Topp-13:
Moderna filmmonster

Läs mer om de 13 främsta moderna filmmonsterna, modern movie monsters mao, denna fredag den 13:e medan nedräkningen till årets Halloween fortsätter. Kanske något från listan lockar till dess..? Notera dock att jag räknar bara inte med Leatherface från 70-talet eller Ghostface från 90-talet eftersom de är inga monster-monster utan bara monstruöst fucked up vanliga människor. Så för att räknas som monster på min lista måste man faktiskt vara ett "riktigt" monster också, biologiskt eller övernaturligt. Sorry, fans av Motorsågsmassakern och Scream, men så är det bara.

===============================================================================================

13. Leprechaun

Det blir ingen fyrklöver för denna leprechaun som istället har oturen att hamna på 13:e plats. Väldigt lökigt det här och uppenbarligen medvetet så också. Med Warwick Davis i rollen som den mordiska leprechaunen Lubdan gentemot bl a en ung Jennifer Aniston i en av hennes tidigaste roller innan Vänner. Men vad är en leprechaun egentligen? En irländsk tomte typ, som i pyssling alltså. Warwick återvände i rollen i den direkta uppföljaren året därpå, trean året därefter och sedan de ostigt härliga Leprechaun 4: In Space från 1997, Leprechaun in the Hood från 2000 samt Leprechaun: Back 2 tha Hood från 2003. Serien tog sedan en break i mer än ett årtionde och återkom 2014 med Leprechaun Origins som titeln till trots inte alls var någon prequel utan en reboot och som följdes upp 2018 med Leprechaun Returns som den titeln till trots faktiskt inte var en uppföljare till den direkt föregående filmen som man mest kunde ha förväntat sig utan en sådan där uppföljare till originalfilmen som ignorerar alla de tidigare uppföljarna, båda dessa utan fanfavoriten Warwick Davis dock.

===============================================================================================

12. Sadako

Denna sliskiga satmara får stå för alla dylika typiska japanska flickebarnspökmonster. Sadako är nog mest berömd från den japanska filmen Ringu från 1998 i regi av Hideo Nakata, baserad på skräckromanen med samma namn av Koji Suzuki från 1991. Och då fanns det redan en TV-film som kom 1995. Hela sex uppföljare till filmen, inklusive Spiral som sedan ignorerades av Ringu 2, pumpades ut åren 1998-2000. Och 2002 kom den amerikanska remaken The Ring. Fler filmer följde såklart, både japanska och amerikanska och arketypen av det väldigt uppseendeväckande japanska flickebarnspökmonstret blev en etablerad del av populärkulturen. Men vad är Sadako för något egentligen? Kort sagt ett spöke, yurei i Japan, men en specifik sort av spöke som kallas onryo, en hämndlysten ande. Sadako slängdes för övrigt in i en vs-film i 2016 års Sadako vs Kayako, där hon möter maran från Ju-On tillika The Grudge-filmerna men meh, själv tycker jag det vore roligare om hon mötte typ Freddy Krueger.

===============================================================================================

11. Deadites

Deadites eller The Evil Dead då från just The Evil Dead i regi av Sam Raimi med Bruce Campbell i huvudrollen som Ash Williams som sparkar röv. Vi har totalt tre filmer i serien att tillgå; The Evil Dead från 1981, Evil Dead II från 1987 och Army of Darkness från 1992 som inte fick heta något med Evil Dead dumt nog. Därefter en reboot med Evil Dead år 2013. Och den senaste filmen Evil Dead Rise, som jag vet i fan vad det är, ännu en reboot, en quasi-sequel eller vad, kom ut så sent som tidigare under det här året. Sedan hade vi också TV-serien Ash vs Evil Dead som ursprungligen sändes 2015–2018 och definitivt följde upp de ursprungliga filmerna med Ash och i denna får man minsann se Lucy Lawless, självaste Xena - Krigarprinsessan, i all hennes härliga nakenhet. Vilket bara det gör hela serien sevärd. Och hon var faktiskt jävligt het för någon nära 50 bast. Men vad är dessa Deadites då? Tja, demoner typ, som zombiespöken. Fräcka som fan men de kom aldrig ur Ashs skugga... När man tänker på Terminator så tänker man inte på Kyle Reese eller Sarah Conner i första hand, utan man tänker ju på THE Terminator. Och när man tänker på Predator så tänker man däremot inte på Arnold, utan man tänker på rovdjuret i fråga. När man tänker på Alien-filmerna så tänker man kanske på Ripley också men man tänker definitivt på Xenomorpherna. Men när man tänker på The Evil Dead, då tänker man faktiskt inte på Deadites direkt, utan man tänker på Ash med motorsågen i hand eller som hand med bössan i andra hand... Evil Dead är alltså en filmserie där de annars också fräcka filmmonsterna överskuggas totalt av protagonisten och därför hamnar de så långt bak på listan och t o m utanför topp-10.

===============================================================================================

10. Gremlins

Kanske den allra senaste myten från verkligheten? Spökade under världskrigen. De första kända vittnesmålen kan spåras till brittiska stridspiloter på 1920-talet. Under andra världskriget trycktes det t o m upp varningsaffischer som uppmanade soldaterna att se upp för gremlins, som alltså främst saboterar mekanisk utrustning. Jag finner allt detta extremt intressant. Men hur mycket jag än gillar tanken på dessa illvilliga, farligt busiga små varelser som vår tids egna monster, dvs mytologiska varelser vars myter uppstod i vår egen tid (och med vår egen tid menar jag i mannaminne) och hur mycket jag än gillar de båda filmerna i regi av Joe Dante, främst originalrullen från 1984 men den mer humoristiska direkta uppföljaren från 1992 har verkligen vuxit på mig genom åren, så kan jag likt förbaskat inte sätta gremlins längre fram än så här på listan helt enkelt eftersom det blev aldrig mycket mer med just dessa filmmonster än just de här båda filmerna... Men de river och krafsar sig med nöd och näppe in på topp-10 i alla fall!

===============================================================================================

9. Pennywise

Eller egentligen "Det" då men vi vet alla att det är Pennywise som är "Det". Ett monster efter bokförlaga av Stephen King, kanske hans allmänt mest kända verk efter The Shining och Carrie. Kort sagt handlar det om ett kosmiskt väsen som livnär sig på barn marinerade i rädsla. Och ju räddade barnen blir för "Det", desto smakligare godbitar blir de också. Vilket såklart är ett klockrent svepskäl till varför något monster medvetet skulle bemöda sig med att skrämma skiten ur sina offer innan nådastöten. "Det" i form av den övernaturliga dansande barnmördarclownen Pennywise gjordes än mer känd av Tim Curry i vad som egentligen faktiskt inte var en långfilm utan en miniserie i två delar (vilket i praktiken blir som en långfilm) från 1990 och därefter ännu mycket mer poppis nu för tiden tack vare de båda nyinspelningarna i propra långfilmformat från 2017 och 2019 med Sveriges egen Skarsgård som den övernaturliga monsterclownen i fråga. Sannerligen mardrömsbränsle för dem som finner clowner vara läskiga nog redan som de är.

===============================================================================================

8. Pinhead

Snacka om en ikonisk look, Doug Bradley som denna gamla nålskalle. Detta var något som direkt fångade blicken i videobutikerna på 90-talet. Vi hade fyra filmer i serien innan det gick helt utför. Hellraiser från 1987, tvåan från 1988, trean från 1992 och fyran från 1996. Fler filmer följde men från år 2000 började dessa bajsas ut direkt till DVD. Vilket också fångade blicken i videobutikerna på 00-talet men då var det något man mest skakade på huvudet åt. Jaha, där är ännu en ny Hellraiser liksom. Jag tror jävlar mig att rebooten från här om året var den första nya Hellraiser-filmen sedan 90-talet som faktiskt hade en riktig biopremiär... Pinhead kallades i alla fall inte så i första filmen utan detta var bara ett informellt smeknamn som fastnade, och det till skådisens stora förtret tydligen, och var inte direkt skurken i filmen heller... Nej, om något så var det den ledande tjejens sliskiga farbror som var den riktiga skurken och Pinhead var egentligen "bara" en av flera av den sortens demoner, Cenobites. Men han är klart och tydligt med i filmen i alla fall, inte som Jason i den första Fredag den 13:e som dyker upp i ca en sekund i en helt annan form än den han senare blev mest känd för. Nej, Pinhead är del av Hellraiser från första filmen och man fattar ju direkt varför det var just denna karaktär som höjde flest ögonbryn och som hela serien blev mest ihågkommen för.

===============================================================================================

7. Chucky

Onda dockor är fan creepy alltså. Jag har alltid tyckt det. "The Puppet Show", nionde avsnittet i första säsongen av Buffy, med buktalardockan Sid var ett av de första avsnitten jag såg av den serien och lämnade helt klart ett intryck. Och "Chinga", tionde avsnittet i femte säsongen av Arkiv X, med manus av Stephen King om än delvis omskrivet av seriens skapare Chris Carter, är dessutom ett av de avsnitten från den serien som jag minns allra starkast från barndomen då det var creepy som fan alltså. Chucky är DEN onda dockan dock och lärde mig att aldrig någonsin sträcka handen under soffan, om man har tappat något t ex, utan att först själv hoppa ner och se efter, från säkert avstånd, vad som finns där under. Jag såg Child's Play, eller helt enkelt Den onda dockan som filmen hette på svenska, för första gången när jag var sju år gammal och jag var då fast direkt. Den första filmen i vad som såklart snabbt blev en hel serie kom 1988, tvåan följde 1990 och trean 1991. Sedan dröjde det så lång tid som till 1998 då Bride of Chucky kom ut... Som körde en Bride of Frankenstein typ... Och som jag såg då och var ombord med men när nästa film i ordningen blev Seed of Chucky så checkade jag ut.

===============================================================================================

6. Predator

Predators kanske? Predatorer? Rovdjur och inte bara "Rovdjuret" alltså. Men i den allra första filmen visste man faktiskt inte om det kunde finnas fler sådana här eller ej, tillskillnad från rymdmonsterna i Alien där man kunde lista ut detta då de fann många fler än ett monsterägg... Nå, hur som helst. Predator, eller Rovdjuret som filmen tillika monstret faktiskt kallades på ren svenska förr i världen, är i mångt och mycket en slasherrulle när man tänker efter. Fast istället för en grupp tafatta tonåringar är det en grupp beväpnade kommandosoldater som jagas och dödas en efter en. Och jag har med det här monstret på den här listan på skräcktema, ja. Gränsen mellan skräck och sci-fi kan väl diskuteras... Liksom James Camerons Aliens gick även hans egen T2 mer mot renodlad action men den första Terminator kan t ex förvisso också sägas vara som en slasher där roboten är monstret. Jo, men roboten är trots allt 100% teknologi och egentligen inget monster och även den första filmen handlar dessutom om mer än bara något som jagar, där Predator handlar egentligen bara om det. En avlägsen plats, ett monster, en grupp människor, monstret jagar och dödar människorna en efter en. Urklassisk slasher set up är det. Och Predator är ett äkta rymdmonster också. Om man inte räknar med de kassa Alien vs Predator-filmerna från 00-talet så fick vi förresten en riktig Predator-film per varje annat årtionde sedan 80-talet; Predator från 1987, Predator 2 från 1990, Predators från 2010 och så slutligen The Predator från 2018. Den sistnämnda en reboot som ingen ville ha. Monstret är i alla fall ikoniskt som bara fan och nog nästan lika välkänt som xenomorpherna från Alien-filmerna...

===============================================================================================

5. Xenomorpher

Och när man talar om rymdmonsterna... Och den här gången definitivt i plural. Att Ridley Scotts Alien är praktiskt taget en slasher i rymden är det väl ingen som motsätter sig nu för tiden. Det är en sådan sak som har blivit vedertaget liksom. Och så är det ju. Där tvåan, då folket ställs inför hela horder av dessa rymdmonster, är mer av en actionfilm så var originalfilmen rena skräcken. En rymdskräckis helt enkelt. Och xenomorphen som art är i allra högsta grad ett av vår tids mest kända och ikoniska monster. "I rymden kan ingen höra dig skrika" också, snacka om minnesvärd catchfrase alltså. Filmer i serien inkluderar Alien från 1979, Aliens från 1986, Alien³ från 1992, Alien Resurrection från 1997, Prometheus från 2012 och slutligen tveksamma och sömniga Alien: Covenant från 2017. De där båda Alien vs Predator-filmerna från 00-talet ej medräknade. Mycket mer än så har jag faktiskt inte att tillägga men följ bara länkarna i denna mening för att läsa mer om den första filmen, James Camerons Aliens och Alien upphöjt till tre, då jag har plockat fram alla dessa ur hyllan och skrivit mer kring dem vid tidigare tillfällen.

===============================================================================================

4. Zombier

Listans åldringar för vad som egentligen kan räknas som moderna filmmonster. Och då snackar vi inte gamla "riktiga" zombier som i folk som försattes i trans typ genom voodoo eller nåt, utan de numera mer typiska zombierna, som i de döda som vaknar till liv igen som de levande döda vars enda drivkraft är att äta levande levande människor (och kanske mest av allt din hjärna). Gjordes som mest poppis genom George A. Romeros filmer av vilka den allra första kom i slutet av 60-talet och fortfarande i svartvit då filmen var mycket lågbudget. In på 70-talet tog det verkligen fart och nu helt i färg. Zombier har alltid varit en grej ända sedan dess, så under hela 80- och 90-talen också, och då inte bara inom spelfilm, men in på 2000-talet är när hela zombieyran VERKLIGEN fick nytt liv typ. Nästan så det blev tjatigt till slut. Men om vi bara tittar på Romeros egen filmserie så har vi Night of the Living Dead från 1968, Dawn of the Dead från 1978, Day of the Dead från 1985 och Land of the Dead från 2005. Men vänta, det kom visst mera? Diary of the Dead från 2007 och Survival of the Dead från 2009, WTF? Hur har jag missat dessa tidigare? Tja, Diary of the Dead är tydligen en sådan där tröttsam found footage-film och Survival of the Dead har sågats längst fotknölarna av både fans och kritiker så... Fuck 'em. Värd att nämnas är däremot Zack Snyders remake av Dawn of the Dead från 2004 som enligt mig är en av de bästa zombiefilmerna någonsin. Men zombier som filmmonster har ju brutit sig loss och varit med i hur många andra filmer som helst och kommit igen i hur många olika variationer som helst, gående, springande, hjärndöda, tänkande, bara stönande, pratande osv. Det var liksom inte för intet som vi fått ihop två hela zombierelaterade topplistor här på POPKORN, som även om de innehöll mycket annat också, allt från videospel till brädspel, handlade mycket om film.

===============================================================================================

3. Michael Myers

Då kommer vi in på topp-3 och då snackar vi bara individuella karaktärer för resten av slanten. Och på tredjeplats av de främsta skräckikonerna inom modern film är enligt mig Michael Myers ur John Carpenters Halloween. En klassiker till slasher. Definierade mer eller mindre hela genren. Halloween-filmerna med Michael Myers är den första från 1978, den direkta uppföljaren från 1981 och sedan Halloween 4 från 1988, Halloween 5 från 1989, Halloween 6 från 1995, Halloween 20 år senare från 1998, Halloween Resurrection från 2002, Rob Zombies reboot av Halloween från 2007 och den direkta uppföljaren på denna från 2009, sedan en till uppföljare till den allra första Halloween som också bara heter Halloween från 2018, och som såklart ignorerade alla de tidigare uppföljarna vilket är en sådan där trendig och enligt mig tröttsam sak att göra, och de båda direkta uppföljarna på denna; Halloween Kills från 2021 och Halloween Ends från 2022... Pust. Ok, Michael Myers är den arketypiska slasher-skurken. Tyst och dödlig. Han smyger runt och ja, slashar folk. En knivmördare helt enkelt. Inget mer med det. Men är han övernaturlig som aldrig dör? Tja, jo, beroende på vilken kontinuitet man följer kanske men ja, kom igen, det är han ju. Oavsett retcon så finns ingen annan förklaring. Den kritvita William Shatner-masken har blivit rätt känd, om än kanske inte lika mycket så som Jasons hockeymask, och karaktären är lätt en av de mest berömda antagonisterna i filmhistorien.

===============================================================================================

2. Jason Voorhees

Med mindre finess men tack vare en mer massiv kroppsbyggnad, machete och hockeymask mer ikonisk och igenkännbar än Michael Myers är såklart Jason. Alla känner kanske inte till Miachel Myers. Alla känner till Jason. Främst just för kroppsbyggnaden, macheten och hockeymasken. Lustigt nog var inget av detta en del av den första filmen. Där var det mest ur förstapersonsperspektiv, genom ögonen på mördaren som visade sig vara Jasons mamma, en helt vanlig kvinna som högg ihjäl ungdomar med kniv... Jason som den storvuxna mördaren skulle inte komma förrän senare delar i filmserien. Jason med machete som favoritvapen skulle inte komma förrän senare. Och Jason med hockeymask skulle inte komma förrän senare. Men Jason är teeekniskt sett trots allt även med i den första filmen från 1980. Åtta filmer i serien blev det från 1980 till 1989, nästan en film om året alltså. Orka. Och del VIII hade undertiteln Jason Takes Manhattan. Ost för livet typ. Den första filmen med Jason som jag någonsin såg i min barndom var dock den då det begav sig senaste delen; Jason Goes to Hell: The Final Friday från 1993. Det blev inte den slutgiltiga fredagen dock för i framtiden år 2002 återvände Jason i Jason X, i yttre rymden! Fuck yeah!!! Alltså, man måste bara uppskatta idiotin vid det här laget. Freddy vs Jason från 2003 gillade jag också. Sedan dess har det dock bara blivit en reboot år 2009 som inte direkt gick hem i stugorna eftersom det till denna dag är det sista vi sett av Jason på den stora duken. Synd.

===============================================================================================

1. Freddy Krueger

Freddy vs Jason? Tja, jag har ju nämnt tidigare annorstädes här på POPKORN att jag själv alltid föredragit Freddy framför Jason. Och Freddy Krueger var faktiskt en minst lika stor skräckikon som Jason då på 80- och 90-talen, kanske större t o m. Minns ni flipperspelen och allt? Vad som gör Freddy så bra är dock Robert Englund som Freddy. Han gör Freddy intressant, underhållande, fängslande. Med tanke på Freddys grej som en (mar)drömsdemon kontra Jasons mer simpla grej à stum, tanklös, odödlig zombie typ som bara går runt och dödar, så blir hela grejen med Freddy heller inte lika repetitiv lika lätt som med Jason. Det finns helt enkelt mycket mer att göra och hitta på med Freddy! Originalfilmen, A Nightmare on Elm Street, eller Terror på Elm Street på svenska, kom ut 1984, liksom så mycket annat som är bäst evah som Ghostbusters, Gremlins, Transformers, Turtles och undertecknad (1984 var ett bra år för populärkulturen kort och gott).

Även om uppföljarna sedan pumpades ut ungefär lika fort som de med Jason var Freddys filmserie fram till 1989 "bara" inne på sin femte del, vilket gjorde att denna ändå kändes fräschare än gamla Fredag den 13:e. Freddy's Dead: The Final Nightmare från 1991 var såklart heller inte den slutgiltiga mardrömen och redan 1994 kom en ny och intressant twist på serien med Wes Craven's New Nightmare, som också är en av mina favoritskräckisar genom tiderna tillsammans med del 3 från 1987, vilket kan läsas mer om i just min egen Topp-10: Skräckisfavoriter genom tiderna. Tidigare nämnda Freddy vs Jason från 2003 gillade jag också som sagt var och likt med Jason är det sista vi hittills sett av Freddy en reboot från ungefär samtidigt, 2010, som heller inte direkt gick hem i stugorna. Intressant nog kom alltså Michael Myers att överleva såväl Jason som Freddy. Men det spelar ingen roll för mig. Freddy är fortfarande min favorit.

===============================================================================================