Originaltitel: The Big Lebowski
Produktionsår: 1998
Längd: 112 minuter
Genre: Kriminaldramakomedi
Land: USA, Storbritannien
Regissör: Joel Coen
Skådisar: Jeff Bridges, John Goodman, Steve Buscemi, David Huddleston
Handlingen i ett nötskal: För att vår berättelse utspelar sig tidigt 90-tal. Vår hjälte, som han kan kallas, kanske, är han snubben, den snubben, han är mannen... Ööh... Jag tappade mitt eget tanketåg här, tankegång alltså, men, ah, nog försnackat nu. Det får duga typ som nära nog sammanfattat eller nåt. Med tanke på rådande sinnestillstånd passande nog för denna rulle på skiva.
This is it. The big one. Tja, en av de stora i alla fall. The Big Lebowski.
En film av bröderna Coen, regisserad av Joel Coen efter manus av dem båda, Joel och Ethan Coen, nästan direkt efter den fantastiska Fargo från två år innan. Med Jeff Bridges i huvudrollen som en annan Jeff än den stora från titeln eller sig själv, utan den där snubben; Jeffrey "The Dude" Lebowski, gentemot vännerna John Goodman och Steve Buscemi, med David Huddleston i titelrollen som The Big Lebowski som råkar dela både för- och efternamn med snubben i fråga, Julianne Moore i en stor stödjande roll som en stark kvinnlig karaktär som är öppen för sex och vill ha barn, Tara Reid i en desto mindre och ytligare roll men väldigt central för handlingen, John Turturro i en annan mindre men högst utmärkande och rolig roll som egenkär, pervers, bowlare samt Philip Seymour Hoffman och Sveriges egen Peter Stormare i några av de andra birollerna.
The Big Lebowski är ingen spoof och det är ingen liksom komedi-komedi, men det är en komisk film och mer så än vad Fargo var innan.
The Big Lebowski är annars också DEN filmen som populariserade white russian, drinken, vilket är relevant för resten av denna text...
Möjligen för variationens skull, för att göra det lite mer intressant, för att utmana mig själv eller bara för skojs skull, som spontant infall, så provar jag gärna olika saker när jag plockar fram film för att skriva om här för sidan. Därför har jag plockat fram film från så många olika årtionden, allt från så långt bak som 1930-talet och så långt fram som 2020-talet... Därför har det varit följetong med Humphrey Bogart eller Bruce Lee i fokus. Därför har det blivit inte bara många olika genrer utan även olika typer av film, då jag t ex täckt varje form av animerad film; traditionellt tecknat från väst, animé, datoranimerat och stop motion. Men det kan vara något så oansenlig som hur film ses, att jag ibland bara tittar på hela filmen utan att föra anteckningar och skriver hela texten först efteråt, för en sammanhängande och koncentrerad upplevelse, eller att jag ibland tvärtom för anteckningar under tiden med papper och penna, eller att jag sitter framför en bärbar dator samtidigt och för anteckningar just i "Anteckningar" (Notes) direkt där på datorn, eller att jag en gång såg en film tillsammans med en gästtittare tillika medtyckare. Med nära hundra framplockningar provar jag gärna titt som tätt på lite olika vägar till målet, som är den färdiga texten då, är vad jag vill ha sagt.
Denna gång tänkte jag, varför inte dricka white russian under tiden och skriva på texten "live" medan filmen på DVD snurrar i spelaren och om jag blir stupfull under tiden so be it för det må bli en intressant text då. Vilket jag känner redan nu att det måhända kanske håller på att bli, vem vet, vi får se. Och ja, jovars, jag kan faktiskt klara av att hålla mig hyfsat till relativt sammanhängande när full, vid textframställning typ eller vad det nu heter, skrivning? "Writing" för bövelen, vadå, finns det inget konkret ord för det i svenskan eller? Skrivande blir det väl? Öh... Jo... Ja, just det. Skrivande.
Drunk textande typ, för egen del så brukar det här bli, ja, i alla fall utan alla stavfel och sånt. Hm...
Beware dock, kära läsare, då jag dricker mycket, mycket mindre nu än vad jag gjorde för säg 15-20 år sedan, då jag drack som en fisk, numera kan det gå hela månader mellan en smutta och en annan varför jag antagligen, högst troligen t o m, kommer att bli berusad mycket, mycket lättare och snabbare numera och den här texten kan tänkas bli, öh, "lustig" långt tidigare än vad jag först antog.
Så skyll inte på mig ifall denna text visar sig vara tämligen absurdistisk nästan från start. Eller jodå, skyll på mig för detta var trots allt min egen helt briljanta idé men ja, ha i åtanke att jag gör det här för konstformens skull typ eller nåt.
Ett litet experiment bara, så ser vi hur det blir. Och jag har nog inte druckit white russian sedan, kan det ha varit förra eller förrförra Halloween? Tidigare var det varje vecka, ho!
Gjorde en hel sådan där kanna nu för denna occasion från vilken jag häller upp hela höga glass åt mig själv medan jag sitter och tittar på filmen just nu i skrivande stund.
The Big Lebowski har en speltid på 01:52:24 minsann och bjuder på introduktion och berättarröst av han mustaschen, han Tombstone.
Filmen utspelar sig i Los Angeles tidigt 90-tal, inte för att det egentligen har något med handlingen att göra.
Mindre än två minuter in och jag är redan två, tre glass in, små glass men ändå, för att provsmaka måste man för att George Bush den äldre syns på TV i den här filmen! För att Kuwaitkriget pågick då, från 1990 till, eh, 1991..? Okej, men... Det har, återigen, egentligen inte något med handlingen att göra... Ville Coen Bros. bara vara lite så där lustiga själva tro? Skrev de själva manuset på fyllan kanske?
Inte hela fem minuter in och jag har redan avverkat nästan hela mitt första högglas.
"Obviously, you're not a golfer." Not till själv när jag har USB:at över dessa anteckningar till min main datamaskin för POPKORN-pysslande, infoga länkar till foton som tagits nu, kanske, för att jag är jag som han Jan Cogo sa tror jag. Han heter också Jan alltså. Så vi tänker kanske lika av den anledningen, vem vet. Och han Jan heter också Jan i Japan förresten... Det vet jag, för att jag är jag, han, Jan jag. Not 2 till själv: Notera bara tiden och snappa screenshots sedan, i mer nyktert tillstånd.
Yeah, well, you know, that's just, like, your opinion, man...
Skön rytm till den här filmen, skön musik, sköööna vibbar, skön atmooosfär...
Vad är det här för chill låt nu igen, är det Bob Dylan? To find the man in me, but, oh, what a wonderful feeling... Bob Dylan, det är då en riktig konstnär. Inte någon random ingen som vill sälja kassettband och T-shirts med sig själv.
Mattan! Det hela handlar ju om mattan, duh! Eller? Nää, kom igen. Det är fyllet som talar. Inte fan kan det vara mattan. Men som en metafor för något? Ingen referensram? Stackars Steve. Hans roll är att vara mest i bakgrunden utan att för den sakens skull vara en bakrundsroll, utan det är ändå en stor roll.
Chokladvispgrädde. Återkom till detta.
De pissade på hans jävla matta i alla fall! Snubbens matta. Det stämmer, de pissade på hans jävla matta!!
Han som bara är en snubbe även om så DEN snubben och en fet rik gubbe har samma namn nämligen, så förvirring uppstår därav, förväxlad identitet, det är så storyn börjar, hur saker sparkas av typ, en vanlig trop.
Högglass/helglas nummer två, eller tre..? Borde kanske slow down lite här.
Hmm... Halva kannan redan slut, o'boy.
Har mer Kahlua och vodka och chokladvispgrädde, men ingen mer färdig iskaffe, vilket utöver isbitar är de fyra ingredienser som jag alltså använder i min egen mix inför detta lilla projekt, så jag hade fått göra mer med vanlig mjölk i så fall.
Så är det här på förmiddagen också, lördag, nej, söndag. Vanligtvis gör jag ingen POPKORN på söndagar, då det faktiskt är min lediga dag på redigt, t o m från ideellt arbete och hobbyverksamhet som hemsidebygge och underhåll, och jag tänkte göra detta på lördag men hade så fullt upp med annat hela dagen lång igår att det ändå fick bli på en söndag den här gången. Whatever.
Jag äter också pannkakor just nu, pannkaksplättar? Små runda, smått tjocka, hemmagjorda dock, gjorda...
Hm... Han Hesuss, så bra, så rolig scen, men uttalar sitt namn själv inte på spanska? Huh? Jag är lite förvirrad. Är han inte mexikan? Flamenco! Welcome to California!
Han är pervers i vilket fall.
En pederast sägs det, som han den där......
I Am the Walrus.
Är Walter, John Goodmans karaktär, faktiskt en Vietnamveteran? Är det vad han verkligen ska föreställa alltså? Hm. Tja, början på 90-talet, jo, ja, det kan han nog faktiskt tänkas vara.
Lyssnar Dude på ljud av bowlingkänglor som blir nedslagna? Ja. Fan vad bra musik! Stålmannen-parodu, parodi menar jag? Jo, ja, okej, hur lång kvar är det av eller med filmen nu, från filmen? Av. Av speltiden. Varför blankar jag på låten? Vad är det som händer här?
Kan jag dippa/doppa pannkaksplättarna i vitrysssen? Går det? Blir det gott då? Hmm... Jag tänker pröva. Glaset får en nog ej plats i, men den stora kannan. Dubbeldippa? Nej, jag ämnar icke bliva en dubbeldippare, ifall annan själ här omkring önskar en andra drink från samma kanna, läxa lärd från Seinfeld på 90-talet. Who is that?!
What the fuck is going on?!
Just det... Pannkaksdipp. Very not-undude, dudes. Dude. Mmm... White Russian pancakes... "Dregel" (Homer Simpson)
Åh, just det, det var ju en kidnappingsploj här med, ja. Den här filmen är fan bäst.
Stavfel så far? Nä, tror icke det. Inga jag ej fångar och korrigerar direkt medan jag skriver det här live typ så att säga medan jag tittar på filmen medan jag super till, white russian, man, små eller stora bokstäver på det, äsch, fuck it.
Walter är principfast. You got to respect that.
Okaaay, nu känner jag verkligen av det alltså, fyllan, i skallen, som en... Sådan där... Typ, inte runt, runt, det är inte som några jävla svartögda ärtor. Eh...
Han! Han, som spelar en av poliserna! Det är samma skådis som spelade en av advokaterna, han med händerna, i Boston Legal med Shatner och han Stargate.
Business papers, fast han är arbetslös, ho, ho, detta är humor, så klockren dödpannehumor.
Den här filmen är fan kul alltså. Vagina.
Jo! Det är inte runt, runt, det är som mer från en lutning, ingen skarp, gradvis, från högre höjd i riktning nedåt, som när man åker pulka ner för en pulkabacke.
Peter Stormare spelar Karl Hungus.
Fornicator, kul ord men hur hade det översatts till svenska egentligen? Jag tittar med english sub. Fornication är otukt, ja? Så... Otuktare?
Otukt, ho, ho. Okej, jag är full nu. Drucken. Var det här en bra idé? Vem vet? Öppen fråga.
Ha, Dude refererar till the royal we. Wii sög som konsol förresten. Jävla luftrunk.
And, shit, man...
Walter är cool, Dude är chill, Donny är go, som glass.
Vodka, Kahlua och mjölk
Marmot? Ingen iller? Ett murmeldjur? Som murmeldjuret? Jag kan inte tillräckligt om murmeldjur och andra gnagare för att göra ett uttalande.
Hjälp, kannan är snart slut. Fuck it, jag behöver en Dr Pepper. Oooh, Strawberry & Cream flavor.
Inte direkt ha-ha-rolig, men lustig film, komisk. Och smartare än kan tro. Saker händer men saker händer inte bara, saker händer av en anledning, manuset är skarpt, intriger formas, händelser eskalerar, det hela är nästan lite som ett långt avsnitt av It's Always Sunny in Philadelphia långt innan It's Always Sunny in Philadelphia, men något mer smakfullt ändå, porrfilmer och en ritad erigerad manspenis på en post-it till trots, scenen när John Goodman slår sönder en bil med ett basebollträ dock, detta är vad som händer när man knullar en främling i röven!
Det gränsar till ha-ha-roligt. Dudes bräda spikad i golvet med. Och hur det slutar på stranden sedan.
Video killed the porn star?
Kukbilden också väldigt kul. Detta ÄR en rolig film ändå. Men ändå inte direkt ha-ha-rolig. Men väldigt komisk. Humoristisk.
Berättarrösten återkommer!
Saddam Hussein är fan med i filmen!
Kreativ film, med vad som kan beskrivas som en musikvideo under en rätt lång drömsekvens. Väldigt fiffigt gjort.
Produktions-värdena här alltså, mannen, det är rätt, kjolar är till för män att titta upp underifrån från, ho, ho!
Och återkopplingen till kukbilden från innan är också kul.
Vad mer har Tara Reid varit med i förresten? Quentin hade gillat den här filmen. Och så snubblandet över samma till golvet för avsikten misslyckat fastspikade bräda sedan innan, återkoppling till denna med, så som med kukbilden, så bra, så genomtänkt film. Bättre än Fargo? Fuck yeah!
Dude själv har alltså vodka, Kahlua och mjölk i sin white russian, så det är så man ska ha det om man vill följa The Big Lebowski, inte med Tia Maria, Kahlua ska det vara...
White russian, liksom black russian, har såklart ingenting med skurkstaten Ryssland att göra, lika lite som "french fries" har med Frankrike att göra. Enda anledningen att drinkarna heter som de gör är att de är vodka i dem. Detta trots att vodka mest troligt först gjordes i POLEN då den äldsta historiska källan vi har som nämner drycken, wķdka, är polska dokument från 1405. Så det så. Själva drinken med drycken i fråga plus kaffelikör med mera har i vilket fall som helst inget med Ryssland att göra, så det är allt synd att senaste årens aktuella världshändelser gjort det olustigt att white russian trots allt heter som den gör. Det är liksom inget man gärna beställer på krogen längre. Men vad ska man göra då? Döpa om den? Som jänkarna döpte om french fries till freedom fries? Samma princip, byta ut russian i namnet bara, precis som de bytte ut french? Men vad skulle man kalla den då, istället för white russian, white freedom? Ööh... Nej. Det låter inte bra. Det för fan tankarna till white power och sånt. Det låter inte alls bra. White polish? Nej, för det låter som nagellack. Det låter inte heller bra. White coffee? Oh, fuck it!
The Knutssons!
Okej, vad är det typ tjugo/tjugi minuter kvar av hela föreställningen och jag är full-full, fylld.
Jag skulle skriva något mer om något annat men blev sidspårad av the Knutssons och nu minns jag ej, det flög ur skallen typ.
Bara en kissepaus igenom hela filmen så här långt dock, nästan hela kannan till trots, inte illa.
Filmer som Tara Reid varit med i? Vadan detta? Låt mig tänka... Var inte hon med i American Pie?
Donnys singla kängla kvar förebådar hans öde. Det är djupt. Donny är Buscemis rollfigur. Dude, Walter och Donny, vilket härligt gäng alltså.
Jag ser lite av mig själv i da Dude, Walter och Donny, alla tre alltså. När jag tittar på filmen så tänker jag att i den situationen hade jag varit som snubben själv, i den situationen hade jag varit mer som Donny däremot och under sådana omständigheter hade jag för fan blivit som Walter. Jag känner igen mig själv i alla tre.
När en svärdsvingande Stormare och Co attackerar gänget, då känner jag igen mig i John Goodman. Och jag hade en hel kaktusstory att dela med mig apropå just den scenen i kontrast till hur jävla fega några från mitt förflutna är i precis den sortens situation att jag fattar inte hur jag någonsin kunde vara vän med sådana ynkliga ynkryggar, ja, ryggradslösa töntar helt enkelt. Men vet ni vad, fuck it. Det är ej värt att hänga ut idioterna om det ändå inte berikar hela texten liksom, så jag fokuserar hellre på en snygg avrundning här.
Poängen med filmen? Sensmoralen? Syftet? Fuck that too. Riktigt bra film i alla fall. Riktigt bra film.
Bowlingturneringen? Heller inte viktigt hur det gick med den. Det är inte vad filmen handlar om egentligen. Slice of life? Ja, typ.
Den stora frågan är dock också, får man se snusk i denna? Tja, kanske? Det är inget som jag direkt lägger märke till. Möjligtvis Julianne Moore när hon gör sina nakna fittmålningar... Men det sker så hastigt och mestadels i skugga att det verkligen är blinka och man missar det liksom. Och jag tänker då inte spola tillbaka och titta igen i sänk hastighet och pausa just där bara för att kunna vara helt säker på den saken för så obetydligt och oskyldigt är det i så fall.
Men vänta, får man se snusk här med, ja, det får man faktiskt, i TV-rutan som de tittar på i filmen i rutan som vi som tittare tittar på.
Hm, kanske mer snusk här än jag kom ihåg ändå, för vi ser även toplessa damer i en scen på stranden. Okej, fast det här är en film för vuxna trots allt.
Första gången jag är full på en söndag förmiddag? Ja, förmodligen. Men The Big Lebowski är då en god anledning för det. Så bra film. Mycket bra. Inte bäst, men mycket bra. En av mina om inte topp-10 så åtminstone topp-20 favoritfilmer genom tiderna. Kunde inte bli annat än fyra av fem i slutbetyg. Och nu, om ni ursäktar, så ska jag äta en kopp japanska nudlar ā la chicken teriyaki och sedan sova ruset av mig.
Betyg: Fyra av fem yin och yang-märken... En mycket bra film.
|
