Format: PlayStation
Utvecklare: Game Design Sweden AB
Utgivare: Sony (1998)
Genre: Rulla kula, pussel
Sveriges nationaldag, för den som inte visste det, var tidigare den här månaden
och Kula World som jag har grävt fram här är minsann ett svenskutvecklat PlayStation-spel. Jag vill minnas att det också var rätt så omskrivet på sin tid som ett av de tidigaste svenskutvecklade videospelen. Så med detta i åtanke hade det kanske passat bättre att ha tidigarelagt denna framgrävning till den 6 juni istället för att ha haft flera topplistor efter varandra från slutet av förra månaden till början på denna? Mm, lätt att vara efterklok eller vad? Men vid ännu närmare eftertanke så, med tanke på att vi var så noga med att äntligen vara åter rätt datummässigt med uppläggsschemat efter majtokigheterna, att då ha låtit nästa inslag direkt därpå komma upp några dagar senare än vanligt in på månaden... Och även om den senaste topplistan handlade om filmer om spel så var det ändå en filmtopplista i första hand men annars hade det desutom blivit fyra videospelinslag på raken så... Ja, okej, det blev nog ändå bäst som det blev. Jag bara tänker högt här.
Kula World, kallat KulaQuest i Japan och tråkiga Roll Away i Nordamerika förresten, ska det här hur som helst handla om alltså! Det svenskutvecklade rulla kula-pusselspelet till PlayStation. Första PlayStation då.
Spelet rullade in på 24:e plats på vår egen topp-25 bästa PSX-spellista förrförrförra året. Som nämndes då är fokus på pussel. Vad detta går ut på är att kort och gott rulla sin kula längst alla sidorna av blocken som utgör den tredimensionella spelytan och leta nycklar som öppnar vägen till nästa nivå. Blocken hänger oftast ihop, typ som rader med kuber klistrade samman, och bildar broar fritt svävandes högt upp i luften. Då är det alltså på alla fyra sidor av dessa led som man kan rulla och kameran hänger alltid med i svängarna runt om, så att ibland kan man ha marken och inte himlen rakt ovanför sig. Kulan är som en myra som klibbar fast liksom. Man kan inte rulla över till andra sidor från var som helst dock. Bara där något block inte hänger ihop med två andra utan slutar rakt ut i luften, där det är "återvändsgränd", kan man fortsätta rulla framåt och ta sig till den fyrkantiga kortsidan typ varifrån man kan ändra färdriktning till andra sidor av konstruktionen.
Bara från ändar som sticker rakt ut typ kan man med andra ord rulla runt till andra sidor av de tredimensionella blocken man rullar på.
Man rullar alltså runt och letar nycklar som låser upp utgången som man sedan också måste hitta till och så är det bana efter bana.
Ett tvåspelarläge finns men jag rullar solo den här gången.
Kontrollen är enkel. Man trycker upp på styrkorset för att rulla framåt medan vänster och höger vänder kulan i vänster respektive höger riktning. Det är sk tankkontroll alltså, vilket kanske avskräcker vissa men det funkar fint för det här spelet. X för att hoppa. R1 för att positionera kameran rakt ovanför kulan. Lite längre in i spelet blir detta mycket användbart för att kunna orientera sig när man hamnar i sådana lägen då man behöver hoppa ner till en lägre avsats, så att man ser om där är någon yta för ens kula att landa på där nere. Man kan hålla ned R1 för att fortsätta rulla ur det perspektivet, men släpper man R1 återgår kameran till rakt bakom kulan. Kameran följer även med höger och vänster när man ändrar riktning. Start pausar. Banorna går på tid vilket kan bli ganska hektiskt. Musiken är dock lagom harmonisk och väger upp för detta.
Men, ja...
Man ska alltså samla nycklar och sedan hitta till utgångspunkten på varje nivå. Det är vad spelet huvudsakligen går ut på som sagt var. Hur många nycklar man behöver är olika från bana till bana. Det kan vara tre eller två eller bara en. Når man till utgångspunkten innan man samlat alla nycklar på en bana så kommer man inte ut helt enkelt. Det finns även annat att samla längst vägen, mynt och juveler, för högre poäng om man nu bryr sig om sånt... Vilket man absolut bör göra i det här spelet, men jag återkommer till det. Sedan finns här saker som man får vara på sin vakt med, som en pryl som vänder upp och ner på timglaset så man får lika mycket eller lite tid kvar som dittills hade förflutit på banan. Denna ska man såklart inte nudda om man har mycket tid kvar men man kan alltså finna sig så tidsbegränsad att man behöver rulla över denna för att få mer tid att kunna klara banan. En annan pryl är ett knarkpulver som gör allt woozy, som de där levande svävande vita knarkpuffarna i Yoshi's Island. Det är skoj.
Spikar får man också akta sig för. Sådana medför instakills. Man kan dessutom råka hoppa ut över kanten ut i avgrunden. Detta medför också instakill. Man kan göra om samma bana direkt men inte hur många gånger som helst. Det finns inga extraliv i det här spelet men däremot finns det en poäng med poängen... Man förlorar nämligen poäng för varje förlorad kula. Och kommer man under noll poäng så är det game over. Från pausmenyn kan man även starta om banan man är på när som helst. Detta kostar dock också poängavdrag. Det innebär att om man startar ett helt nytt spel och pausar och startar om första nivån det första man gör med noll poäng i bagaget så blir det alltså game over direkt. Och ja, jag har testat detta bara för att testa... Game over betyder inte åter till ruta ett på bana ett dock. Man får nämligen tillfälle att spara var femte bana. Sedan finns det bonusbanor också. Dessa hittar man till om man samlat fem frukter och det finns en frukt att finna på varje bana så bonusbanor är också något som kommer var femte bana. Och så finns det gömda nivåer med som man hittar till genom gömda utgångar.
Kontrollen är väl inte direkt smidig men detta är inte direkt Super Monkey Ball heller. Spelet hänger inte alls på att man ska balansera med kulan. Nej, det handlar mest om att navigera rätt. Och då funkar alltså t o m stridsvagnkontroll. Och man kan såklart hålla in upp men trycker man på upp med ett tryck i taget så rullan alltså kulan en ruta i taget. Äkta digital styrning typ. Att rulla eller hoppa diagonalt är inte möjligt. Inget finlir med balanserande nära kanten här inte. Att trilla av en fast yta går inte riktigt såvida man själv inte hoppar ut i avgrunden. Man kan förvisso råka hoppa fel. Ibland måste man nämligen typ räkna ut att här ska jag hoppa inte en utan två rutor ifrån för att landa rätt där borta. Kula World är ett rulla kulan-spel med väldigt mycket fokus på pussel framför balansgång alltså.
Allt eftersom tillkommer fler förhinder, så som en slags "fiender" som rör sig som man såklart måste undvika och diverse knepiga underlag som t ex spruckna träblock som krossas under ens kula när man rullat över dem, hal is och osynliga block.
Var femtonde bana ändras underlag överlag, bakgrundsgrafik och mönster på ens kula. Alltid kul med lite variation. Grafiken är ganska fin för ett spel med drygt 25 år på nacken. Jo, visst fan, spelfan fyller ju hela 25 år i år. Det tänkte jag inte ens på innan. Den 10 juli 1998 släpptes det ursprungligen i Europa och Sverige. Jänkarna fick det hösten samma år. Japanerna fick vänta till våren året som följde.
Kula World är i alla fall ett ganska klurigt spel. Kanske lite klurigare än jag mindes det som, speciellt när man kommit en bit in i det. Svårighetsgraden blir ganska hög ändå. De första säg tio banorna är förvisso busenkla men sedan lägger spelet i växeln och det blir märkbart mycket klurigare väldigt fort. Största stressmomentet är nog att det går på tid. Så ens värsta fiende är klockan.
Nog för att det för övrigt är intressant att man inte spelar med några extraliv utan att spelet räknar bort poängen istället och att det blir game over om man får slut på poäng. För på så sätt finns det liksom, för ovanlighetens skull, faktiskt en poäng med poängen. Med det sagt dock... Man kan spara sitt spel var femte bana alltså. Vilket innebär att man i värsta-värsta fall, om man skulle råka få game over fem banor efter sin senaste save, kan behöva göra om inte bara den banan man var på utan just de senaste fem banorna på raken. Och då har man ju ändå "lösningen" på de föregående fyra färsk i minnet. Vilket innebär att det känns som att man måste göra om de banorna bara för sakens skull. Vilket känns meningslöst och inte alls roligt. Jag hade mycket hellre sett att man kunde spara bana för bana. Som det är nu tröttnar man på spelet helt enkelt. Det blir lite för repetitivt. Vilket känns trist. Och inte bara trist utan onödigt trist.
Det blir väldigt mycket ett minnesspel till slut nämligen, om man nu har oturen nog eller själv bara är klantig nog att råka hamna i det läget. När man får game över och i värsta fall måste backa fem banor och göra om dessa för att komma fram till var man var innan, ja, alltså, minns man bara "lösningen" som i vilken väg som snabbast och/eller lättast leder till nycklarna och utgången så är det liksom bara typ fram, hopp, vänd om, fram, fram, vänster, höger, hopp här, hopp där och in i mål. Typ. Man kan relativt enkelt memorera banorna alltså och detta är inte balansgång som Super Monkey Ball utan kan spelas ett steg i taget så som ett brädspel nästan. Och just detta sänker hela det här spelet en aning för min del. Har jag redan gjort ett flertal banor så vill jag inte behöva göra om dem bara för sakens skull när det inte ens längre är någon kluring och utmaning utan bara ren minneslek liksom.
Detta är förvisso kanske ett mer aktuellt problem tidigare i spelet när man inte samlat så många poäng. Eller om man, som jag klantigt nog den här gången, sätter igång och spelar från början utan att bry sig om att samla poäng...
Jag märkte vid något spartillfälle att jag hade flera gamla sparfiler på minneskortet med mycket högre poäng fram till tidigare banor än jag vad jag nu hade ännu längre fram efter att ha börjat om från första banan. Kula World är inte nytt för mig alltså. Jag spelade faktiskt detta på PSX när det begav sig i slutet på 90-talet och/eller början på 00-talet och från vad jag kan minnas så var jag faktiskt rätt så noga med att samla alla mynt och frukter och sånt. Detta är alltså "rätt sätt" att spela detta på. Den här gången ville jag däremot komma vidare snabbt, här skulle det minsann gå undan, för att jag hade ju denna text att skriva om saken också, så då struntade jag för det mesta blankt i allt som ger extra poäng för att bara komma till utgången så fort som möjligt. Dessutom hade jag helt glömt bort att man kunde få game over. Så när det verkade som att man kunde faila hur många gånger som helst antog jag att det var obegränsat med continues. Jag lade inte märke till poängavdragen... Så jag bara rullade och hoppade och studsade runt helt bekymmersfritt, struntade i om jag studsade av banan, hoppade ut själv, startade om flera gånger på samma bana utan att tänka mig för och ofta av ingen bättre anledning än att jag ville se igen exakt hur det såg ut där från startrutan osv... Bara för att helt plötsligt få den käftsmällen att jag gjort slut på alla poängen... Fuck. Och DÅ blev det fan i mig jobbigt att få poängen att räcka till för fem banor framåt. Jaha, bara att börja om från första banan igen då och tänka på att både samla och inte slösa med poängen den här gången då tänkte jag.
Vad som verkligen hade höjt Kula World för min del vore alltså om man helt enkelt kunde spara bana för bana. Skippa game over. Jag förstår att man hade en lite annorlunda idé för hur poängen egentligen räknas in i spelet men i slutändan hade spelet varit roligare om man skippade det och lät en spara bana för bana. Speciellt med tanke på att här är hela 150 banor! Att i värsta fall behöva göra om fem banor på raken känns bara drygt och onödigt.
Detta är vad som håller spelet tillbaka från ett högre betyg i min bok. Det är fortfarande ett bra spel men kunde ha varit lite mer balanserat, som i haft lite nådigare utmaning och då hade det faktiskt räckt med mer tid för spelaren att bara ta det lugnt och kunna sitta och klura istället för att behöva stressa och ofta chansa och bara rulla på måfå och se vart man hamnar. Men hade man framför allt annat haft möjlighet att spara bana för bana så man aldrig hade behövt göra om samma banor bara för sakens skull, då hade jag klassat Kula World som mer än "bara" bra... Då hade det varit mycket bra.
Mitt slutgiltiga betyg: Tre av fem kulor att rulla. Ett bra spel.
|