio Estevez var en parodi på främst Dödligt vapen-filmerna men även allt möjligt som t ex Basic Instinct. Hot Shots! 2 med lillebrodern Charlie Sheen var en parodi på främst Rambo-filmerna den här gången, men även allt möjligt som t ex Basic Instinct... Likheterna var onekbara.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Jag gillar ju båda. Hade båda inspelade från TV1000 eller något när det begav sig i mitten på 90-talet och såg båda om och om igen. Laddat vapen 1 får poäng för Samuel L. Jackson motsvarande Roger Murtaugh i Dödligt vapen samt ett kort inhopp av sjävaste Teenage Mutant Ninja Turtles från spelfilmerna! Hot Shots! del två är ju en del två då men ändå väldigt mycket sin egen film som går i en helt annan riktning från den första delen som var en parodi på Top Gun. Den är också mycket knäppare än såväl den där ettan som Laddat vapen 1, med fler skämt och referenser till andra filmer. Vi får t o m se en ljussabelduell här för sjutton! Så i just den bemärkelsen är Hot Shots! 2 t o m mer trogen en riktig Star Wars-film än det där stolpskottet från nästan en kvarts sekel senare. Fastän jag alltså också gillar Laddat vapen 1 så blir det därmed Hot Shots! 2 om jag måste välja.
|
|
|
|
Demolition Man (1993) vs Timecop (1994)
|
|
|
|
|
|
Trots vissa skillnader, då Demolition Man är en originalfilm som börjar i typ samtid och därefter bara utspelar sig i framtiden medan Timecop är baserad på en serietidning som delvis börjar i samtiden för att sedan utspela sig i framtiden men också handlar om tidsresor.
Båda är i alla fall sci-fi-actionfilmer med hårda samtidssnutar som kommer att bli framtidssnutar och båda har några av dåtidens största actionstjärnor i huvudrollen, Sylvester Stallone som den som är Demolition Man och Jean-Claude Van Damme som den som är en Timecop.
Och med inte ens ett helt år emellan premiärerna så kunde man liksom inte undgå de många likheterna.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Jag har alltid sett Timecop från Universal som en fattigmansversion av Demolition Man från Warner Bros. Alltid. Och inte undra på för vid en lite närmare kik ser man att budgeten för Demolition Man var uppskattningsvis möjligen dubbelt eller mer än dubbelt så stor som den för Timecop. Låt oss bara säga att detta märks på skärmen. Van Damme var heller aldrig en lika stor stjärna eller en lika bra skådis som Stallone och att Timecop dessutom kom ut under året efter Demoliton Man bidrog också till att den kändes som en B-tagning på ungefär samma idé. Fastän jag numera kan uppskatta Timecop för vad den trots allt gjorde annorlunda, och jag tycker om tidsresor med, så kommer den ju ändå inte ens i närheten av Demolition Man, som dessutom var en bra film på riktigt och inte bara en billig(are) B-actionfilm.
|
|
|
|
Tombstone (1993) vs Wyatt Earp (1994)
|
|
|
|
|
|
Snacka om revolverduell alltså!
Tombstone som kom ut i slutet av 1993 mot Wyatt Earp från första halvåret 1994.
Och båda handlar om just Wyatt Earp baserat på verkliga och inom amerikansk historia kända händelser i staden Tombstone på 1880-talet.
Tombstone har Kurt Russell i huvudrollen som polisen Wyatt Earp och Sam Elliott som Virgil Earp, Bill Paxton som Morgan Earp och mest berömt nog Val Kilmer som Doc Holliday.
Wyatt Earp har Kevin Costner i huvudrollen som titel-karaktären, Michael Madsen som Virgil Earp, Linden Ashby som Morgan Earp och inte minst Dennis Quaid i rollen som Doc Holliday. Den senare rullen har även gamle Gene Hackman.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Tombstone. Lätt. Inte för att Kevin Costners Wyatt Earp var någon pushover direkt. Det var tvärtom den betydligt mer påkostade produktionen med två och en halv gånger så stor budget backad av Warner Bros, Kevin Costner själv som en av producenterna som fortfarande hade enormt med goodwill kvar efter Dansar med vargar (detta var innan Waterworld och The Postman också) och i regi av Lawrence Kasdan som var ett stort namn på den tiden efter filmer som Silverado och Grand Canyon. Det bidde dock bara icke. Wyatt Earp med dess ambitioner av episka proportioner och en speltid på över tre timmar därav känns bara seg och dryg jämfört med Tombstone som "bara" är en bra western och som för övrigt "bara" är över två timmar lång.
Det finns fog för att Wyatt Earp är den mer historiskt korrekta versionen... Må så vara men det innebär inte att det är den bättre filmen. Dessutom finner man tydligen även vissa historiskt korrekta saker i Tombstone som å andra sidan inte återfanns i Wyatt Earp så...
|
|
|
|
Grumpy Old Men (1993) vs Nobody's Fool (1994)
|
|
|
|
|
|
Inte helt lika de här, men inte helt olika heller. Den generella känslan, stämningen och atmosfären är snarlik i alla fall. Och inte minst miljön med. Båda utspelar sig i väldigt mysiga och lika snöiga amerikanska småstäder. Även om Griniga gamla gubbar är en romantisk komedi och Nobody's Fool mer av ett drama, men likaså lagom komiskt med, så handlar båda om griniga gamla gubbar och båda är dessutom ödmjukt hjärtevärmande...
Man kunde för övrigt ha ett minimaraton med båda dessa samt Måndag hela veckan, även den från 1993, även den med snarlika vibbar och som även den utspelar sig i en mysig samt lika snöig amerikansk småstad, ho, ho!
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden?
Om vi då inte räknar med Måndag hela veckan, då den trots allt är den märkbart mest annorlunda och det inte minst i och med dess övernaturliga inslag som hela filmen egentligen kretsar kring, så går min röst till Nobody's Fool.
Den där Melanie Griffith visar tuttarna. Och bara det ger ju filmen ett stort plus i kanten... Paul Newman är dessutom svårslagen i huvudrollen. Det här är faktiskt en riktig bra film också, med Bruce Willis i en trevlig liten biroll till råga på allt, och en av mina favoritmysrullar från 90-talet.
|
|
|
|
Street Fighter (1994) vs Mortal Kombat (1995)
|
|
|
|
|
|
I en svunnen tid när spelfilmatiseringar av videospel var något helt nytt, det var nog bara Super Mario Bros och Double Dragon-rullarna som var snäppet före, så hade vi redan en uppgörelse på stora duken mellan de två största och mest ikoniska fighting-spelserierna någonsin... Street Fighter vs Mortal Kombat! Street Fighter via Universal och Columbia samt medproducerat av Capcom själva med Jean-Claude Van Damme i huvud-rollen som Guile(!) gentemot Raul Julia som Bison vs Mortal Kombat från New Line Cinema i regi av Paul Anderson med Robin Shou i huvudrollen ur spelet som Liu Kang gentemot Cary-Hiroyuki Tagawa som onde Shang Tsung.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? MORTAL KOMBAT!!! Jag står fortfarande fast vid att det är en av de bästa och mest trogna spelfilmadaptionerna av ett videospel genom tiderna. Och sett till hur trogen källmaterialet filmen faktiskt är (avsaknaden av litervis med blod till trots, ja) samt hur bra filmen är i sig så vinner Mortal Kombat detta lätt... Street Fighter funkar förvisso som ett skyldigt nöje, Raul Julia är kul som Bison, det är kul att se Kylie Minogue som Cammy och vissa andra passar sina roller, men när allt kommer omkring så är det en jävla skitfilm... Van Damme drar ner hela föreställningen och passar inte ens som Guile, som aldrig borde ha haft huvudrollen heller istället för Ryu. Och filmfan kretsar inte ens kring varken en turnering eller street fighting! Gah! Mortal Kombat handlar däremot om precis det den filmen borde göra; dödlig kamp i en turnering och det med rätt person från spelet i huvudrollen. Flawless Victory!
|
|
|
|
Twister vs Tornado! (1996)
|
|
|
|
|
|
Twister var en rätt så stor hit på bio när det begav sig, mottogs väl av kritiker och fick en uppföljare, Twisters, här om året (så bokstavligen 28 år senare). Den första filmen hade Helen Hunt och Bill Paxton i de ledande rollerna, Speed-regissören bakom kameran och var även en stor samproduktion mellan Warner Bros, Amblin Entertainment och Universal. Jämfört med detta framstår TV-filmen Tornado! (med utropstecken, ja!) som en ren rip-off av Twister. Och det må ha varit så, men Tornado! kom ändå ut först och hade dessutom Bruce "Ash" Campbell och Ernie "Winston" Hudson i ledande roller, vilket trots allt skänker den lite kredd.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Twister. Eller vadå, förväntade ni er någon stor twist eller? Nej, det finns inte en chans att en TV-film som Tornado! hade ruckat på Twister som DEN definitiva virvelvindrullen. Och även om Tornado! visades först så lär ju den produktionen ha varit mycket snabbare och under den tiden då det redan var känt att en storfilm som Twister var på gång... Tornado! är väl inte heeelt tokig ändå, och det är faktiskt skoj att se såväl Bruce Campbell som Ernie Hudson i rutan men det rår naturligtvis inte på den storskaliga produktionen bakom Twister. Så även om jag finner båda filmerna tämligen lätt bortglömda för att vara helt ärlig är det ju ändå självklart att Twister tar hem denna utan problem.
|
|
|
|
Dante's Peak vs Volcano (1997)
|
|
|
|
|
|
Storskaliga naturkastroffilmer var en grej på 90-talet. 1996 var tornadoåret och 1997 var det dags för vulkanutbrott med främst Dante's Peak och Volcano, båda biofilmer och med drygt två månader mellan varandra.
Den generiska titeln Volcano må få det att verka som en till rond med blockbuster vs TV-film, men nej.
Dante's Peak som backades av Universal och hade Pierce Brosnan och Linda Hamilton i de ledande rollerna hade förvisso även den högre budgeten men inte med så mycket. Och Volcano hade trots allt en budget inte långt ifrån $100 miljoner, självaste dåvarande 20th Century Fox i sin hörna samt Tommy Lee Jones och Anne Heche.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Dante's Peak. Det är den mycket bättre filmen helt enkelt. Fastän Volcano egentligen är långt ifrån en billig B-film känns den inte alls som en stor blockbuster, utan den känns tvärtom just som en billig B-film. Var i hela världen tog hela den där budgeten vägen egentligen? Och fastän Dante's Peak handlar om ett vulkanutbrott nära någon okänd småstad ute på vischan medan Volcano satsar på det spektakulära med ett vulkanutbrott rakt under själva jävla Los Angeles så är det just Dante's Peak som får till den storslagna känslan medan Volcano känns mer som om den mest filmades inomhus i någon trång studio. Och alla de där taglinen, som "The Coast is Toast" eller den mindre familjevänliga "It's Hotter Than Hell" får hela filmen att framstå billig, som ett jävla jippo. Dante's Peak spelade det seriöst, som en riktig film.
|
|
|
|
Con Air vs Air Force One (1997)
|
|
|
|
|
|
Naturkatastrofer åsido så var 1997 tydligen året för massiva flygplanskapningar också.
Juni och juli det här året såg man nämligen två stycken actionthrillers om just detta.
Först Con Air där ett transportflyg med några av landets farligaste fångar kapas i luften med Nicolas Cage som badass-hjälten mitt i smeten, John Malkovich som skurken samt John Cusack, Ving Rhames och så inte minst Steve Buscemi i några av de andra rollerna.
Sedan så flög Wolfgang Petersens Air Force One förbi där just det flygplanet kapas i luften, med Harrison Ford i rollen som självaste presidenten ombord gentemot Gary Oldman som den huvudsakliga skurken.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Con Air kort sagt. Air Force One ämnar att vara den mer seriösa filmen av de två och är inte direkt dålig den heller, men när allt kommer omkring är Con Air mycket mer underhållande och memorabel. Det är också den filmen som lyckats hålla sig kvar i det typ kollektiva medvetna mycket längre, ändå in i nu för tiden faktiskt, mycket tack vare Nicolas Cage i huvudrollen samt John Malkovich som skurken Cyrus the Virus. Air Force One å andra sidan kom och försvann utan att lämna några nämnvärda spår efter sig annat än måhända Harrisons Ford ostigt framförda "Get off my plane!" replik.
|
|
|
|
Deep Impact vs Armageddon (1998)
|
|
|
|
|
|
Tornador, vulkanutbrott, vad mer finns det? Vad skulle kunna vara en ännu större sorts naturkatastrof att göra film av..? Kometer som kolliderar med jorden. Såklart. Något som i värsta fall skulle kunna utplåna allt liv på denna värld. Det blir då inte större än så.
Först ut, eller först ner då, var Deep Impact i regi av Mimi Leder med bl a Robert Duvall, Jon Favreau, Elijah Wood, Téa Leoni och inte minst Morgan Freeman som USA:s president i en imponerande rollista. Michael Bays Armageddon dröjde inte länge med Bruce Willis, Ben Affleck, Liv Tyler, Steve Buscemi, Owen Wilson, Peter Stormare mf i en minst lika imponerande rollista.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Deep Impact är den mer seriösa och trovärdiga filmen och har också fått beröm för att vara mer vetenskapligt korrekt av de två. Och det är ju en bra film med... Men kom igen, Armageddon är helt enkelt den roligare, mer spektakulära och i slutändan mer underhållande filmen. Även om den är mycket dummare måste jag ge denna rond till Armageddon. Och som film betraktad är den ju heller inte dålig direkt och därtill sannerligen välgjord och faktiskt en av regissören Michaels Bays i särklass bästa (hur mycket det egentligen än säger).
|
|
|
|
Antz vs A Bug's Life (1998)
|
|
|
|
|
|
Datoranimerade familjekomedier om småkryp gjorde också upp det här året.
Först ut var Antz från DreamWorks Animation och det här var inte bara deras första datoranimerade film utan faktiskt deras allra första film överhuvudtaget. De följde upp det här med några traditionellt tecknade filmer och en stop motion-animerad produktion innan den massiva succén som var Shrek och efter Shrek 2 var det endast datoranimation som gällde.
Tätt inpå Antz kom hur som helst Pixars färgglada A Bug's Life för Disneys räkning och det var deras andra långfilm någonsin, efter den banbrytande Toy Story, och Pixar har alltid bara handlat om CGI.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Antz. Ty det faktiskt är en bra film. A Bug's Life suger och i en hela tjugo år framåt, fram t o m Insidan ut 2015, var detta också Pixars enda dåliga film i min mening. Antz har dessutom den mycket mer imponerande röstrollistan. A Bug's Life har främst Kevin Spacey och Julia Louis-Dreyfus gentemot Dave Foley i huvudrollen. Antz har å andra sidan Woody Allen i huvudrollen samt Gene Hackman, Sylvester Stallone, Sharon Stone, Jennifer Lopez, Christopher Walken, Danny Glover och Dan Aykroyd. Antz är den starkare filmen och en bra rulle för hela familjen. A Bug's Life är däremot bara trams och möjligen mer lämplig för småbarn.
|
|
|
|
Truman Show (1998) vs EDtv (1999)
|
|
|
|
|
|
Reality TV, eller dokusåpor, har varit en grej sedan 90-talet men innan det verkligen slog igenom sjukt stort, med framför allt Big Brother år 2000, såg man två storfilmer som förebådade eländet. Dessa kom ut precis rätt i tiden då konceptet fortfarande var relativt nytt. Först ut var Truman Show med Jim Carrey som regisserades av Peter Weir för Paramount. Året efter kom EDtv, dock baserad på en franskspråkig rulle kallad "Louis 19, King of the Airwaves" från 1994, i regi av Ron Howard för Universal, med Matthew McConaughey i huvudrollen samt med Woody Harrelson och Ellen DeGeneres i några av birollerna. Så vi fick en till showdown!
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Truman Show. EDtv är ganska gullig och så, välgjord och inte alls pjåkig som film men Truman Show är på en helt annan nivå. Om EDtv är en luftfärd så är Truman Show som en resa till månen. Det är något helt annat. Och då måste man faktiskt även ha med i beräkningen att EDtv dessutom kom ut året efter... Truman Show hann före helt enkelt. Det är som om Nintendo hade gjort Super Mario Bros 3 först och senare kommit ut med gamla vanliga Super Mario Bros. Hur roligt och trivsamt SMB ändå än är så hade det bara inte funkat riktigt om det kom ut efteråt och följde upp det mycket mer grandiosa SMB3... EDtv är alltså i grunden samma idé men i betydligt mindre skala och det efter att man redan hade upplevt Truman Show.
|
|
|
|
Pokémon: The First Movie (1998) vs Digimon: The Movie (2000)
|
|
|
|
|
|
Pokémon vs Digimon i största allmänhet var faktiskt en riktig grej då, precis i början på 2000-talet. Och det fanns fans som på fullt allvar argumenterade för att Digimon var först och att det var Pokémon som var kopian. Vilket såklart inte alls stämmer. Långfilmer var i alla fall oundvikliga så sanslöst populära som båda dessa media-franchiser var på den tiden. Hela fejden kulminerade år 2000 i och med just de här långfilmerna... Även om Pokémon-filmen kom år 1998 i Japan så dröjde de amerikanska och europeiska premiärerna till 1999-2000. Samma år som Digimon-filmen släpptes och då det väl ändå var animé så såg jag dem båda.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Pokémon-filmen vinner fejden. Inte för att det är en bra film, den suger faktiskt, utan bara för att Digimon-filmen är så mycket värre. En rent elände att plågas igenom. "Filmen" stannar inte upp för ens en sekund, utan det är ett konstant jävla tjatter i nästan en och en halv timme. Det är som om de hade trissat upp hastigheten på uppspelningen och ingen håller någonsin käften heller. Den går inte att titta på! Pokémon-filmen må vara dålig men den går åtminstone att titta på och fungerar som en film. Så om jag ger Pokémon-filmen 1/5, underkänt, då får Digimon-filmen 0/5, streck, och då vinner ändå Pokémon.
Digimon-långfilmen var förresten egentligen blott ihopklippt av tre tidigare kortfilmer. Så jävla B...
|
|
|
|
Mission to Mars vs Red Planet (2000)
|
|
|
|
|
|
Slutet på 90-talet och början på 2000-talet såg ett ökat intresse för den röda planeten Mars. Detta hade alldeles säkert samband med Mars Pathfinder-sonden som NASA sände ut i rymden i slutet av 1996, som landade på Mars den 4 juli (America, Fuck Yeah!) året därpå. Och sedan tar det ju vanligtvis åtminstone en två till tre år att få gjort en storfilm också, så det är fullkomligt logiskt att man såg de här först år 2000.
Båda har dock fått ungefär lika dåligt till ljummet mottagande bland såväl kritiker som andra tittare.
Båda hade dessutom ungefär samma budget och båda bombade på bio, även om Red Planet gjorde så mycket hårdare.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Jag vet inte. Här är grejen nämligen... Jag gillar faktiskt båda dessa och det i stort sett lika mycket. Mission to Mars regisserades av Brian De Palma vilket är till dess fördel, men Red Planet har å andra sidan Val Kilmer och Carrie-Anne Moss i de ledande rollerna till dess fördel. Och spoilers nu för den som bryr sig om dessa 25 år gamla rullar som bombade men Mission to Mars har fucking ancient aliens vilket jag tycker är hur häftigt som helst medan Red Planet har en fucking mordisk robothund och annat liv på Mars vilket också är hur häftigt som helst. Filmerna är dessutom så snarlika att jag alltid har blandat ihop dem och t ex varit säker på att den skådisen var med i den filmen när det var tvärtom, eller att de utomjordingarna var med i den filmen, eller den roboten var med i den filmen när det alltså varit tvärtom. Så jag kan inte välja egentligen. Båda vinner hos mig.
|
|
|
|
Gone in 60 Seconds (2000) vs The Italian Job (2003)
|
|
|
|
|
|
Nyinspelningar av klassiska kriminalfilmer, i synnerhet heist- eller kuppfilmer, från 60- och 70-talen var minsann också en grej i slutet av 90- och början på 2000-talet. Vi hade Äventyraren Thomas Crown från 1999 som var en nyinspelning på filmen med samma namn från 1968, Get Carter från 2000 som var en nyinspelning på filmen från 1971, Ocean's Eleven från 2001, en nyinspelning av "Ocean's 11" från 1960 och sedan Gone in 60 Seconds från 2000, en nyinspelning av filmen från 1974, samt The Italian Job från 2003, en nyinspelning av filmen från 1969. Vad som därtill utmärker de sistnämnda två paren rullar är att de också är bilfilmer!
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? The Italian Job för mig, men med viss reservation.
Även om filmerna delar flera likheter så skiljer de sig ändå märkbart åt.
Gone in 60 Seconds ser framför allt Nicolas Cage i huvudrollen gentemot Angelina Jolie och har väldigt stort fokus på olika bilar. Hela 50 stycken av dem listade efter märke, modell, år. Vi snackar bl a Aston Martin, Bentley, Cadillac, Ferarri, Porsche, Mercedes-Benz och ja, t o m en Volvo!
The Italian Job är däremot mer av en ensemblefilm med Mark Wahlberg, Charlize Theron, Jason Statham, Seth Green mf, samt Edward Norton i skurkroll, och är en kuppfilm mer i stil med Ocean's Eleven från 2001, även om det också är en proper bilfilm med Mini Cooper-bilar som står för de mest fartfyllda scenerna. Man skulle i alla fall kunna argumentera för att Gone in 60 Seconds är bättre som bilfilm, då den har ett så mycket större fokus på specifika bilar. The Italian Job är dock en bättre film bara som film och det är trots allt också en bra bilfilm, varför jag rankar den bäst överlag.
|
|
|
|
Finding Nemo (2003) vs Shark Tale (2004)
|
|
|
|
|
|
En till uppgörelse mellan datoranimerade filmer från Pixar och DreamWorks Animation. Spännande. Den här gången rör vi oss bort från småkrypens värld och under havsytan. DreamWorks hajberättelse, Hajar som hajar på svenska, kom ut 2004, året efter Pixars liknande Hitta Nemo för Disney. Och likt 1998 så hade Pixar även denna gång den mer blygsamma rollistan med Ellen DeGeneres och Willem Dafoe som största namn. Shark Tale hade däremot Will Smith, Renée Zellweger, Robert De Niro, Jack Black, Angelina Jolie och Martin fucking Scorsese för att nämna några... Hitta Nemo blev dock ändå mycket mer framgångsrik både på bio och därefter.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden?
DreamWorks lyckas ju ofta bättre än Pixar och humorn i Hajar som hajar är kanske något mer vuxen men jag vet inte... Ett missat tillfälle var helt klart att inte göra några av HAJARNA lånehajar. När allt kommer omkring är just denna kanske inte bättre än Pixars motsvarighet men bara det faktum att Hajar som hajar fick utstå en del kritik för att inte vara lika PK som Hitta Nemo gör den ändå till ett mer intressant filmval.
Hitta Nemo är dessutom mer som om typ på riktigt i vår värld medan Hajar som hajar är mer som Fish Police, där undervattenvärlden snarare är som en parallell till vår egen med skyskrapor och mathak och sånt, och jag gillade verkligen just den atmosfären i Fish Police... Det är en opopulär åsikt men jag finner faktiskt Hitta Nemo tämligen tråkig och Hajar som hajar mer intressant överlag.
|
|
|
|
National Treasure (2004) vs Sahara (2005)
|
|
|
|
|
|
Världen suktade efter äventyrsfilmer kring jakter på gamla skatter i samma anda som Indiana Jones. Tids nog började substituten dyka upp...
Nyinspelningen av Mumien med Brendan Fraser i huvudrollen som våghalsig skattjägare kom ut redan 1999. Lara Croft: Tomb Raider-filmerna med Angelina Jolie i huvudrollen, baserade på videospelserien som absolut inspirerades av Indiana Jones, kom sedan 2001 och 2003. Och därefter hade vi alltså även National Treasue från 2004 med Nicolas Cage i rollen som äventyrlig skattjägare, följt av Sahara från 2005 med Matthew McConaughey i rollen som äventyrlig skattjägare. Ja, mönstret var uppenbart.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? National Treasue. Även om det är den dummare och löjligare filmen. Det är nämligen även den med störst stanna kvar-kraft liksom. Den man minns mest efteråt. Vi såg den förvisso redan på bio innan jag såg den igen och igen på DVD. Sahara var däremot en rulle som jag såg först på DVD och bara en gång när det begav sig innan jag nu såg om den för första gången bara inför den här listan. Och jag får medge att Sahara är faktiskt ganska bra ändå. Saken är dock att jag såg om den nu bara för att jag knappt kom ihåg något ur den, medan jag forfarande har tydliga minnen kvar av National Treasue... Och visst, absolut, det här var alltså en film som jag redan hade sett om flera gånger så då är det ju klart att jag minns den mer men det är just det som är saken också... Sahara såg jag en gång och hade sedan ingen som helst lust att se fler gånger de följande 20 åren. Vilket i sig säger väl något.
|
|
|
|
The Illusionist vs The Prestige (2006)
|
|
|
|
|
|
Gör er redo för magi mina damer och herrar! Trolldom, typ, samt den generella mörka och mycket mystiska stämningen är de gemensamma nämnarna i dessa två likartade rullar som kom ut ungefär samtidigt under andra halvan av 2006.
The Illusionist med Edward Norton i huvudrollen, som för övrigt övervägdes som en av hans fem mest väsentliga filmer, kontra The Prestige som kom ut bara två månader senare, i regi av Christopher Nolan (det var denna som liksom var "hans egen" som han gjorde mellan Batman Begins och The Dark Knight), med både Järven och Läder-lappen, dvs Hugh Jackman och Christian Bale i de ledande rollerna. Snacka om showdown!
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Oooh... Det här var en knepig en eftersom båda är riktigt bra filmer och jag rekommenderar lätt att se båda också. Fast The Illusionist utspelar sig år 1889 medan The Prestige utspelar sig på 1890-talet så det kan väl vara något som avgör om någon verkligen föredrar det ena årtiondet framför det andra, ho, ho... För att vara lite mer seriös kan väl nämnas att The Prestige har kanske den mer intriganta twisten. Trots The Illusionists inslag av nekromanti och seanser så är det faktiskt även The Prestige som är den mer makabra berättelsen av de båda, tro't eller ej. Det är även den mer dystra filmen medan The Illusionist bjuder på en mer positiv föreställning som jag nog ändå föredrar i slutändan.
|
|
|
|
Gamer vs Surrogates (2009)
|
|
|
|
|
|
Här hade vi två sci-fi-actionfilmer som kom ut i samma veva och jag såg dem båda på bio under en och samma månad när det begav sig, möjligen t o m under en och samma helg med.
Gamer med Gerard Butler i huvudrollen samt Surrogates med Bruce Willis i huvudrollen.
Båda filmer utspelar sig i den nära, eller då ännu närmare, framtiden och båda bygger hela storyn kring en snarlik gimmick. Gamer ser människor spela VR-spel genom att styra andra livs verkliga människor i den riktiga världen och i Surrogates så lever människor sina hela liv i VR genom att styra direkta robotreplikor av sig själva i den riktiga världen... Ingen blev något stor hit dock.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Surrogates. Gamer är för dum för att ens ha lite kul med, även om det var trevligt att se Michael C. "Dexter" Hall på film. Surrogates är åtminstone okej, eller ok-ish, och funkar någorlunda hyfsat som en lagom annorlunda snutactionrulle. Och båda handlar ju om virtual reality i verkliga livet liksom men trots robotarna så känns Surrogates ändå mer trovärdigt. Det är även en mer intressant tagning på konceptet att folk i största allmänhet, likt alla som numera har sina dumma smartphones som fastklibbade vid ansiktet, gått över till dessa idealiserade surrogatrobotkopior av sig själva, än att somliga dumma människor spelar tveksamma dumma videospel i VR. Och det var en av de sista sevärda filmerna med Bruce Willis!
|
|
|
|
Kick-Ass vs Super (2010)
|
|
|
|
|
|
Här är två för sin tid välkommet annorlunda tagningar på maskerade hämnare inspirerade av amerikanska superhjälteserietidningar...
Kick-Ass, baserad på Marvel-serietidningen från 2008, i regi av Matthew Vaughn, med Aaron Johnson i titelrollen, Chloë Grace Moretz och Nicolas Cage som andra hämnare samt Mark Strong som skurk.
Super sedan, en originalfilm både skriven och regissserad av James Gunn, med Rainn Wilson, redan då välkänd från den amerikanska The Office, i huvudrollen gentemot Ellen Page som hans trogna och kåta sidekick, Liv Tyler som kärleksintresset tillika damen i nöd samt Kevin Bacon som skurk. Hur skulle det gå?
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Kick-Ass sparkar Supers röv. Super är en riktigt bra film. Kick-Ass vinner dock bara för soundtracket som helt enkelt låter helt jävla rätt i tiden och för filmen. Mycket passande, precis som soundtracket till Watchmen från året innan passade mycket bra till den filmen. Kick-Ass sparkade också Supers röv på biograferna och på hemvideomarknaden därefter så att ja, det var så det gick med det. Men Super är alltså ändå en riktigt bra film den också!
Och Nathan Fillion har en hysteriskt rolig biroll som The Holy Avenger. Båda två rekommenderas egentligen starkt men Kick-Ass är trots allt den vassare, rappare och mer underhållande filmen.
|
|
|
|
Cowboys & Aliens (2011) vs John Carter (2012)
|
|
|
|
|
|
Some people call me the space cowboy, yeah, some call me the gangster of looove... Ehm, ja... Från andra halvan av 2011 och in på första kvartalet av 2012 såg vi två filmer som friskt korsade western- och sci-fi-genrerna. Var och en på sitt eget unika sätt förvisso, men vibbarna var onekligen snarlika, båda filmerna var helt allvarliga och det satsades uppenbarligen helhjärtat på dessa idéer som dock tyvärr må ha varit för udda för den genomsnittliga biopubliken att ge dem en chans.
Cowboy & Aliens med Daniel Craig och Harrison Ford baserat på en serietidning samt John Carter baserat på den första i Edgar Rice Burroughs bokserie.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Båda rullar är faktiskt bra på riktigt och både är underskattade... Det är väldigt beklagligt att speciellt John Carter bombade då detta inte bara grusade planerna på flera uppföljare baserade på Burroughs böcker utan enligt uppgifter även lade grogrunden för ett "säkrare" och tråkigare Hollywood med superhjältefilmer, remakes och vad som sedan dess blivit känt som legacy sequels i spetsen. John Carter är för övrigt den betydligt mer episka filmen och det är hur häftigt som helst att se dessa gamla civilisationer föra krig på Mars. Intrigerna är dessutom mer intressanta i denna med Mark Strong som skurken som drar i trådarna. Cowboys & Aliens är genuint bra men John Carter är helt enkelt bättre och mer storslagen.
|
|
|
|
Mirror Mirror vs Snow White and the Huntsman (2012)
|
|
|
|
|
|
En spelfilmatisering av Snövit kan faktiskt fungera, vilket kunde bevittnas inte bara en utan två gånger under våren 2012. Först ut hade vi den knasiga Mirror Mirror med Lily Collins som Snövit och Julia Roberts som den onda drottningen. Sedan Snow White and the Huntsman med hon bleka Twilight som Snövit, han biffkakan Thor som jägaren samt en kallhamrad Charlize Theron som den onda drottningen som här givits namnet Ravenna. Och genom viss filmmagi självaste spelfilm- Super Mario som en av de sju dvärgarna och detta var Bob Hoskins sista roll innan han gick bort inte hela två år senare. De sanna stjärnorna här är dock Roberts vs Theron.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Tja, Mirror Mirror är kul men bara för att det är så knasig tagning. Nöjet är dock kortvarigt och det blir i slutändan å andra sidan ganska tradigt. Snow White and the Huntsman är den betydligt mer seriösa tagningen vilket är mer hållbart i längden, även om den likaså blir något seg och långdragen vid upprepade tittningar. Den gravallvarliga versionen vinner alltså denna rond och detta för övrigt mycket tack vare Charlize Therons onda drottning. Även om Julia Roberts alltid är ett nöje att skåda så kommer hennes drottning inte i närheten.
|
|
|
|
The Jungle Book (2016) vs Mowgli (2018)
|
|
|
|
|
|
Djungelboken, en novellsamling av Rudyard Kipling som gavs ut för första gången 1894, har filmatiserats många gånger de senaste hundra åren. Inte minst av Zoltan Korda i Technicolor år 1942 (vilket kan läsas mer om här), Walt Disneys tecknade klassiker från 1967 (som var den sista filmen han arbetade på före sin död året innan) och spelfilmen från 1994 med Jason Scott Lee som Mowgli. 2016-2018 var det dock dags igen och gemensamt för dessa, utöver själva källmaterialet, var att båda var spelfilmer som använde motion capture/CGI för djuren. The Jungle Book i regi av Jon Favreau och senare Mowgli i regi av Andy Serkis...
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Båda filmerna verkar som fullträffar på pappret och detta var innan Disney gick på tok för långt med sina spelfilmatiseringar så man var liksom fortfarande öppen för själva idén. The Jungle Book är alltså av Disney då, innan det dessutom gick totalt utför med hela jävla företaget, medan Mowgli var från början en Warner Bros-produktion som de sedan sålde vidare till Netflix. Disneys nya tagning är egentligen en spelfilmatisering av företagets egna tidigare tecknade klassiker från 60-talet, medan Mowgli är baserad direkt på bokförlagan då. Båda har stjärnspäckade röstrollistor för alla djungeldjuren. I Jon Favreaus film hör vi Bill Murray som Baloo, Ben Kingsley som Bagheera, Idris Elba som Shere Khan och bl a Giancarlo Esposito, Lupita Nyong'o, Scarlett Johansson, Christopher Walken samt Favreau själv som andra djur. I Andy Serkis film hör vi honom själv som Baloo, Christian Bale som Bagheera, Benedict Cumberbatch som Shere Khan och bl a Cate Blanchett, Peter Mullan och Naomie Harris som andra. En sak som Disneys version dock har till sin fördel är sångerna rakt ur den tecknade klassikern som man bara inte kan låta bli att inte le brett åt samt Bill Murray som björnen Baloo... Och detta ger faktiskt Disneys adaption vinsten. Det är den roligare och mysigare filmen.
|
|
|
|
A Quiet Place vs Bird Box (2018)
|
|
|
|
|
|
Två filmer från samma år och väldigt mycket i samma anda.
I den ena får man hålla för munnen pga läbbiga monster, i den andra får man hålla för ögonen pga läbbiga monster. Den ena handlar mao om att vara tyst för att inte dödas av monster och den andra handlar om att inte titta för att inte dö av monster. Sannerligen en snarlik premiss alltså. Och båda två är postapokalyptiska dramaskräckisar med en beslutsam kvinna i den ledande rollen som senare har två barn att tänka på utöver sin egen överlevnad... A Quiet Place med Emily Blunt i huvudrollen medan Bird Box har Sandra Bullock som den ledande tuffa kvinnan med oddsen emot sig.
|
|
|
|
Vilken film vinner fejden? Tja, A Quiet Place var den bättre mottagna filmen. Den har blivit nästan unisont hyllad. Detta är en sådan där "prestigefylld" skräckis minsann. Filmen förtjänar förvisso berömet men om man bara tar en stund och tänker efter så kommer man på en drös saker som bara inte går ihop. Premissen är häftig och unik men inte helt genomtänkt. Och personligen gillar jag nog Bird Box lite mer faktiskt och det inte bara för Sandra Bullock som var en av mina stora kändisförälskelser i barndomen. Jag finner helt enkelt fler saker som inte går ihop i A Quiet Place som jag stör mig lite på och många bäckar små då. Bird Box känns mer trovärdig och skräcken är mer psykologiskt läskig. Bird Box bollar dessutom fler karaktärer under filmens gång, vilket bjuder på intressant gruppdynamik där framför allt John Malkovich utmärker sig. John Malkovich är alltid ett plus i sig också. Så ja, jag kryssar därmed för Bird Box.
|
|
|
|
