Format: Amiga
Utvecklare: Lucasfilm Games (1990)
Du är i Karibien och lever ditt liv som fruktad pirat. Vågor som skvalpar mot relingen, en lätt bris smeker din kind och allt som leder dig över haven är stjärnorna... Okej, så är inte riktigt fallet i The Secret of Monkey Island. Faktum är att det knappt är till hälften rätt... Du ÄR i Karibien men du är INTE pirat och sannerligen INTE fruktad... Ännu.
Secret of Monkey Island släpptes 1990 av dåvarande Lucasfilm Games (senare kända som Lucasarts), då de så kallade peka-och-klicka-äventyren fortfarande låg på topp. Besättningen bakom Lucasfilm hade då sedan flera år tillbaka pumpat ut högkvalitativa spel som Maniac Mansion, Zak McKracken and the Alien Mindbenders och t o m några titlar baserade på Indiana Jones-filmerna som alla innehöll bra historier, kniviga pussel att lösa och en sorts humor som tydligt visade att de här spelen var för lite äldre barn... Secret of Monkey Island är inget undantag. Du har kontrollen över spolingen tillika villupparen Guybrush Threepwood som har kommit till den fiktiva karibiska ön Mêlée Island i hopp om att bli fruktad sjörövare. Vad som börjar som ett enkelt litet äventyr för vår dråplige hjälte utvecklas snart till en jakt på den notoriske spökpiraten LeChuck och så finner man sig själv i ett stort kanonspel rätt som det är.
Den ikoniska introduktionen och den fräcka fäktningen är bra ett exempel på hur lysande detta spelet är.
Jag kan inte nog överdriva hur underbart det här spelet är. Alla inslag är helt enkelt lysande, från ditt första möte med "män av låg moral" (mina personliga hjältar!) via fäktningen baserad på förolämpningar till kannibalerna som inte äter vem som helst utan tänker gärna på näringen den personen består av först... Kanske har detta att göra med att det här är ytterligare ett sådant där spel som jag har nostalgiska minnen av. Hemma hos far min för en sådär 18 år sedan stod jag och mina syskon klängandes runt hans dator och tittade på när han spelade. Sedan att jag inte begrep ett enda dugg av vad som försiggick spelade ju ingen roll. Men när jag så lärde mig det engelska språket ett X antal år senare och spelade äventyret på nytt var det inte helt förvånansvärt en helt ny upplevelse. Jag visste väl vad alla sade till varandra och jag valde gladeligen alla onödiga (men ack så roliga) extra dialoger bara för att se vad de ledde till.
Ytterligare en fin sak med Lucasfilms äventyrsspel är att man kan inte dö, misslyckas eller tvingas göra om någon "bana". Visst kan man fastna, men då gäller det ju bara att prova allt möjligt då ingen lösning är för dum för att vara rätt. Stenen som du till exempel knuffar utför en klippa för att få en annan sten att träffa palmen på stranden som gör att du får bananer som du sedan ger till apan som följer efter dig... Ja, ni fattar vinken.
För att också nämna några få ord om musiken. Klockren. Spelet gavs ut i ett par olika versioner och den som alltid legat mig nära hjärtat är Amiga-versionen. Denna innehåller faktiskt färre låtar än den som gavs ut till PC men kvalitén i ljudet som utges av ett par Amiga-högtalare kan näst intill inte överträffas. Introsekvensens drömska toner är magiska för att jag säger det och det är inte mycket som toppar min överilade mening till att saker är som de är. Det riktigt känns i maggropen att man befinner sig på Mêlée Islands mörka stigar i väntan på nästa smutsiga pirat att besegra med knivskarpa föroläpningar.
Humorn sitter där den ska genom hela äventyret och 2009 års utgåva har ritats om från grunden med HD-grafik.
På senare tid har speljournalistiken ofta hävt ur sig ut att peka-och-klicka-spelen är en sedan länge utdöd genre. Jag menar dock att Secret of Monkey Island är så bra att det t o m motbevisar sådana påståenden. I juli i år släpptes nämligen en uppdaterad specialversion av spelet till PC, Xbox Live och iPhone, komplett med HD-grafik, fullt röstskådespeleri och vad mer man nu kan tänka sig för att anpassa spelet till en ny och yngre publik, eller varför ej en gammal fanskara som längtat efter ett kärt återseende. Är man av den gamla skolan kan man också välja att spela det med grafiken från originalet. Monkey Island är ett lysande exempel på hur ett spel kunde se ut och det handlade om ren och skär underhållning. Det är en klassiker från början till slut.
Slutdömet: Fyra och en halv plankliknande Stans med båda tummarna upp av fem möjliga.
|
