Topp-20:
Ugglor

Detta är en ugglelista. Den som klickade sig vidare hit och förväntade sig en lista kring ugglor får då det den förväntade sig också. Och inte bara en topp-10 utan en hel topp-20 alltså. Jepp.

Bubblare: Olcadan

Olcadan är en ugglegubbe från SoulCalibur-serien. Och måhända något av en fanfavorit inom vissa inbitna kretsar..? Det var nyheter för mig då. Jag har aldrig sett honom som något särskilt. Olcadan för ju såklart tankarna till King från systerserien Tekken men där King var en man med lejonhuvud som mask så är Olcadan the real deal, förbannad att gå runt som en uggleman efter att ha kapat huvudet av krigsguden Ares vita fjälluggla. Det låter allt ballt. Ändå minns man knappt den här typen... Hur kommer det sig? Tja, till att börja med var han bara med i SoulCalibur III och det spelet är trots allt det svarta fåret i serien. Att överhuvudtaget möta Olcadan i SoulCalibur III innebar ett helt jävla företag dessutom. Man måste undvika att slåss mot en viss karaktär på en viss plats, sedan besegra en annan specifik karaktär på en annan plats, sedan följa en specifik väg genom storyläget utan att själv besegras en enda gång, sedan möta ett par andra karaktärer för att sedan, äntligen, möta denna ugglefan själv och besegrar man honom så låses han upp som spelbar karaktär... Det här var knappast värt besväret alltså... Hela jävla spelet var knappt värt besväret. Detta är alltså inte direkt en av de mest minnesvärda karaktärerna från serien. Olcadan är obskyr egentligen. Kom igen, det är han ju. Och han ska vara glad att överhuvudtaget ha trycks in på listan som bubblare. Så det så!

20. Han, Hedwig

Och apropå fjällugglor då... Ja, då kommer man ju att tänka på han, Hedwig också. Harry Potters vita uggla alltså. Och lååååångt bakåt på plats 20, ja. För här är grejen... Jag är inte direkt något stort fan av Harry Potter heller. Jag läste den första boken på engelskan första året på gymnasiet och jag har sett alla spelfilmerna. That's it. Så här på rak arm så minns jag ärligt talat inte ens den här jävla ugglans roll i storyn... Enda anledningen till att jag mindes den överhuvudtaget är vaga minnesbilder av de vita Lego-ugglorna som jag har sett medföljer vissa Harry Potter-set. Men ja, jag är säker på att Hedwig här är mäkta omtyckt bland världens alla Potterskallar eller vad den fanskaran än kallas. Och Harry Potter är en stor grej, det fattar jag ju också. Så Hedwig får vara med här på listan. Och jag fick googla fram vad han heter, ja.

19. Owlboy

Owlboy är ett videospel. Ett sidoscrollat, äventyrligt plattformslir utvecklat av den oberoende norska studion D-Pad Studio. Och tid tog det också. Lång tid alltså. Nästan ett helt årtiondes utvecklingstid närmare bestämt. Men bättre sent än aldrig och den som väntar på något gott och allt det där. Owlboy, spelet, handlar om en pojke som heter Otus. Och som man lugnt kan förmoda är ugglepojken från titeln då han tillhör en ras av just ugglefolk. Spelet gavs ut till sådana där datamaskiner 2016-2017 och kom därpå ut på Switch i början av 2018 och lite senare samma år även på PS4 och XBO. Och eh... Jag har varit lite sugen på detta. Men inte tillräckligt. Så jag har velat mellan att köpa eller inte köpa... Och har ännu inte slagit till. Jag vet inte, jag tror att jag helt enkelt är mätt på sådana här retrodoftande Metroidvania-liknande indietitlar för tillfället. Men nog ser det ganska inbjudande ut ändå. Så en plats på listan blev det allt!

18. Owlman

Från en ugglepojke till en uggleman. Ja, Owlman alltså. En DC-karaktär är detta. Debuterade i serietidningsformat långt bakåt på det galna 1960-talet. Numera nog mest känd från diverse senare animerade tolkningar av DC:s breda universum. Från tecknade filmer och TV-serier alltså. Jag har endast stött på honom rätt sporadiskt. Från vad jag kan minnas är han i grund och botten en ond version av Batman. Batmans mörka motsvarighet från ett alternativt universum liksom. Som då såklart får möta Batman från den "vanliga" tidslinjen varpå häftiga fighter följer. Så är han sådär fåordig och kolugn med. Ugglor är dessutom en naturlig fiende till fladdermöss så...

17. Storm Owl

Nog fasen fanns det en uggla som robotboss i något Mega Man X-spel..? Verkade givet liksom. Och jag kom faktiskt att tänka på Storm Owl. Men sedan så tänkte jag nej, vänta lite, en Storm Eagle har för fan funnits sedan det första Mega Man X på SNES så då kan det ju inte ha varit någon Storm Owl sedan. Eller var det inte Storm Eagle? Var det Dessert Eagle eller nåt? Nej, jag kollade upp det och visst fan var det Storm Eagle. Men vad fan hette ugglan då? Storm Owl. Också Storm alltså. Fan vad B. Storm Owl var en av bossarna i Mega Man X4 på PSX och Sega Saturn 1997. Han var då ingen Storm Eagle men okej, låt gå.

16. Beast Wars Transmetal 2 Prowl

Och från en robotuggla till en annan. En mycket, mycket häftigare... Eller tja, med tanke på placeringarna så... Okej, en lite häftigare åtminstone. Nu snackar vi Transmetal 2 Prowl. Beast Wars Transmetal 2 Prowl alltså. Transformers Beast Wars Transmetal 2 Prowl ännu närmare bestämt. Inte att förväxlas med den superklassiska Autoboten Prowl som förvandlades till en polisbil, varför jag skrev just Beast Wars Transmetal 2 Prowl i rubriken och inte bara Prowl. Fast det ska typ vara den Prowl ändå. Fast ändå inte. Den här inkarnationen av Prowl förvandlas hur som helst till en vit biomekannisk uggla. Och han var inte den enda. Mutant Beast Wars Icebird förvandlades från isbjörn till fjälluggla. Men var var robotformen? Tacka vet jag då Prowl.

15. Knight Owl

Det är faktiskt inte så ofta Transformers minst sagt kuriosa kusiner Battle Beasts har kommit på tal här på POPKORN... Senaste och kanske enda gången var nog i ett inlägg av toybloggen förrförra året. Dessa små bestar var riktigt coola i alla fall. Riktigt coola. Jag hade en kompis i låg- och mellanstadiet som hade ganska många av dessa tuffa figurer som det ibland lektes friskt med hemma hos honom. Och så har jag uppenbarligen några figurer själv också. En i den stora mängden antropomorfiska stridsbestar var ugglan Knight Owl. Detta var en av tre Battle Beasts som hade äran att vara med på omslaget till första numret av serietidningen från 1988. Stavas ibland Night Owl men kom igen... Knight Owl är ju typ tusen gånger häftigare och fyndigare.

14. Nite Owl

Och när man talar om nattugglor och lagom märkvärdig stavning... Ja, det var väl självklart att Watchmens egen Nite Owl skulle ta en placering på listan. Det fanns ju egentligen två Nite Owls i Watchmens härligt galna värld men nu talar vi om den "moderna" så att säga. Watchmen och allt som hör därtill skapades av Alan Moore och Dave Gibbons för vad som skulle bli, och också borde ha förblivit, en helt avgränsad miniserie bara. Den som inte har läst Moores och Gibbons tolv nummer av Watchmen från 1986-1987, senare samlade i album såklart, borde göra det. Typ just nu. Patrick Wilson gestaltar även en lite coolare Nite Owl i Zach Snyders filmatisering från 2009.

13. The Owl

Möt the Owl från Marvel-serietidningarna. Och jag är endast måttligt bekant med karaktären skall medges. Han är nämligen egentligen en av Daredevils skurkar, en av hans allra äldsta faktiskt, och jag var ju som mest inne på Spindelmannen. Men liksom hornskallen själv korsade även denna uggla nätskallens väg emellanåt. Och jag tyckte allt att han var lagom fräck faktiskt. Det var liksom bara något med the Owl som jag gillade. Tillskillnad från t ex tidigare nämnda Owlman så har denna uggleman verkligen ugglekrafter förresten. Det är ju ett plus. Håret och klorna för naturligtvis tankarna direkt till Wolverine... Jag vet inte riktigt när the Owl började använda de där klorna, kan ha varit så sent som på 80-talet och i så fall kan detta ha tjuvats just från järven, men håret var han åtminstone definitivt först med, även om det inte var riktigt lika spetsigt från första början. Det ska ju vara så där likt vissa ugglors örontofsar då. Jag tycker att den här karaktären funkar helt enkelt. Han är mer originell än många andra skurkar baserde på djur och håret, klorna och även kappan som fladdrar i vinden som vingar när han flyger fram, allting funkar.

12. Nocturno

Nocturno var en i ett gäng av tre muterade djur som dök upp i ett nummer av den amerikanska Teenage Mutant Ninja Turtles Adventures-serietidningen från Archie, som också publicerades på svenska 1990-1996 men då som Teenage Mutant Hero Turtles. Om Olcadan är obskyr så är Nocturno, öh, mycket, mycket mer så. Han och gänget var bara med i ett enda nummer alltså, även om han nog var baserad på en viss ugglemutant från den brittiska Turtles-serietidningen som kom innan. Jag diggar i vilket fall alla dessa serietidningsexklusiva mutanter i Turtles-världen!

11. Lechku & Nechku

Från Capcoms Ôkami, årets bästa spel 2007 enligt en enig POPKORN-redaktion och den tredje bästa speltiteln på PS2 enligt vår tidigare PS2-topplista. Spelet har blivit remastrat och släppts igen och igen och igen sedan PS3-generationen. Nu senast på Switch. Den som aldrig har spelat Ôkami förr borde göra det. Typ nu. Det är ett action och äventyrsspel. Med superhärlig estetik. Lechku och Nechku är två av alla bossarna i spelet. En gulddemon- samt en silverdemonuggla. Och de är inte enbart demonugglor utan dessa urverksdemonugglor. Ja, titta bara på dem! Ångpunk för livet! Så fucking fräcka alltså! Varför finns de inte som prydnader eller något? En Lechku som fungerande klocka i äkta plåt och guld hade ju lätt fått pryda mitt skrivbord.

10. Longclaw

Det är hon, den där ugglan från Sonic the Hedgehog-spelfilmen från 2020. Och när man först såg filmen i fråga, som för övrigt var en helt okej film faktiskt, om man då var i alla fall något så när bekant med Sonic sedan tidigare, från de tecknade TV-serierna, serietidningarna och inte minst videospelen, så tänkte man väl kanske ööööh? För någon uggla som föräldrafigur har Sonic då aldrig haft tidigare, nej. Longclaw var alltså påhittad helt för filmen. Men okej, vad fan, lagom cool är hon ju så varför inte. Och nu har jag inte sett Sonic 2-filmen ännu men av någon trailer att döma så verkar det som att de bestämde sig för att köra hårt på hela mytomspunna ugglegrejen. Och visst. Jag är på. Varför inte. Kör hårt. Och så pass pepp som jag är inför den kommande filmen just nu så slänger jag t o m in Longclaw på tio-i-toppen av listan.

9. Hoot

Det är den där ugglan från Super Mario 64 som vi ju grävde fram ur spelkistan i samband med spelets och själva Nintendos 64-konsolens svenska 25-årsjubileum tidigare den här månaden, som man kunde läsa om här... Mm, just det. Och tydligen så heter han Hoot. Vilket var mer än jag visste faktiskt... Men nu vet jag det... Och om ni kära läsare inte redan visste det så vet ni det nu också. Jag gillar den här ugglan alltså. Att greppa tag om den och hänga med högt upp i skyn ger verkligen en svindlande känsla. Den här ugglan är ett högst välkommet tillskott som gör spelets andra bana, som redan var en av de roligaste banorna i spelet, ännu roligare. Heja Hoot!

8. Hoothoot -> Noctowl

Från Hoot till Hoothoot. Vilket, liksom... Okej, några priser för originella namn är folket där på Nintendo kanske inte värda. Och ja, ja, Pokémon är ju från Game Freak egentligen. Jag vet. Whatever... Hoothoot som senare utvecklas till Noctowl är en Pokémon alltså. Pokémon #163-164. Vilket såklart gör den till en av dem från den andra generationen. Guld och silver. Min favoritera. Och denna uggla var även en av mina personliga favoriter från den eran.

7. Coo

Coo är ugglan från Kirby-videospelen. Och han är helt fucking badass alltså. Han var först med i Kirby's Dream Land 2 från 1995 till den urgamla Game Boy. Där bär han Kirby med sig medan han snabbt far fram genom luften och gör livet hårt för alla fiender dumma nog att hamna i vägen. Precis som de övriga djurvännerna kan Coo kombineras med Kirbys diverse förmågor. Bäst av allt är då parasollen som blir till en tornadoattack tack vare Coo samt bladen som ihop med Coo avfyras i salvor om tre i tre riktningar, rakt fram samt snett uppåt och neråt. Väldigt grymt. Coos musik är dessutom lätt den allra bästa i hela det spelet. En ack så härligt ödesdiger chipmelodi. Coo rockar fan fett!

6. Virgil

Den visa gamla ugglan Virgil från Mighty Max. Leksakslinjen alltså. Virgil debuterade i våg två, måhända ihop med lilljätten Magus. Han var även känd från den tecknade TV-serien. Virgil var Mighty Max' egen Yoda typ. Så som man såg Yoda fram till då på 1990-talet dvs. Innan klonerna anföll och Yoda chockade världen med sina otroliga akrobatskills när han gjorde typ fjorton bakåtvolter men ändå for fram med en ljussabel i högsta hugg. Bilden här till vänster är den vanliga formen av Virgil som medföljde lekseten. Det gjordes även några variationer i den tredje vågens Heroes & Villains Collections.

5. Uggla

Uggla från Nalle Puh... Och den här ugglan heter alltså Uggla. Lite av en besserwisser om jag minns rätt. För nu är det inte direkt igår som jag senast såg något avsnitt av Nalle Puh på TV. Varför har jag med Uggla från Nalle Puh egentligen och så långt fram på listan för den delen? När jag istället kunde haft med, åh, jag vet inte, fina brudar från Hooters kanske? Jo, för att Uggla här har varit en större del av såväl populärkulturen som min egen barndom. Hooters finns förresten bara i USA vad jag vet. Alla andra ugglor på denna lista är däremot internationella. Så det så. Efter lite eftertanke stod det klart att Uggla förtjänade den här platsen på listan.

4. Kaepora Gaebora

En minst sagt irriterande pratkvarn vars eviga pladder man inte kunde trycka bort direkt i Legend of Zelda: Ocarina of Time. Och så efter dialogruta efter dialogruta efter dialogruta efter dialogruta när man pepprade på A bara för att få det att gå fortare så frågar ugglefanskapet om man vill höra allt från början igen och då var det såklart många som ofta råkade trycka "Ja" bara i farten. Argh! Jävla uggla... Men ändå en rätt så trivsam karaktär. Ändå en karaktär som känns som given för liret.

Fanns förresten en liknande pratglad uggla, som för övrigt faktiskt gav mer välbehövliga goda råd och tips om vad man skulle göra härnäst, i Zelda IV redan. Denna verkar dock Zelda-fansen inte vilja erkänna som samma karaktär som den ugglan som senare dök upp i det femte spelet i serien där den alltså först namngavs som Kaepora Gaebora. Men alltså, kom igen... Det är klart att det är samma uggla. Och hur kan jag vara så säker på det? Jo, för att det är inte den enda karaktären i Ocarina of Time som återvänder från just Link's Awakening. Talon och Malon är ju uppenbarligen baserade på Tarin och Marin. Mycket annat återvänder också från fyran. Fisket, byteshandeln, placeringen av föremål på valfria knappar... Så ja, det är ju samma gamla uggla.

3. Blathers & Celeste

Vem kunde ha anat att Animal Crossing skulle ha blivit en sådan stor grej? Det var ju en sådan väldigt nischad spelserie förr. Men förhållandena var visst sådana att Animal Crossing i och med New Horizon har blivit ett av Nintendos mest populära titlar. Här finns två gulliga ugglor... Pratkvarnen Blatchers (baserad på ugglan från Zelda tro?) och hans syster Celeste.

2. Alla ugglor i Zach Snyders ugglefilm

Zach Snyders datoranimerade ugglelångfilm Legend of the Guardians: The Owls of Ga'Hoole, eller Legenden om ugglornas rike på svenska, från 2010 baserad på bokserien Guardians of Ga'Hoole av den amerikanska författarinnan Kathryn Lasky är fan grejer det. En riktigt bra film. Definitivt förbisedd. Lätt en av Snyders bästa filmer ihop med nyinspelningen av Dawn of the Dead och 300. En barnfilm som även vuxna kan uppskatta. Här är det blodigt allvar nämligen. Actionladdat och väldigt episkt. En mycket bra fantasy/äventyrsfilm. Och jag menar fullt allvar. Se denna film!

1. Bubo

Det är Bubo. Från Clash of the Titans. Den gamla filmen från 1981 var en sådan film som jag såg som liten grabb som jag faktiskt inte har sett om sedan dess och det enda jag minns från den nu är såklart den här jädra mekaniska ugglan. Nyinspelningen från 2010 med han den där kortklippta och Mads Mikkelsen som är bra i alla roller han gör och Qui-Gon Jinn som Zeus och Voldemort som Hades var faktiskt inte så tokig. Och där gör Bubo ett litet cameo-framträdande. Där de dock typ skakar på huvudet åt stackarn. Men vadå, kom igen, Bubo är fan cool! Ett väldigt coolt och ikoniskt stycke filmhistoria. Lätt ångpunkig. Ni som läser det här och verkligen har läst igenom hela listan så här långt har då säkert märkt att jag baserar placeringarna på lika delar populärkulturell vikt som personliga band... Något av en balansgång mellan de två alltså. Bubo här kryssar i båda de rutorna. För mig är det med andra ord självklart att han kniper förstaplatsen på listan.