Format: Mega Drive
Utvecklare: Park Place Productions
Utgivare: EA Sports (1991)
Genre: Sportspel
Gissa vad Kära läsare? Det är den här sportlovtiden på året igen! Och se där, Taala är tebaaks i vad som nu praktiskt taget blivit hennes årliga inhopp här i Framgrävt ur spelkistan. Den där GW satt dock ändå så glatt på avbytarbänken den här gången. Hockeyspel faller ju inte direkt alla i smaken. Och en närmare titt på något gammalt vintersportspel hör ju just denna tid på året till. Och i år infaller den 24:e februari under vecka 8 minsann. Så lägligt. Detta är sjätte året som vi gör det här under eller i samband med denna i Sverige vanligaste sportlovsvecka... Vilket ju även innebär att i år är det fem år sedan vi började! Det stämmer bra, i år fyller hela grejen med vintersportspel kring vinter/sportlovet i slutet av februari femårsjubileum! Och för att typ fira detta så beslöt vi att gå tillbaka till hur det började. Med ett gammalt hockeyspel alltså. I år är det dessutom 30 år sedan det första NHL-spelet från EA kom ut på marknaden. Så lägligt. Och av någon jädra anledning äger Janne också originalkassetten till Mega Drive. Dagens val var därmed enkelt. Det är ett av totalt fyra ishockeyspel han har hälsar han... Whatevs.
Okej, det första NHL-spelet från EA alltså. Dock var det ju ändå inte riktigt det vi fick, nej. "NHL Hockey" är nämligen vad det här spelet heter där borta i Nordamerika. Och där så byggde det alltså på just NHL-licensen. Här i vår del av världen så stöptes det däremot om till "EA Hockey" med alla NHL-lagen utbytta ut mot påhittade landslag. Ja, påhittade i den bemärkelsen att några kronor syns t ex inte till på Sveriges lag och inte heller heter laget "Tre Kronor". Det är bara ett blågult lag som kallas "Sweden" liksom. Generiska landslag vore kanske en bättre benämning.
Året efter kom detta även ut i Japan med titeln "Pro Hockey". Utöver titelskärmen och de olika lagen är det dock inget som skiljer spelen åt. NHL Hockey, EA Hockey och Pro Hockey är mer eller mindre samma spel alltså. Nästa års upplaga blev tekniskt sett heller inget NHL-spel förresten. EA hade nämligen hamnat i konflikt med den nordamerikanska hockeyligan och fick helt enkelt inte licens för uppföljaren. Däremot lyckades man säkra en licens från spelarnas fackförening NHLPA. Vilket är varför DET spelet då kom att bli NHLPA Hockey '93. Det första spelet i NHL-serien från EA som släpptes just som ett NHL-spel även i vår del av världen var således NHL '94...
NHL '94 är ju förresten just det som brukar hyllas som det bästa hockeyspelet genom tiderna typ. Jan låter hälsa att han har det till SNES minsann. NHL '96 var det sista som bara släpptes till 16-bitskonsolerna, dvs SNES och Mega Drive, utöver PC. Och Game Boy... Och Janne låter hälsa att den upplagan hade han till PC minsann. Fr o m NHL '97 kom liren även till PlayStation och Saturn och på dessa nya format plus PC gick serien över till 3D. Och NHL '98 var den sista årgången som fortfarande återfanns med det gamla, numera typ klassiska, upplägget på SNES och Mega Drive... Det var slutet på en era... Enbart extremt fula tidiga polygoner nästa! Men nog om allt det nu.
Något som vi bara måste anmärka på är den här titelskärmen. För snacka om bökigt alltså. Jämfört med den amerikanska titelskärmen är detta bara kasst liksom. Och vad fan ska det här spelet heta egentligen? För enligt denna titelskärm verkar det vara EA Hockey Leauge Hockey... Fucking fail.
Nåja.
Landslagen som är med här istället för de då detta begav sig 22 aktuella NHL-lagen i fråga är Sovjetunionen, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien, USA, Jugoslavien, Belgien, Kanada, Tjeckoslovakien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Polen och Portugal. Och av vad vi har läst till oss på nätet tar en senare upplaga av spelet dessutom tydligen hänsyn till riktiga världshändelser som Sovjetunionens fall och ändrar därför om lite bland alla dessa landslag. Whatever.
Man får en del valmöjligheter innan en match kör igång. Man kan spela upp en demo, spela singel som hemma- eller bortalag eller spela två samtidigt med- eller mot varandra. Okej, coolt.
För övrigt kan man välja mellan regular season, continue playoffs, new playoffs eller new playoffs bäst av sju. Vidare får man välja matchlängd; 5, 10 eller 20 minuter. Videospelminuter alltså. Som går mycket snabbare än vanliga minuter. Och så väljer man mellan penalties on, off eller on, except off-sides samt line changes on eller off. Casual lirare som är obekanta med sporten ska inte låta sig avskräckas dock. Det här är ändå i mångt och mycket ett pick-up-and-play-spel...
Det enda som man egentligen behöver tänka på är regeln för icing. Domaren blåser av om man slår pucken från egen planhalva förbi motståndarsidans mållinje alltså. Det minns vi från Ice Hockey till NES också förresten, men här är det ännu lättare hänt då ingen annan spelare behöver röra vid pucken heller. Man hade väl hunnit ändra regeln IRL mellan de båda spelsläppen.
Det är lagom cool musik här åtminstone, i menyerna då... Tar en tillbaka till en tidigare era i videospel verkligen.
Sedan kör liret igång på riktigt och om det är första gången man spelar det här kanske man en kort stund tänker blir det samma från läktaren längst långsidan-perspektiv som i tidigare kända videospel i sporten som Nintendos Ice Hockey och Konamis Blades of Steel eller? Men nä, det är bara en typ snygg specialeffekt där i övergången mellan valmenyn och spelskärmen sedan. Det blir bordshockeyperspektivet exakt som i de senare gamla/klassiska NHL-spelen alltså!
Men varför känns det som att spelet spelar sig självt? Även när man spelar head to head verkar allt automatiserat. En plot twist säger Taala. Så är det nog.
Spelet är liksom halvautomatiskt. Gubbarna typ spelar sig själva även när man inte rör vid kontrollerna. Det är faktiskt inte helt lätt att få dem att bara stå helt stilla när man spelar en mot en. Tro oss, vi har försökt.
Det är väl mest en vanesak... Men hänger man inte med i svängarna, då hänger man ju inte med vad sjutton som än händer i matchen. Det känns inte alltid som att den som spelar faktiskt är helt i kontroll över vad som händer på den virtuella isen. En känsla som förstärks av att hela ens lag verkar fortsätta spela på egen hand t o m när man själv släppt taget om handkontrollen... Och då uppstår ju också frågan är det JAG som spelar spelet eller är det spelet som spelar MIG liksom? Man får hänga med i svängarna alltså. Har man bara koll på vilket lag man styr och hur man styr de enskilda spelarna och mellan dem så kommer man snart in i da flow så att säga. Ja, detta är i stort sett ett pick-up-and-play-spel, men kontrollen får man faktiskt ha lite koll på ändå...
Här finns en knapp för att öka farten, en knapp för att skjuta och en knapp för att passa eller byta till den spelaren närmast pucken. Standard stuff. Och ja, spelet består av lite mer än så men vem bryr sig egentligen ärligt talat... Bara puckla på motståndarlaget, ta pucken ifrån dem, passa pucken mellan dina egna spelare och skjut pucken i mål. Mer än så behöver man inte direkt veta för att få ut något av spelet. Sedan blir det ju roligare när man väl fattar att göra mål. En match oss båda emellan slutade 6-0. "Skiter jag i" hade Taala att säga om det... Ni kan ju gissa vem som då vann den matchen...
Och det är ju kul att man kan slåss också. Verkligen slåss alltså. Med nävarna. Då åker handskarna av alltså. Ibland siktar man inte på mål utan på fight!
Annars har vi ju en del saker att gnälla över... Som varför ser man lag 1 till höger och lag 2 till vänster i valmenyn? Vi läser väl från vänster till höger i hela västvärlden så borde inte lag 1 då stå först som i till vänster?
Och sedan börjar lag 1 med planhalvan längst upp utifrån perspektivet i spelet, medan lag 2 då har planhalvan längst ner. Vilket också känns som att det borde vara tvärtom för spelar man själv är det ju liksom standard att man är den längst ner så att man ser hela planen framför sig. Tänk om man i bordhockey på något vänster styrde gubbarna med målvakten på andra sidan planen och inte närmast en själv liksom.
Men ja, lag 2 som är till vänster är hur som helst bortalaget med de tillhörande mörka färgerna medan lag 1 till höger är hemmalaget med de vita färgerna. Ändrade man inte det där någon gång in på 2000-talet förresten? Eller det kanske bara var inom NHL? Äsch, whatever!
Ärligt talat, att navigera i menyn känns bökigt. Om man t ex bara vill köra igång en match som singelspelare är det inte helt självklart vilket lag man är! Det beror på att man inte är lag 1 nödvändigtvis utan att man är det man valt mellan hemmalag eller bortalag. Lag 1 är då alltså hemmalag och lag 2 är bortalag. Väljer man att spela som "En - Besökare" så blir man mao lag 2.
När man startar spelet, om man inte ändrar nånting så får man spela som hemmalaget Sovjet mot bortalaget Sverige. Men när man väl lyckats köra igång en match så kan man inte backa tillbaka till huvudmenyn från pausskärmen heller! Det blir då att knala fram till konsolen och trycka på reset... Varför i allsin dar finns det inte bara en möjlighet att bryta matchen och gå tillbaka till huvudmenyn från startmenyn?! Det är just sådan här BS som går oss båda på nerverna alltså.
Och allt som allt tycker vi båda bättre om Ice Hockey som grävdes fram för fem år sedan...
Det här är ett vanligt gammalt hockeyspel. Annat än det kuriosa värdet i att det är det första spelet från EA i vad som fr o m årgång 94 kom att bli NHL-serien även i vår del av världen finns det inte mycket att hämta här. En kul kuriositet. Men inte mycket mer än så.
Det som EA Hockey trots allt gör bra, det gör ju ändå samtliga dess sex uppföljare på samma format mycket bättre. Varför ska man då bry sig om det här spelet egentligen? Det blir ju nästan helt överflödigt...
Ska man spela något gammalt hockeyspel från 16bitstiden rekommenderas snarare NHL '94. Eller 96. Eller 98. Beroende på vem man frågar. Just den här versionen av spelet har förstås det lilla extra kuriosa värdet i att det inte ens är NHL-lag utan landslag man spelar med. Men det kanske är mer en kul grej för de på andra sidan Atlanten. EA Hockey är ändå inte helt tokigt. Godkänt ville Janne ge det. Två av fem. Men den gubben gick inte. Nä, för Taala bara öh, jävla skitspel, ett av fem. Mm... Nå, då så.
Betyg ett och ett halvt av fem blir det därmed. Oss som lirat detta emellan ett med dagens mått mätt inte helt godkänt gammalt hockeyspel mao... Något för samlaren. Eller fans av sporten och spelgenren. Eller fans av EA... Om det nu finns några sådana längre.
- Hua!
- Hoo!
- Hoh!
- Huh!
Vårt slutgiltiga omdöme: En och en halv av fem Zamboni-maskiner...
|
