Topp-10:
Björnar

Med anledning av Cocaine Bear senare den här månaden kommer här en maxad topplista över björnar, inklusive björngäng, i populärkulturen... Och det blir "bara" en topp-10 den här gången eftersom jag inte vill hinna bli less på björnar innan vi ens fått tillfälle att se den filmen. Några mer eller mindre välkända nallar som man kanske hade förväntat sig att finna på listan föll därmed bort. Det blev ingen placering för teddybjörnen t ex, eller Ted eller Pedobear. Det blev heller inga pandor på listan då detta kanske kan bli en egen lista längre fram (med pappa Panda, Panda i Tekken, diverse Pokémon-pandor...). Vidare räknade jag inga Transformers-björnar, hur stort Transfan jag än må vara. Såna fanns ju i både Battle Beasts och Beast Wars annars och faktiskt redan i G1 med, om än ännu mer på låtsas (som i en Pretender mao). Nä, bara äkta björnar här. Äkta tecknade och sånt då... Och sorry Spökis, men har jag inte ens med Transformers så kommer Crescent Grizzly från Mega Man X5 heller inte med (jag tackar för tipset dock). Då jag tidigt bestämde mig för en mer tight topp-10 så blev alla dessa mekaniska björnar de första att ryka.

10. Brothers Bear

Nu snackar vi inte Disneys Björnbröder utan Rares Bröderna Björn från Donkey Kong Country 3: Dixie Kong's Double Trouble anno 1996 till SNES. Dessa björnbrorsor antigen tillförde till spelets omfång så att det hela kändes nästan som ett äventyrslir, då man var tvungen att söka upp dem på världskartan och snacka med dem, handla med dem, byteshandla med dem och annat för att kunna komma vidare eller, beroende på vem man frågar, så bidrog de bara till att onödigt svälla upp vad som trots allt ska vara ett plattformsspel. Oavsett vilket gick det inte att missa att de var där. Hela gänget. Barnacle, Bazaar, Baffle, Barter, Bazooka, Blizzard, Blue, Blunder, Bramble, Boomer, Brash och inte minst Benny och Björn, döpta efter inga mindre än Benny och Björn i ABBA. Björn Bear blir det då, ja. Björn Bear.

9. Wreckless

Wreckless är björnen i Brute Force. Även känd som bara Bear... Glöm Grizzly. Det var ingen riktig björn utan bara en snubbe i björndräkt. Björnen i Brute Force var the real deal. Brute Force för ju genast tankarna till Battle Beasts, där det för övrigt också återfanns en björn men jag tycker Wreckless är roligare, och det inte utan anledning. Brute Force var en kortlivad serietidning från Marvel, endast fyra nummer som publicerades under 1990, som gjordes specifikt för att få en leksakstillverkare att nappa och vilja betala licenspengar för att göra leksaker av karaktärerna. Ingen nappade dock. Brute Force, inklusive Wreckless eller Bear som han började kallas, har gjort enstaka framträdanden på senare tid, mest på skoj, mest nämnvärt i en Deadpool-special år 2014.

8. Bear (TimeSplitters)

Också känd som bara Bear. Den här Bear kommer från TimeSplitters-spelen, utvecklade av Free Radical Design. En spelstudio bestående av ett gäng skojfriska avhoppare från Rare som tidigare arbetat på framför allt GoldenEye till Nintendo 64:an, som säkerligen redan nämnt annorstädes här på POPKORN. Jag gillar TimeSplitters-spelen. Inte minst för uppsjön tokiga karaktärer, som mordiska muterade ankor och levande pepparkaksgubbar... Bear här, som introduserades i del två i serien, hör också till favoriterna. En björn liksom.

7. Banjo

Rare hade tydligen björnar på hjärnan runt omkring den här tiden. Donkey Kong Country 3: Dixie Kong's Double Trouble, med dess hela tretton björnbröder (eller bröder Björn då), kom ut på SNES lagom till julhandeln 1996. Inte hela två år senare såg vi ytterligare en björn från Rare, björnen Banjo, i huvudrollen i sitt alldeles egna plattformsäventyr i 3D på Nintendo 64:an tillsammans med fågelkollegan Kazooie. Och då hade vi redan sett Banjo året innan som en av de spelbara förarna i Diddy Kong Racing på samma format. Vi återsåg Banjo i den direkta uppföljaren till det egna spelet i och med Banjo-Tooie år 2000. Sedan lät Nintendo Rare och allt som hörde till dem förfalla till Microsoft vilket var slutet på det roliga. Banjo-Kazooie: Nuts & Bolts behöver vi inte ens gå in på.

6. Yogi Björn

Bamse och Nalle Puh min rumpa. Världens starkaste björn och den där tjocka, dumma, lilla björnen hörde faktiskt aldrig till mina egna favoritnallar. Jag brydde mig om dem ungefär lika mycket som jag brydde mig om Care Bears (krambjörnar på svenska för övrigt). Nä, min egen favoritbjörn som jag kan minnas från mina yngsta år här i världen var Yogi Björn från gamla Hanna-Barbera. Jag gillade Bobo också men Yogi var bäst. Jag hade bilderböcker med Yogi, ett brädspel och naturligtvis tittade jag på de tecknade kortfilmerna på TV. Yogi debuterade som gäst på Huckleberry Hunds Show 1958, där han blev en sk "breakout character" och snart mer populär än självaste stjärnan. De tecknade kortfilmerna av Yogis helt egen show sändes först 1961-1962 men det kom mera, senare på 60-talet, i omgångar på både 70- och 80-talet samt ända in på 90-talet med Yo Yogi! år 1991 (för att 90-tal alltså, yo, yo, yo...).

5. Teddiursa/Ursaring

Det finns faktiskt inte så många olika Pokémon baserade på björnar konstigt nog. Björnar som är både söta och farliga borde ju också vara som gjorda för ett koncept som Pokémon, söta men ändå farliga monster liksom. Det finns dock bara några stycken björn-Pokémon (eller Pokémon-björnar kanske). Med pandor inkluderade och olika eveolutionsformer av egentligen samma monster exkluderade så finns det förvisso åtminstone tillräckligt många för att bygga upp ett helt sexmonsterslag. Och den björnigaste av dem alla är Teddiursa som växter upp till mäktiga Ursaring. Introducerades först i den andra generationen, dvs guld och silver, på Game Boy Color 1999.

4. Kuma

Kuma i Tekken. Kuma betyder björn på japanska. Så att ja, detta är alltså ännu en björn som bara heter Bear. Det ligger viss humor i det liksom. Kuma tränades av självaste Heihachi Mishima till att vara dennes livvakt. Det finns faktiskt två Kuma... Kumor? Kumas? Den första Kuma är i alla fall från de två första spelen i serien. Han dog dock av hög ålder någon gång mellan tvåan och trean. Men inte innan han hann lämna en avkomma efter sig. Den andra Kuma, Kuma II egentligen då, medverkade först i Tekken 3, fast de som inte kände till backstoryn från annan material än bara själva spelet antog nog bara att det vara samma gamla Kuma, och är den som sedan medverkat i alla spelen därefter, mer och mer detaljerad för varje ny del. Panda är en palette swap av Kuma men ändå sin egen karaktär storymässigt. Båda gillar Ling Xiaoyu. Det är humor.

3. Bumbibjörnarna

- Snälla och rara,
- helt underbara
- och deras saga berättas igen.
- Hörs deras sånger
- som för många gånger,
- djupt in i skogen, där lever de än.
- Hipp hurra!
- För här kommer Bumbibjörnarna,
- studsar fram igenom sagorna
- och vi får följa med...

Disneys allra första tecknade TV-serie. Denna baserades faktiskt på gummibjörnar, gelégodisen i form av olikfärgade små björnar alltså... Serien sändes ursprungligen på olika amerikanska TV-kanaler åren 1985-1991 under titeln Adventures of the Gummi Bears men det dröjde inte alls länge innan den kunde ses i Sverige också som Bumbibjörnarna, men från början Gummibjörnarna, i allt från SVT till TV3 och TV4. Det är en modern TV-klassiker helt enkelt. Och introlåten är ju bara bäst på svenska. Låten av Gummibär från 2007, Jag är en gummibjörn, är också kul. Men ja, lätt att Bumbibjörnarna kom med på toppen och så här långt fram med. Jag har mycket nostalgi för den tecknade TV-serien, jag gillar godiset (Haribo som märke är förresten bra på att inte innehålla spår av nötter) och jag har t o m börjat bli lite nostalgisk för den dumma låten av Gummibär... "Jag är en gummibjörn, jag är din gummibjörn, jag är en smarrig, mullig, skojig, gullig gummibjörn. Jag är din godisbjörn. Jag är en funky björn...". Ja, varför inte?

2. Baloo

En litterär figur i Rudyard Kipling novellsamling Djungelboken från 1894. Listans äldsta åldring. Baloo är mer specifikt en läppbjörn som förekommer främst i Indien där Djungelboken ju utspelar sig. Och Djungelboken som kretsar kring den föräldralöse Mowgli som växer upp i djungeln och uppfostras av en flock vargar och jagas av tigern Shere Khan och allt det där, är ju en välkänd klassiker som har filmatiserats flertalet gånger under filmhistoriens gång. Två berömda versioner är den amerikanska spelfilmen från 1942 och spelfilmen från 1994 med Jason Scott Lee som en vuxen Mowgli. Heller inte att förglömma är självklart den tecknade Disney-klassikern från 1967 som gav oss den skönaste tolkningen av Baloo genom tiderna. Och Baloos egen sång är dessutom lätt den mest minnesvärda i hela filmen. The Bare Necessities eller, och faktiskt ännu bättre, den svenska versionen; Var nöjd med allt som livet ger...

- Var nöjd med... Allt som livet ger
- och allt det som du kring dig ser,
- glöm bort bekymmer, sorger och besvär,
- var glad och nöjd för vet du vad,
- en björntjänst gör ju ingen glad,
- var nöjd med livet som vi lever här...

Underbart. Denna Baloo, och andra djur tagna ur den här tolkningen av Djungelboken, användes sedan som grunden för Luftens hjältar, en annan av Disneys tidigaste tecknade TV-serier. Denna sändes ursprungligen 1990-1991 i Amerika och visades sedan på TV i Sverige som del av Disneyklubben 1992-1993. Jag älskade verkligen Luftens hjältar med Baloo i huvudrollen. Och introsången på svenska var också bäst! "Flyga runt och sväva, vilket härligt sätt att leva, vi har frihet, det är givet, vi tar klivet, det är livet!"... Fucking A alltså.

1. Akakabuto

Demonbjörnen från Silver Fang, en manga som ursprungligen publicerades 1983-1987 och senare animé-serie som ursprungligen sändes 1986. Animé-serien blev väldigt populär i Sverige sedan 1980-talet, en riktig kultserie, och i början på 2000-talet gavs den ut på nytt på DVD, nu oklippt och med svensk text istället för dubb. Jag tycker visserligen bättre om uppföljaren, Ginga Densetsu Weed, men måste medge att Akakabuto var allt svårslagen som antagonist. Denna kragbjörn, asiatisk svartbjörn mao, med en röd man på ryggen är en monstruös människoätare. Tolv meter hög och fem ton tung. Ovanligt aggresiv mot både människor och hundar. Boss över sin egen björnarmé. Jo, det blir alltså typ krig mellan hundar och björnar... Det måste ses. Det är faktiskt redigt bra grejer det här. Väldigt våldsamt och väldigt blodigt, det här är inte tecknat för små barn alltså. En äkta animé-klassiker i Sverige. Rekommenderas absolut.