Format: Nintendo 64
Utvecklare: Racdym
Utgivare: Atlus (1999)
Genre: Sport
Snowboard Kids 2 är uppföljaren till Snowboards Kids. Uppenbarligen. Det första spelet kom ut bara året innan (men slutet på 1997 i hemlandet Japan) gjort av samma utvecklare och släppt av samma utgivare till samma format. Det spelet har allt fått något av en kultstämpel sedan dess. Del två har dock inte alls fått lika mycket uppmärksamhet och denna tvåa kom heller aldrig till Europa när det begav. Vi minns i alla fall inte, och hittar heller ingen information om, någon europeisk release. Däremot kom en PAL-utgåva ut i Australien bara månaden efter den amerikanska releasen i mars 1999, i sin tur bara månaden efter den japanska relasen i februari det året, där det för övrigt lustigt nog och passande för oss kom ut just i anknytning till vecka 8, dvs den vanligaste sportlovsveckan i Sverige. Och så fyller spelet dessutom 25 år nu, ett kvartssekel, så ett mer lämpligt lir för oss att gräva fram i samband med årets sportlovsvecka än detta hade vi ju verkligen fått leta efter. Årets val var mao mer eller mindre givet.
Vad är det här, det fjärde snowboardspelet vi gräver fram? Då räknar vi inte ens med snowboard som del av andra vintersportspel. Ska vi vara riktigt ärliga nu så var vi faktiskt inte direkt jättetaggade på detta. Det kändes liiite som ett göromål och det blev inte bättre av hur spelet startar. Bökiga menyer var något som vi anmärkte på i föregångaren. Här kändes det mer skumt bara. Options har en egen options t ex. Valet options ingår alltså när man redan valt options. Skumt som sagt var.
Man väljer hur som helst mellan story och battle och kör. Vi är inga stora fans av estetiken i det här spelet dock och det gäller ju båda spelen då. Dessa kids som åker bräda ser helt enkelt inte ut som kids, bara superdeformerade. Som karikatyrer med gigantiska näsor och så. Nåväl. Okej, vad är det som händer här då? Jo, storyn är sannerligen som värsta äventyrläget och man styr själv sin gubbe eller gumma i en liten hubvärld som i Super Mario 64. Inte direkt det smidigaste speldesignvalet i vad som trots allt väl ska föreställa ett sportspel där man snabbt vill komma till skott men okej, whatever...
Fan, det är plottriga menyer här ändå. Fan själv är också med i spelet förresten. Som skurken i äventyrsläget kan man ju förmoda. Okej, vi vill inte verka för griniga här men vi tröttnade faktiskt ganska snabbt på vad det här spelet har att erbjuda. Redan andra banan, Turtle Island, är inte alls på snö utan bara ner för grus, gräs- och sandbackar. Och på vatten? Det här är väl inga surfbrädor heller? Lite väl urflippat detta.
Banorna består av bl a Sunny Mountain på snö, redan nämnda Turtle Island med grus, gräs- och sandbackar samt på vatten, Jingle Town på snö med kylig musik till så plus för det, Weyndys House där allting är stort eller spelarna i miniatyr men det här är väl inte Micro Machines heller så kom igen, Lindas Castle med väldigt cool musik till men ej direkt Bowsers castle och vem fan är Linda liksom samt Crazy Jungle ute i, just det, jungeln.
Bossfighter förekommer också. Sedan har vi banor som ett rymdskepp, ett hemsökt hus...
Annars åker man även snowboard på gator och en X-Course. Detta i olika spellägen då, tid, skjut och trickläget.
Okeeej då... Fråga: Borde inte de flesta banor ha typ snö på sig i ett spel som har "Snowboard" i titeln och går ut på att åka just snowboard? Detta känns ännu mer som bara ett gokartspel och ännu mindre som ett faktiskt snowboardspel än det första Snowboards Kids gjorde.
Snowboard Kids 2 är alltså, precis som sin direkta föregångare på samma format, i mångt och mycket ett partyracingspel i samma knäppa anda som Mario Kart, även om utvecklarna måhända sneglat en aning på Diddy Kong Racing också den här gången, men inramat som ett snowboardspel. Det funkade sådär i det första spelet tyckte vi, men det hade också nyhetens behag som plus i kanten, och det funkar sådär här i det andra spelet, som inte längre har den nyhetens behag, tänk om Mario Kart vore Mario Snowboarding alltså, utan är bara mer av samma, större fokus på story än bara racing i huvudläget till trots. Precis som i det förra spelet, och helt enligt Mario Kart-mallen, finns här hur som helst power-ups inklusive vapen att använda mot de andra åkarna för att hjälpa sig själv på traven och stjälpa dem. Vi kommer dock inte att gå igenom alla knasiga vapen och dylikt här som vi gjorde för det första spelet eftersom vi finner inte detta vara lika intressant eller relevant längre. Men det är ballt att man har två separata avtryckare i alla fall, för olika sorters mojänger. Vad mer..? Kan nämnas att skidliften är tillbaka. Det var ju ett sånt där inslag som fick ettan att sticka ut, utöver det att man åkte snowboard istället för kart. Men det här med att man så ofta åker på annat än snö i den här delen stör oss faktiskt mer än bara lite. Man åker på gräs, rakt över träplankor, man åker på vatten och inte bara på heller förresten utan även i vatten och under vatten... Varför bemöda sig med att kalla detta för Snowboard Kids vid det här laget? Kalla det Go-Kart Kids bara.
Den som gillar Paper Boy för livet kan väl glädjas åt ett liknande minispel i det här spelet. Som Paper Boy men på snowboard alltså. Vi var dock inte särskilt roade av detta. Det var bara inte kul för oss. Ett annat minispel går ut på att med raketer och grejer hinna till skolan innan 8:30. Och så finns det ett trickläge också. Meh.
Kul att man kan välja kläder åtminstone.
Grafiken är ganska plottrig annars och det kan vara svårt att urskilja vad som är vad på banorna och det redan i tvåspelarläge. Spelet lider dessutom fortfarande av samma problem med objekt runtomkring banorna som ser ut att vara utklippa ur kartong eller nåt.
I slutändan föredrar vi det första Snowboards Kids. Det här känns bara för mycket. Enter Damien t ex. Son av satan då eller? Vad i helvete?
Är det här storyn eller? Lägg ner liksom.
Var det verkligen någon som önskade större fokus på story och karaktärer i vad som trots allt ska vara ett snowboardspel?
Istället för att rätta till mistagen från ettan begår utvecklarna helt nya sådana. Banorna är för långa och omgivningarna för skumma så vem bryr sig om storyn och karaktärerna då? Och vissa grejer görs onödigt kryptiska.
Att man ska använda en viss röd växeltelefon för att kunna spara innan man stänger av spelet görs t ex inte självklart utan är något man får leta sig fram till. Men man behöver åtminstone inget minneskort den här gången. Finns tre sparfiler på kassetten.
Spela Mario Kart 64 istället säger vi. Eller 1080° Snowboarding om det är just snowboardning man är ute efter. Här finns inte ens mycket snö för den som måhända är ute efter just det. Det borde vara mer snö i det här spelet!
Men det är klart... Om man tillskillnad från oss inte bryr sig så mycket, eller inte alls, om att Snowboard Kids 2 inte direkt känns som ett äkta snowboardspel, och ännu mindre så än ettan t o m, så har man säkert mycket roligare med det än vad vi nu hade.
Den som redan var helsåld på det första spelet kommer ju sannolikt att uppskatta även tvåan... Vi som dock inte var helsålda på det första spelet, vi tyckte det var bra men inte mer än "bara" bra och när allt kommer omkring spelar vi nog hellre Mario Kart 64 och 1080° Snowboarding var för sig än i ett, är inte så imponerade av denna uppföljare. Så att ja, när allt kommer omkring föredrar vi trots allt även ettan som trots allt knas kändes mer som ett snowboardspel. Även om det fanns banor även i ettan då man inte åkte på snö så var det inte lika vanligt där som här. Snowboard Kids 2 är för tillspexat och spejsat för att hålla oss lika enagerade som ettan.
Men Jingle Town och Linda's Castle har verkligen mycket cool musik i alla fall.
Från början var vi inne på att dela ut bara två av fem i slutbetyg. Bara godkänt. Vid närmare eftertanke så verkar det lite lågt dock, för vi hade faktiskt ändå hyfsat skoj även med detta, så två och ett halvt av fem känns mer rättvist. Mer än bara godkänt men inte riktigt lika bra som det första spelet i serien och inte riktigt bra i sig heller. Mer av ett starkt okej eller okej plus. Snowboard Kids 2 känns lite för urflippat, för obehärskat och för obalanserat för vår räkning. Det är mer spex och hittepå på bekostnad av just snowboarding vilket, med tanke på att detta trots allt ska föreställa ett snowboardspel, inte är helt lyckat i vår mening. Så fastän teeekniskt kanske mer välgjort, sannerligen mer omfattande, än det första spelet så är det ändå inget vi spontant hade valt framför ettan vilken spelkväll som helst i veckan. Och då hade vi till att börja med heller inte ens valt ettan framför Mario Kart 64 eller 1080° Snowboarding... Snowboard Kids 2 är alltså ett snäppet sämre alternativ till ett sämre alternativ till två andra spel i genrerna till samma konsol. Orka liksom. Men för den som då orkar väntar ju en del skoj.
Vårt slutgiltiga betyg: Två och en halv av fem snögubbeskallar. Bättre än bara godkänt men inte helt bra och heller inte för oss.
POPKORN bedrivs som en helt fristående ideell sysselsättning och är inte del av något annat samfund, samarbete eller liknande. Ansvarig uppläggare för sidan är Jan Komsa.