Topp-5:
Nyinspelningar av Universals
klassiska monster på film

Glad Halloween gott folk! Det här tänkte jag vore en passande nog uppföljning så här exakt ett år senare till min Topp-10: Klassiska monsterfilmer från Universal Studios. Vi snackar antigen officiella remakes av Universal själva av deras klassiska skräckfilmer eller nyinspelningar av andra studior baserade på samma källmaterial, vilket fallet kunde vara med Dracula, Frankenstein och Hollow Man som den ändrade titeln till trots faktiskt likaså baserades på H.G. Wells roman Den osynlige mannen. Startskottet för alla dessa nyinspelningar var väl Francis Ford Coppolas Bram Stoker's Dracula 1992, men The Phantom of the Opera med Robert Englund som Freddy Kreuger som Fantomen på Operan kom faktiskt ut redan 1989, om man nu vill räkna med den...

Jag räknar dock inte med Dr. Jekyll and Mr. Hyde eftersom Universal aldrig gjorde en egen film baserat på Jekyll och Hyde. Det närmaste Universal kommit är Abbott and Costello Meet Dr. Jekyll and Mr. Hyde år 1953 men jag räknar inte alls med Abbott och Costello-filmerna och tillskillnad från andra Abbott och Costello möter monster-filmer, som när de mötte den osynlige mannen eller mumien, så har just den här heller aldrig räknats med bland Universals klassiska monsterfilmer. Och det blir för övrigt alltså bara en topp-5 den här gången. Men hur lyckade kan egentligen dessa nya tagningar på gamla monsterfilmer vara? Läs vidare och ta reda på det. Den som törs...

===============================================================================================

Bubblare: The Shape of Water (2017)

Bara en topp-5 men med en bubblare åtminstone. Och passande nog med en vattenfilm som bubblare! Ett av Guillermo del Toros senare verk. The Shape of Water är inte direkt en remake av Skräcken i Svarta lagunen, och därmed blott en bubblare på denna lista, men är definitivt inspirerat av den och det vill jag minnas att del Toro själv har medgett. Vi ser Sally Hawkins i huvudrollen, Michael Shannon som skurk och Doug Jones som amfibiemannen, dvs del Toros tagning på Gill-man. Samme Doug Jones som också spelade amfibiemannen Abe Sapien i del Toros tagning på Hellboy, de med Ron Perlman, för övrigt så han hade ju redan mycket erfarenhet av att gestalta en fiskman! Del Toros version av berättelsen är mer en äkta kärlekshistoria än Skräcken i Svarta lagunen. Originalfilmen handlade om att monstret ville ha flickan och tog henne till fånga... Här är det monstret som är tillfångataget och flickan som visar intresse... The Shape of Water är hur som helst stämningsfull som få, vilket är precis vad man kunde förvänta sig av en del Toro-rulle, och kammade t o m hem en Oscar för bl a bästa film 2017.

===============================================================================================

5. The Wolfman (2010)

Jag vill även nämna Wolf från 1994, med Jack Nicholson, Michelle Pfeiffer och James Spader i de ledande rollerna samt i regi av Mike Nichols, som den bättre moderna varulvsfilmen men den var ju "bara" en varulvsfilm snarare än en remake av Universals klassiska The Wolf Man från 1941... The Wolfman årgång 2010 är dock just det, dvs en remake från Universal av deras egna tidigare The Wolf Man. Varför titeln på remaken skrevs ihop när originaltiteln var sär skriven vete fan. Nyinspelningen är i alla fall med Benicio del Toro i huvudrollen som varulven, Anthony Hopkins i rollen som en varulv (men inte DEN...), Emily Blunt och Hugo Weaving i andra roller samt i regi av Joe Johnston (The Rocketeer, Jumanji), så den borde vara rätt bra... Dessvärre är den en enda röra dock. Storyn är rörig och filmen drar bara inte in en. Ingen fullkomlig katastrof men verkligen ingen fullträff. Bara godkänd och det finns gott om bättre varulvsfilmer där ute.

===============================================================================================

4. Hollow Man (2000)

Paul Verhoevens till dags dato fortfarande senaste amerikanska storfilm (han har bara gjort mindre europeiska filmer sedan dess). En modern adaption av H.G. Wells science fiction-roman Den osynlige mannen från 1897, som Universals klassiska skräckfilm såklart också baserades på. Hollow Man ser Kevin Bacon som den osynlige mannen (eller inte då, hoho!) samt Elisabeth Shue och Josh Brolin i andra ledande roller och är en god nog och hyfsat obehaglig ny tagning. Kan även nämna Den osynlige mannen från 1992 med Chevy Chase i den rollen men trots att den var i regi av skräckens egen mästare John Carpenter var den snarare en dramakomedi konstigt nog... Hollow Man är dock helt klart en skräckis. Den urartar fan till rena rama slashern till slut. Rhona Mitra, som gestaltade en livs levande Lara Croft på 90-talet men bara som modell, visas för övrigt helt topless i denna, så det är väl trevligt för den som tycker om sånt. Men bäst är trots allt scenen då en osynlig Kevin Bacon tafsar på en sovande kvinnlig kollega. Inte för att det är något annat än svinaktigt beteende, utan helt enkelt eftersom scenen är jävligt fräck rent tekniskt sett också, när han känner och klämmer på hennes bröst men handen är osynlig så bröstet ser liksom ut att röra på sig och klämmas ihop av sig självt. Detta minns jag att man tyckte var en mycket häftig effekt för det väldigt tidiga 2000-talet.

===============================================================================================

3. The Mummy (1999)

En mer eller mindre rak remake från Universal av deras egna ursprungliga The Mummy från 1932. Storyn känns igen från originalfilmen med Boris Karloff som Imhotep. Vi ser återigen överste-prästen Imhotep från det antika Egypten som vaknar till liv på 1920-talet och regenererar från en mumie till en man med en plan på att väcka sin förbjudna kärlek Anck-su-namun från de döda. Precis som i 30-talsrullen. Detta efter flertalet filmer med en helt annan mumie som spökade på 1940-talet. Den mumien, Kharis, var ganska trist egentligen, då han egentligen inte var mycket mer än en långsam zombie som kontrollerades av andra skurkaktiga individer. Imhotep är däremot praktiskt taget som greve Dracula, både sett till vad han är kapabel till samt att han agerar självständigt. Den här gången med Arnold Vosloo i rollen som Imhotep gentemot Brendan Fraser som Indiana Jones typ. Det lustiga är att denna nyinspelning anses allmänt vara en äventyrsfilm i samma anda som just Indiana Jones trots att den egentligen har fler inslag av ren skräck än originalfilmen som såklart klassades som skräckfilm och inget annat år 1932... Fick två egna uppföljare senare på 2000-talet men båda dessa är ganska meh... Mumien anno 1999 är ball dock!

===============================================================================================

2. Mary Shelley's Frankenstein (1994)

En nyinspelning av Mary Shelleys klassiska skräckroman från 1818. Man ville helt uppenbarligen följa i Francis Ford Coppolas spår med hans Bram Stoker's Dracula då t o m själva titeln på den här filmen, den engelska originaltiteln åtminstone, följer samma mönster med författarinnans namn som del av titeln. Denna trend visade sig vara kortvarig då Mary Shelley's Frankenstein som film 1994 mottogs inte alls lika väl och blev heller inte i närheten lika framgångsrik som Coppolas Bram Stoker's Dracula (och mer om den alldeles strax förresten). Som film betraktad är denna inte helt tokig dock. Delar av den funkar och filmen är mer än bara en dum blockbuster. Det märks att det faktiskt låg både tanke och möda bakom. Regisserades av Kenneth Branagh som tidigare hade gjort... Mycket väsen för ingenting. Med Branagh själv som Victor Frankenstein, Helena Bonham Carter som hans adopterade syster tillika fästmö, John Cleese i en helt allvarlig roll lustigt nog och sannerligen inte minst av alla Robert De Niro som monstret.

===============================================================================================

1. Bram Stoker's Dracula (1992)

Titeln till trots är det här egentligen Francis Ford Coppolas Dracula baserat på Bram Stokers klassiska skräckroman från 1897. Dracula som film är givetvis också en klassiker vid det här laget och då handlar det såklart om Universals egen filmatisering från 1931 med Bela Lugosi i rollen som den onda greven. Det var rullen som startade hela Universals klassiska monsterfilm- serie så det var ju passande att nyinspelningen från 1992 likaså var något av ett startskott för nya tagningar på dessa klassiker. Dracula är mer av en tragisk romantisk figur här än det nattsvarta monster som han visades vara i originalet. Coppolas tagning är mer av en romantisk skräckfilm alltså... Och detta är ju sannerligen en annan tagning, ja. Gary Oldman är fenomenal i rollen som greve Dracula och Winona Ryder funkar som Mina men Anthony Hopkins är mest sådär som Van Helsing och Keanu Reeves är felkastad som fan som Jonathan Harker. Coppola själv ville ha Johnny Depp i rollen men studion valde Reeves för att han var populär i Point Break eller nåt sånt... Snyggt jobbat idioter. Detta är dock ändå den bästa moderna tagningen på Dracula. Och även med betydligt roligare varulvsscener än i den senare Wolf Man! Som när vi ser, genom Winona Ryders ögon, Dracula i form av en jävla varulv pöka hennes väninna som ligger där och stönar med tuttarna framme. Sådant såg vi minsann inte i filmen från 1931 heller...

===============================================================================================