|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 10.
|
Corpse Bride (2005)
|
|
|
|
Corpse Bride är en både charmig och otäck liten saga... eller dockteater kanske man snarare ska säga. Ja, stop motion-animationerna är overkligt snygga, storyn om den mördade bruden som är fast i underjorden är lagom bisarr och liksom i så många andra av Tim Burtons filmer är Halloween-stämningen väldigt hög men... Problemet är bara att det finns en annan stop motion-animerad berättelse av Burton som är vida överlägsen denna. En där såväl temat som musikstycken och karaktärerna är alla bra mycket mer minnesvärda, så med detta i bakhuvudet framstår Corpse Bride som ett tämligen tydligt försök att återupprepa den äldre succén utan att kunna tillföra något mer egenartat till smeten så det blir liksom heller inte värst storartat. Och nej, Johnny Depps röst räknas inte som något nytt eller annorlunda för... Johnny Depp i en Tim Burton-film är helt enkelt inte någondera numera... Corpse Bride är helt okej men den kommer aldrig någonsin upp i samma kultstatus som en viss annan Tim Burton-film...
|
|
|
|
|
Halloween-anda: Fem fräcka Jack-skallar av fem möjliga
|
Depp-faktor: En håglös Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
|
| 9.
|
Big Fish (2003)
|
|
|
|
Jag ville verkligen tycka om Big Fish mer än jag gjorde men det är något mellan mig och filmen som bara inte riktigt klickar... Skumt då jag är ett hängivet fan av Tim Burton i övrigt. En vidunderlig livsberättelse som denna (i det närmaste Forrest Gump fast nu med övernaturliga inslag) och betydligt mer färgstark än Tim Burtons i regel mer dunkla bildspråk borde rimligtvis vara en vinn-vinn situation för min del men icke. Att jag inte faller pladask för filmen betyder dock inte att jag inte alls uppskattar den. För det gör jag. Det är en trivsam liten saga med rätt slags matiné-känsla som, även om den inte träffar mitt i prick hos mig, ändå har en säker plats här på min lista. Även fast Tim Burton faktiskt inte gjort så många fler filmer än dessa tio på toppen (en topp-20 hade man inte fått ihop...) så var det ändå aldrig någon risk att jag skulle utesluta just denna. Big Fish kan med andra ord simma lugnt, och Danny DeVito som varulv är ju aldrig helt fel heller.
|
|
|
|
|
Halloween-anda: Två fräcka Jack-skallar av fem möjliga
|
Depp-faktor: Inga håglösa Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
|
| 8.
|
Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street (2007)
|
|
|
|
De som gillar Johnny Depp i Tim Burton-filmer lär ha fått sitt lystmäte uppfyllt med Sweeney Todd, filmatiseringen av den prisbelönta musikalen om den mordiske frisören i 1800-talets skitiga London. Trots att Depps och även Helena Bonham Carters roller är nästan löjligt dominerande, är det inget som stör ens mig (som inte gillar det här med att Tim Burton mer än gärna överanvänder sina älskningar). Anledningen till att det nu fungerar så bra som det ändå gör här är nog att Sweeney Todd trots allt är en musikalfilm. Då passar t o m Depps tillgjorda skådespelarinsatser bra alltså. Sedan är det hela så där härligt blodigt och bisarrt så man kan inte låta bli att sitta och mysa lite. Det är inte förstahandsvalet direkt när man står där och väljer i DVD-hyllan en ruskig höstkväll och då passar nog t o m de föregående två titlarna på listan bättre. Men vi såg faktiskt den här på bio av någon anledning och då måste jag erkänna att den gör sig mycket mycket bättre på stora duken, därav placeringen.
|
|
|
|
|
Halloween-anda: Tre fräcka Jack-skallar av fem möjliga
|
Depp-faktor: Fem håglösa Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
|
| 7.
|
Beetljejuice (1988)
|
|
|
|
Beetlejuice var inte Tim Burtons allra första film men det känns som att den lika gärna kunde ha varit det. Den övergripande känslan som skulle komma att genomsyra alla Burtons kommande filmer finns såklart på plats även här. Michael Keaton (Burtons Depp innan Depp) är klockren i rollen som den döde, oberäknelige samt perverse bio-exorcisten Betelgeuse. Ja, just det, "Betelgeuse" och inte "Beetljejuice" alltså! Vår osannolike antihjälte tillika regelrätte skurk ska
på sitt sätt "hjälpa" spökparet Adam och Barbara att bli av med deras nyinflyttade levande människor... Vilket visar sig innebära att han då på så sätt mest hjälper sig själv. Handlingen är skruvad, grotesk och övernaturlig, den visuella stilen är glatt enslig och kaosartat överdriven på sådant vis som bara Tim Burton tycks kunna komma undan med och så står Danny Elfman för musiken också. Beetlejuice är även en härlig retrotripp till när skräck + familjekomedi var en vanlig kombination (Lost Boys, Monster Squad, Ghostbusters mm). ^_^
|
|
|
|
|
Halloween-anda: Fyra fräcka Jack-skallar av fem möjliga
|
Depp-faktor: Inga håglösa Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
|
| 6.
|
Sleepy Hollow (1999)
|
|
|
|
Vi ser här Johnny Depp i ännu en av hans knasiga roller, den här gången som den excentriske Ichabod Crane, sänd att lösa mordfall i den ruskiga lilla staden Sleepy Hollow. En lika vardaglig som underlig protagonist, dystra mijöer kompletta med en mörk och hemsökt skog och så en mordisk huvudlös ryttare där ute. Bättre källmaterial än den gamla "Legenden om Sleepy Hollow" (eller "Sagan om Sofdalen" som det hette på ren svenska) går väl knappast att finna för denna regissör... Burton-känslan tillika Halloween-stämningen är på absolut topp och faktum är att Sleepy Hollow är den mest direkt "skräckfilm-aktiga" av alla Burtons filmer men så är den tydligen också en tribut till gamla skräckfilmer från 1950-70-talen med bl a Christopher Lee som passande nog har en roll här också. Även om Johnny Depp-faktorn är farligt nära bristningsgränsen här gillar jag ändå Sleepy Hollow allt som allt. En mycket passande film att se när det ruggiga höstmörkret tränger sig på och perfekt till allhelgonaafton.
|
|
|
|
|
Halloween-anda: Fem fräcka Jack-skallar av fem möjliga
|
Depp-faktor: Fyra håglösa Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
|
| 5.
|
Mars Attacks! (1996)
|
|
|
|
Den här minst sagt absurda nytolkningen av 1950-talets science fiction-rullar, baserad på en serie samlarkort från 1960-talet(!!), där rymdmän kommer i sina flygande tefat för att förgöra Jorden togs underligt nog emot relativt svalt av världsalltet... Varför förblir en gåta för mig. Filmen är för fasen hur vrickat störtskön som helst! Till att börja med är ensemblen kända skådespelare inte av denna värld. Se Jack Nicholson, Pierce Brosnan, Michael J. Fox, Martin Short, Sarah Jessica Parker och Natalie Portman, Danny DeVito, Jack Black mf. Hör även Frank "Megatron" Welker som gör rösten åt marsianerna och Tom Jones sjunga för t o m han är med i svängarna. Och folk slaktas till höger och vänster! Det spelar ingen roll alls vilken kändis det än må röra sig om, vem som helst kan gå en grotesk död till mötes precis när som helst här. Hela stämningen i Mars Attacks! är helt suveränt surrealistisk. Den är lätt Tim Burtons mest underskattade film genom tiderna.
|
|
|
|
|
Halloween-anda: Två fräcka Jack-skallar av fem möjliga
|
Depp-faktor: Inga håglösa Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
|
| 4.
|
Edward Scissorhands (1990)
|
|
|
|
Tim Burtons egendomliga
variant av berättelsen om Frankensteins monster är egentligen en romantisk julsaga (samt också redan med på vår topp-10 annorlunda julberättelser för den delen). Berättelsen om denne tragiske Edward som har begåvats med saxar istället för händer är dock så pass vriden i dess absurt fridfulla inramning att den passar nästan lika bra även till Halloween. Filmen är ett talande exempel på Tim Burtons unika stil verkligen. Förortsidyllen blandas med ve och fasa - och resultatet är något som helt enkelt måste ses. Det här ett av Tim Burtons tidigare verk, samt den allra första av hans filmer där den då unga och relativt oerfarna Johnny Depp medverkar. Jepp, det var här det började med Depp. Detta skänker hela filmen en slags genuin naivitet som verkligen passar berättelsen, och som knappast skulle kunna överträffas hur hårt de båda herrarna än har försökt, igen och igen, på senare år. Burton och Depps allra första kollaboration förblir alltså en av deras allra bästa.
|
|
|
|
|
Halloween-anda: Tre fräcka Jack-skallar av fem möjliga
|
Depp-faktor: Tre håglösa Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
|
| 3.
|
Batman (1989)
|
|
|
|
Inte bara en av Tim Burtons bästa + mest framgångsrika filmer någonsin, men också en av de bästa spelfilmerna som baserats på en serietidning. Bara Danny Elfmans numera klassiska Batman-tema är ju värt att lovordas hårt. Trots den storskaliga produktionen känner man dessutom raskt igen Tim Burtons så speciella visuella stil... De mörka tonerna, den gotiska utformningen och de direkt obehagliga scenerna som i alla fall fick mig att sitta som på nålar när jag först såg Batman på stora duken för drygt 20 år sedan. Förresten säger det en hel del om regissören i övrigt att en film som handlar om en superrik hemlig brottsbekämpare utklädd till fladdermus är en av Tim Burtons mest realistiska och minst fantasifulla filmer... Ibland är det dock bara bra med en smula återhållsamhet såsom Batman från 1989 har blivit ett prima exempel på. Och inte att förglömma är även uppföljaren Batman Återkomsten från 1992, som visserligen är ännu mer i linje med Tim Burtons läbbiga stil men heller inte alls lika bra.
|
|
|
|
|
Halloween-anda: En fräck Jack-skalle av fem möjliga
|
Depp-faktor: Inga håglösa Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
|
| 2.
|
Ed Wood (1994)
|
|
|
|
Edward Davis Wood Jr var en högst passionerad men dessvärre också usel manusförfattare, regissör och producent - bara för att nämna några(!) av hans roller. Han är ofta omtalad som en av historiens absolut sämsta filmskapare och mest känd för sina bedrövliga skräck- och monsterfilmer från 1950- och 60-talen. Mm, en fascinerande person vars liv Tim Burton skildrar omsorgsfullt med Johnny Depp i titelrollen. Och för omväxlings skull känns det inte som att Johnny Depp spelar en knasig Johnny Depp. Detta är t o m ett av skådisens allra bästa framträdanden just eftersom Depp-faktorn är så nedtonad till förmån för en trovärdig gestaltning av den så entusiastiske Ed Wood. Hela filmen är dessutom inspelad i svart- vitt och fylld med historiska referenser till- och rekonstruktioner av den gamla tidens skräckfilmer, allt från Bela Lugosis berömda roll som Dracula till Ed Woods egna skräpfilmer om galna vetenskapsmän, flygande tefat och vandrande odöda. En intressant film att se till Halloween.
|
|
|
|
|
Halloween-anda: Fyra fräcka Jack-skallar av fem möjliga
|
Depp-faktor: Två håglösa Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
|
| 1.
|
Tim Burton's The Nightmare Before Christmas (1993)
|
|
|
|
Den i särsklass bästa Tim Burton-filmen är ironiskt nog inte regisserad av Tim Burton själv. Däremot är den producerad och författad av honom (och därmed kvalificerad att vara med på den här listan! ^_^) och känns i alla aspekter så som en genuin Burton-kreation. Hela storyn bygger ju på hans originella idéer och hela den mardrömslika men samtidigt absurt charmfulla världen fullkomligt osar av mannens säregna dunkla atmosfär. Denna lika skräckinjagande som hjärtknipande stop motion-animerade saga om Jack Skellington från Halloween-staden och dennes plan att stjäla en annan högtid har på
väldigt kort tid hunnit bli en riktig kultklassiker och Jack själv har blivit en ikon. Halloween-stämningen är på topp, men The Nightmare Before Christmas är såklart en given titel även inför jul... Filmen har redan hamnat högt i topp för våra annorlunda julberättelser och omkring Halloween passar den bara ännu bättre. Utifrån Burtons alla verk är den dessutom ett praktexempel på den besynnerlige filmskaparens lika delar förtrollande som -vridna visioner, alla kategorier.
|
|
|
|
|
Halloween-anda: Fem fräcka Jack-skallar av fem möjliga
|
Depp-faktor: Inga håglösa Johnny Depp av fem möjliga
|
|
|
|
