Aktuellt

Arkiv

Fakta för fan

Lekcenter

Perspektiv & Retrospektiv

Topplistor



Text och bild: Jan M. Komsa & Totaka N. Talisa, 2019-2022

Ett nytt år innebär som vanligt en ny sida av toybloggen. Fjärde året nu. Tiden flyger. Och jo, jag vet att jag brukar nämna det men så är det ju. Rätt som det är har det gått hela 20 år bara så där och man tänker shit alltså, vart tog all denna tiden vägen egentligen? Men hur som helst! Taala, som ju redan sedan förra året inte längre skulle vara delaktig i den här delen av sidan, gjorde trots allt ett inhopp här i höstas så jag låter helt enkelt hennes namn och bild stå kvar ovan i år med bara utifall. Och ja, det får väl vara bra för den här inledningen. /JMK

2022-01-28: Årets första lekfulla inlägg - Mitt skrivbord i år mot för 20 år sedan +mer (JMK)
2022-03-03: Super Mario-Lego-klossminifigurer - En liten uppföljning (JMK)
2022-05-24: Gamla cardbacks och fler nya Super Mario-Lego-klossminifigurer (JMK)
2022-07-04: Fyra nya Transformers i årets fjärde inlägg denna fjärde juli (JMK)
2022-09-23: Tre gamla Turtles-lekset (plus nya Polly Pocket!) (JMK)
2022-10-31: Dödens anlete - Skåda Skeletor från gamla He-Man på nya äventyr (JMK)


2022-01-28: Årets första lekfulla inlägg - Mitt skrivbord i år mot för 20 år sedan +mer (JMK)
Ja, gott nytt år igen eller fortfarande eller glad fortsättning eller något. Samma skrivbord som förra året men lite ommöblerat så jag tänkte liksom visst, varför inte, det här blir ett inlägg.

Och som ni kära läsare själva kan se här ovan så fick jag vara så där tråkigt vuxen och faktiskt plocka bort de flesta toys för att få plats med en till dator här jämte min gamla trogna laptop. Tja, vad ska man säga? Nödvändigheten fick alltså gå före lekfullheten den här gången. Och what da fuck? Nu när jag tittar tillbaka på fjolårets första inlägg så märker jag att jag har samma skärmsläckare fortfarande. Jag var helt säker på att jag hade bytt den bilden. Ja, där ser man.

De enda leksakerna som jag lät vara kvar är min tredje vågens Mighty Max Mega Head Skullmaster, som sedan flera år tillbaka även fyller en praktisk funktion då han håller strömsladden till min laptop i dödskalletruten så sladden inte ska glida ner bakom skrivbordet när den är utdragen, samt min gamle GoBot Scratch, som är den allra äldsta av alla mina toys som jag fick redan som kid när det begav sig som jag fortfarande har kvar. Typ min egen Woody alltså. Nu när jag själv ser fotona ovan framför mig och tänker till, då kommer jag ju såklart på att den ihåliga R2-D2-figuren som jag använder som pennkopp kanske också räknas förresten. Däri är också Lego-pennan jag köpte ihop med den där Batman-minifiguren... När det nu var. Nä, jag minns verkligen inte i skrivande stund utan att kolla upp det i bloggen. Februari förra året var det! Där under ligger Thors hammare med. Och krukväxten till höger om Skullmaster är även en sax ifall någon undrar...

Här nedan är dock bilden jag egentligen ville visa, som jag "fann" i någon gammal fotomapp mitt bland allt stök jag har på datorn sedan flera tidigare datorer tillbaka. Jo, jag har under årens gång vanligtvis bara kopierat över det mesta, däribland alla foton, från en hårddisk till nästa åtminstone sedan den fetdatorn jag hade från år 2000. Och det har ju blivit en del datorer genom åren, både bärbara och stationära. Jag har tappat räkningen på hur många. Så the stök is real. Och här är grejen. Bilden här nedan skulle kunna vara från år 2002. Vilket såklart gav mig idén till det här inlägget. Mitt skrivbord som det ser ut just nu med fokus på toys som står framme kontra mot hur det såg ut för ca 20 år sedan. För att ja, tiden flyger och rätt som det är har det gått hela 20 år bara så där alltså! ^_^

Nu vet jag dock inte riktigt när det här fotot togs. Nu för tiden vet man ju exakt vilken sekund ett foto är taget. Tid och datum står t o m som filnamn! Men då för tiden, de första åren in på 2000-talet då det här med digitalfoton som fördes över direkt till datorn först ersatte de gamla hederliga analoga kamerorna med filmrullar som behövde framkallas, så var det lite annorlunda... Filnamnet, P1010417 i det här fallet, säger ingenting (annat än att det kanske var foto nr 417 i ordningen), det finns inget fotodatum och alla fotofilerna i flera av mapparna i fråga är senast ändrade den 31 december 2003. Och då menar jag också alla, fastän man klart och tydligt ser att alla foton inte kan vara tagna samma dag. Så att... Och nä, man var ju heller inte förutseende nog för att själv hålla ordning och reda på sånt på den tiden. Så nu kan jag alltså bara försöka gissa mig till när fotot togs. Och jag är inte ens helt säker på året egentligen. Jag har alltså hela mappar med digitalbilder daterade så långt bakåt som 2003 men uppenbarligen kan man ju inte riktigt lita på alla dessa senast ändrad-datum. Den 31 december 2003 är väl mer troligt datumet för en massöverföring som gjordes. Först från 2006 verkar jag ha ordning på alla fotofilerna...

Hur som helst tänker jag nu att det är mycket väl så här mitt skrivbord faktiskt såg ut år 2002. Transformers Armada Supercon Optimus Prime som pryder skrivbordet är nämligen från 2002 och det var just den här figuren som fick mig att börja köpa toys igen i vuxen ålder. Det var just denna som var min första någon gång efter att jag hade vuxit ifrån leksaker som kid och sedan hunnit fylla 18 år. Jag minns det som igår, när jag gav efter för begäret och köpte den ny i butik på ICA Maxi. För fuck it att jag var vuxen då, Transformers var tillbaka! Bredvid på bilden står Happy Meal-varianten av samma figur i fordonsform som enligt TFU.info också kom ut under 2002. Och ja, där står även min gamle GoBot Scratch. Det stör mig lite att han uppenbarligen skadades lite mer sedan dess efter att ha klarat sig utan brutna bitar genom hela min barndom men nåväl. Det kanske råkade hända under någon flytt. Och ja, jag hade också ett inramat gammelfoto på en bana ur All-Stars-versionen av Super Mario Bros 3 av någon anledning... Där till vänster syns förresten lite av den där fetdatorn från år 2000. Det var denna jag spelade spel som Half-Life och Max Payne på. Jag trooor att jag hade denna fram till 2004-2005.

Och så till sist då för den här gången för den här delen av sidan. En återkoppling till en idé jag hade januari förra året. "Var är de nu?" liksom. Toysen från den där bunten jag köpte under första året med den här bloggen. Jag nämnde ju ifjol att detta kanske kunde bli en liten lek, typ att se vilken toy från den loten som skulle bli kvar framme sist ā la da last toy standing. Aningen naivt kanske trodde jag då att detta bergis kunde pågå i flera år framåt... Men icke. Leken är över och vinnaren är Death Mountain... Vad skriver jag, Skull Mountain-schampoflaskan! Det är den enda som fortfarande syns till alltså. De gamla nya He-Man-mutanterna plockades undan då jag behövde göra plats i hyllan för böcker och sånt och därmed måste plocka undan konsolerna som stod där, inklusive Saturnen de satt på då. Vart min nya Cindersaur tog vägen minns jag inte ens men han sitter då i alla fall inte ovanpå skrivaren som han gjorde för ett år sedan. Och den lilla Bad Eggz-figuren som jag hade i lådan i lådan är väl säkert där fortfarande, men begraven under en massa andra prylar... Så att ja, Skull Mountain-schampoflaskan vinner leken!


2022-03-03: Super Mario-Lego-klossminifigurer - En liten uppföljning (JMK)
Sist, och kanske minst, av dagens inslag med anledning av Nintendo Switchs femårsjubileum är en liten uppföljning på Super Mario-Lego-klossminifigurfienderna här i toybloggen. Ok, det är inget direkt Switch-relaterat men hallå där liksom, det handlar trots allt om Super Mario så det är ju i alla fall indirekt relaterat till Switch. Jag hade annars kunnat köpa på mig någon mer amiibo då dessa är direkt kompatibla med konsolen men jag kände ärligt talat inte för att handla något bara för sakens skull. En bunte nya Super Mario-Lego-påsar hade jag dock redan införskaffat så detta får helt enkelt duga med dagens Switch-tema i åtanke och så något om de jag köpte innan.

Tre påsar ur serie 1 köpte jag förra sommaren som ni som läser det här må minnas. Tre påsar ur serie 2 hade jag då redan inköpta sedan ännu tidigare och dessa ligger fortfarande oöppnade här någonstans. Serie 1 var dock den som lockade mest då jag allt höll tummarna för en Blopper som jag tyckte såg ut att vara den häftigaste av dem alla. Han bläckfisken alltså. Och gissa vad..?

Jajamänsan. Förutom en Fuzzy och en Paragoomba återfanns just en Blooper i en av de tre påsarna som jag hade köpt ur serie 1. Det blev en lyckad fångst alltså. Och på första försöket med. Jag blev nöjd med detta. Liksom med de där NES-kassettkoppunderläggen som jag skrev om i PS-bloggen här om månaden beslöt jag dock att ge dessa till sonen min. Jo, han har visserligen hunnit växa ifrån att leka med Lego vid det här laget och har heller ännu inte kommit upp i den åldern då man återigen tycker det är kul att bara bygga MEN så tycker han trots allt mycket om videospel och då Super Mario och kunde tänka sig att ha dessa som prydnadsfigurer (vilket jag försäkrade honom om att man aldrig blir för stor för). De pryder därmed sonens skrivbord i skrivande stund.

Men vänta, det kommer mera. Serie 3 finns ute sedan i höstas tror jag. Så jag grabbade tre påsar utav denna också. Ännu oöppnade såklart. Kanske jag öppnar dem någon gång nästa år, vet vet..? Hm... Är det där en extralivssvamp jag ser på omslagsbilden? Japp. Så nu är det inte längre bara fiender. Extralivssvampen är ju bara en repaint av giftsvampen från serie 2 och Bullet Bill från serie 1 återanvänds också ser jag nu. Torpedo Ted är ju bara en liten variation på Bullet Bill. Några fler som kommer igen? Tja, Bob-Omben med fallskärm är bara en vanligt Bob-Omb från serie 1 med likadan fallskärm som vanliga Goombas hade i serie 2. Ajdå. Känns som att de börjar få slut på idéer så här långt in alltså... Lite trist... Såvida serie 4, om det blir någon sådan, inte blir något helt häpnadsväckande blir nog dessa tre påsar de sista jag köper.

Och såklart. Medan jag nu sitter och skriver det här så ska tydligen serie 4 ha hunnit komma ut i butiker. Tog en snabb kik på vilka nya fiender som utgör serie 4 men det är inga som fångar mitt intresse direkt. Det är tveksamt om jag kommer köpa på mig några fler efter dessa tre ur serie 3 alltså. Egentligen ville jag bara åt Blooper från serie 1. Enda anledningen till att jag köpte tre påsar ur både första och andra serien var för att jag tittade inte noga och köpte tre påsar ur serie 2 först i tron att det var den enda bara för att sedan inse mitt misstag och att Blooper inte ens var med i den serien. Serie 3 var mest ett impulsköp. Stundens hetta verkligen. Typ "Åh, titta! Serie 3!" en dag när vi var ute och shoppade och så knep jag tre påsar utan att tänka efter... Men hey, det blev ju en kort story av det för toybloggen i alla fall!


2022-05-24: Gamla cardbacks och fler nya Super Mario-Lego-klossminifigurer (JMK)
Ja, som rubriken lyder och bilden på förstasidan antyder handlar alltså dagens inlägg om gamla klassiska cardbacks och ännu fler nya Super Mario-Lego-klossminifigurer. Det sistnämnda sparar jag till sist då det egentligen bara är något smått jag tänkte lika gärna kunde haka på för att följa upp förrförra månadens lilla uppföljning på samma tema. Dagens stora fokus ligger alltså på alla gamla cardbacks som jag har rotat fram. Varför det kallas cardbacks, kortbaksidor typ, orkar jag för övrigt inte grubbla över just nu. För vadå baksidor, räknas inte framsidorna då? Dessa kartongkort med såväl fram- som baksida agerar alltså förpackningar för många toys där själva leksakerna ryms i en platsbubbla på framsidan. Oftast så är det förvisso just baksidan som är mest intressant men framsidan är faktiskt där det brukar vara mer och större artwork.

Nå, hur som helst råkade jag nyligen snubbla över en massa av mina egna gamla cardbacks och då tänkte jag att det vore väl skoj att göra något av det...

Har jag nämnt att vi faktiskt får mail ibland? Fan-mail, förfrågningar och sånt. Det händer inte så ofta men det händer. En läsare som mailade för ett tag sedan undrade om jag inte kunde lägga upp bättre bilder på Trash Bag Bunch-förpackningarna. Förståeligt då bilderna som för närvarande är uppe i Trash Bag-sidan togs och lades upp 2007 så bildkvalitén på dem är ju inte den bästa. Tyvärr fick jag dock svara att jag efter flertalet flyttar klumpigt nog inte vet vad jag gjorde av förpackningarna. Och nej, jag har fortfarande inte hittat dem. Och inte nog med det men jag hittar heller inte cardbacksen till mina Savage Mondo Blitzers eller mina Zbots vilket är desto mer besynnerligt med tanke på att jag tog och lade upp bilder på en sådan så sent som år 2018. Så min teori är att jag måste ha lagt undan alla cardbacks från vad jag ser som smågubbar på ett och samma ställe, säkert någonstans där jag tänkte "Ligger de här så kommer jag komma ihåg det!" bara för att sedan, såklart, totalt glömma bort det. För vad jag hittade nu var alltså allting annat... En jävla massa Turtles, Transformers, Polisskolan(!) osv. Nu kommer jag inte att lägga upp bilder på precis allting men i alla fall smakprov från tio olika leksaksmärken. Häng på!

Vi börjar med Turtles. Och från början tänkte jag bara ta en random cardback ur mängden men vid närmare eftertanke fick det bli en ur varje ny bunt figurer. Ja, som ni ser på bilderna ovan fanns det från början bara tio figurer totalt, sex hjältar och fyra skurkar, sedan tillkom fler och fler figurer. Och nu tänker jag inte göra långa utläggningar om alla rader med bilder utan jag låter bilderna tala för sig själva. Notera dock att inte alla förpackningar ovan har titeln Teenage Mutant HERO Turtles som det hette i Europa pga moralkärringar... Slash är Ninja.

Ah, Triceraton. En av mina absoluta favoritfigurer. Jag minns verkligen den tiden då Turtles-figurerna kostade 57.50kr på gamla Leksaksmagasinet. Det var en härlig tid. Min mamma jobbade till sent på eftermiddagarna och det hände att jag följde med henne till jobbet och väntade i fikarummet tills hon slutade. Som belöning för detta tog hon mig till Leksaksmagasinet och lät mig välja ut två nya Turtles-figurer i månaden för 57.50kr stycket. Att den svenska prislappen fortfarande sitter kvar på just denna förpackning bevisar att Teenage Mutant NINJA Turtles var något som återfanns även i Sverige förresten. Jämför annars denna baksida med Slashs. Två saker är lite udda med Slashs baksida nämligen. Dels så har Wacky Action Turtles-figuerna ingen egen ruta där vilket ser lite skumt ut. Och dels har man placerat Muckman & Joe i fel gäng! Han står bland hjältarna på Slashs baksida fastän han borde vara bland skurkarna. Båda dessa saker har man sedan rättat till på Triceratons baksida.

Apropå Wacky Action-figurerna tog jag inte med den sidoserien här, som jag gissar hade hamnat mellan Slash och Casey Jones-buntarna, främst för att det hade strulat till det med ett ojämnt antal olika sorters Turtles-cardbacks. En bild på framsidan av Wacky Action Teenage Mutant Hero Turtles-förpackningar finns dessutom redan uppe i bloggen som ni kan se i det här inlägget från början på förra året. Min sista Turtles-figur från tiden då jag var barn och fortfarande lekte med leksakerna var Sergant Bananas, tredje ovan från vänster, och denna skara skiljer sig en hel del från alla de tidigare. Istället för många fler helt nya karaktärer blev de nu mer av samma fyra sköldpaddor i olika stilar. Militär-Turtles, sport-Turtles, musik-Turtles... Bah! Det var nog detta som fick mig att tröttna. Jag hade liksom redan alla fyra sköldpaddor. Och jag vet att mina förpackningar är inte direkt i bästa skick och att jag t o m har klottrat en massa på vissa av dem men kom igen, jag var faktiskt fortfarande bara ett barn då.

Det var ju inte bara jag som började tröttna på Turtles-figurerna så småningom. Från så där 1993 och framåt började andra märken märkas alltmer. Två av de mest lyckade leksakslinjerna som slog sig in på marknaden för att ta Turtles plats på den tiden var Mighty Morphin Power Rangers och Biker Mice from Mars. Och att man ville rida vidare på Turtles-vågen med båda dessa är ju ingen hemlighet. Det har folk som jobbat med leksakerna själva erkänt i intervjuer sedan dess. Jag var inte helt såld på någon av dessa men jag följde ändå TV-serierna på TV3 och jag hade ändå några figurer. Bara en Power Ranger, den blå, plus ett monster samt tre figurer ur Biker Mice-serien. Eller tja, det var väl fyra egentligen då mutanten Fred medföljde Dr. Karbunkle. Sedan hade jag Throttle och, som ni kan se på bilderna ovan i mitten, storskurken Limburger. Och ja, det ser mycket riktigt ut som att jag har både gjort hål och klippt i det kortet. Fråga inte varför... Och 1993 var ju också året som Jurassic Park hade premiär och jag har nog redan nämnt vid minst något tillfälle här på sidan att jag faktiskt hade Dr. Alan Grant som actionfigur. Så där har ni ett bildbevis om det var någon som inte trodde mig... Proportionerna på de små bilderna här ovan i förhållande till varandra stämmer inte överens med verkligheten förresten. JP-cardbacken är inte den minsta utan är faktiskt märkbart större på både längden och bredden än Power Rangers-cardbacken. Förstorar man upp bilderna så är de i rätt proportion i förhållande till varandra. Anledningen till att de mindre bilderna inte är det är för att jag för enkelhetens skull ville ha samma bredd på dem alla.

En Mighty Max-cardback var det väl givet att jag skulle slänga in så mycket som jag har skrivit om de leksakerna här på POPKORN. Och återigen så stämmer inte proportionerna på de små bilderna i förhållande till varandra. Mighty Max-cardbacken är i själva verket den största av de tre här ovan men för enkelhetens skull ville jag som sagt ha samma bredd när jag förminskade bilderna. Sedan är det mycket riktigt sliiiime för 39 kronor i extrapris som vi ser där mitt bland alla hardplastleksaker. Det var en sådan där typisk 90-talsgrej vill jag minnas. Till sist en Marvel-figur, Sabretooth ur X-Men. Jag hade bara två av de här figurerna, denna och Juggernaut. De kom relativt sent till Sverige om jag minns rätt, typ runt 1995 kanske? Det här var en av mina sista sk actionfigurer innan jag hann växa ifrån att leka med leksaker.

Nu hoppar vi istället bakåt i tiden några år. Dessa Polisskolanfigurer kom ursprungligen ut i slutet på 80-talet och jag hade faktiskt alla åtta som syns på baksidan av den förpackningen. Det var dock inte för att jag var ett så stort fan av Polisskolanfilmerna. Nej, de dök upp i hyllorna på Leksaksmagasinet någon gång runt 1993-1994 och reades ut för ynka 10 spänn stycket. Jag fick 60 spänn i veckopeng på den tiden. Varför just 60 spänn i veckan vet jag inte men inom loppet av två veckor hade jag i alla fall råd att köpa alla med mina egna pengar så det gjorde jag också. Och för sista gången nu så stämmer inte proportionerna på de förminskade bilderna här ovan i förhållande till varandra. Action Force-kortet är egentligen det minsta av de tre, inte det största. Något stort fan av Action Force har jag förresten aldrig varit men jag hade en och annan figur och en av dem var Deep Six. Jag vände bilden på baksidan av hans kort upp och ner här ovan så att den som förstorar bilden lättare ska kunna läsa hans bio på svenska. Och sist men inte minst då, Transformers! Transformers hade jag massa utav. Bland alla cardbacks som jag hittade nu fanns en jävla massa från Transformers Armada och framåt från in på 2000-talet men dem lade jag åt sidan nu. För nu gäller det alltså gamla klassiska cardbacks från toys som jag hade som barn. Grejen med Transformers var att de lite större leksakerna kom i hela kartonger och inte i plastbubblor på kartongkort. Mindre figurer fanns däremot på kartongkort, däribland alla enskilda vanliga Action Masters. Det var Transformers som inte kunde transformera...

Transformers Classics var återutgåvor av tidigare utgivna leksaker. Verkligen inte mig emot. Swindle gillade jag skarpt av någon anledning. Av alla Combaticons hade jag även deras ledare Onslaught. Eftersom han var större kom han dock i en hel kartong och inte bara på ett kort.

Micromaster-patruller hade jag många av. Jag gillade verkligen den här idén. Tyckte att de små figurerna var ofta mer rörliga i sina robotformer än de "fullstora" Transformers-figurerna som köptes enskilt. Ju större enskild figur desto dyrare var den dessutom så jag kunde inte räkna med att få lika många större figurer som Micromasters och för mig var det mycket viktigare att ha ett större antal olika figurer i samma storlek än att ha färre figurer i helt olika större storlekar. Jag var sålunda helt såld på Micromasters. En patrull och en Combiner Squad per sida och man kunde redan iscensätta små fältslag liksom! Och jo, de där hålen i kartongkorten... Det är nog från när jag i min tidiga barndom ville dokumentera cardbacksen och samlade dem i pärmar.

Sist men inte minst har vi två Micromaster-figurer med fordon också. Och jag hade egentligen två Combiner Squad-cardbacks som jag också ville lägga upp men de är så stora att de inte fick plats i scannern och till sist sa jag bara fuck it. Det får bli ett huvudbry för en annan gång. Baser hade jag också men de kom i hela boxar. Och det var det för den här gången. Klassiska cardbacks, eller kartongkort, från tio olika leksaksmärken från 80- och 90-talet; Teenage Mutant Hero/Ninja Turtles, Power Rangers, Biker Mice, Jurassic Park, Mighty Max Battle Warriors, Nickelodeon Gak, X-Men, Polisskolan, Action Force och tre underlinjer av Transformers; Action Masters, Classics och Micromasters. Ett litet nostalgirus som jag ville dela med mig av alltså.

Just det. Super Mario-Lego-klossminifigurerna också. Jo, jag köpte tre påsar ur den nya serie 4 trots allt. Efter att ha varit öppet tveksam om jag skulle göra det när jag hade köpt tre påsar ur serie 3 tidigare i år... Ja, jag är oförbätterlig. Men alltså, det var inte meningen! Inte från början. Det gick till så här att vi var i en leksaksaffär och kollade bland Lego-hyllorna och jag såg att de hade dessa Super Mario-klossminifigurer där. Jag såg flera påsar ur serie 3 samt en påse ur serie 4. Bara en hängde där, den sista. Och då tänkte jag typ hm, men okej, en enda påse kan jag väl passa på att köpa bara för att ha åtminstone en ur den här serien också. Sedan när jag stod i kön till kassan så märkte jag att de hade FLER påsar ur serie 4 som hängde där. Precis vid kassan alltså. Så den jag plockade från längre bak in i affären var inte ens den sista de hade... Och då tänkte jag fuck it, då kan jag ju lika gärna ta två till så jag får tre med mig. Och det var så jag åkte dit den här gången. Den som lever får se hur det blir med nästa serie i ordningen som säkert kommer. Och DET var allt för den här gången! Surfa lugnt i sommar!


2022-07-04: Fyra nya Transformers i årets fjärde inlägg denna fjärde juli (JMK)
Japp, fyra nya Transformers som öppnas i årets fjärde inlägg i toybloggen denna fjärde juli... Och jag kom inte på något fjärde att tillägga om saken så vi kör vidare bara!

En War for Cybertron: Siege: Deluxe Class Crosshairs samt War for Cybertron: Kingdom: Core Class Rattrap hade jag ju redan inköpta, men ej öppnade, sedan förra året. Mellan då och nu köpte jag dessutom 86-filmversionen av Hot Rod i alla fall, trots att jag tidigare varit tveksam och vid flera tillfällen avstod det köpet. Jag gav alltså vika för begäret till slut. Sedan plockade jag också på mig en Jazz ur samma jubileumsserie. För att Jazz är cool och därtill var det den sista de hade kvar på hyllan i affären jag var i vid det tillfället... Kup och Blurr fanns det däremot flera hela rader kvar av... Och jag gjorde inga inlägg av de senare köpen tidigare eftersom jag, som nog redan nämnt förr i denna blogg, inte gör nya inlägg varje gång jag köpt något. En bit in på juni i år fick jag dock infallet att öppna mina fram till dess än ej öppnade nya Transformers och det är alltså DET som jag då kände för att göra ett inlägg kring. Innan jag hade sett något av Kingdom på netflix planerade jag förresten att köpa några fler figurer ur den delserien också men sedan kvittade det. War for Cybetron blev så dålig till slut och lämnade så dålig eftersmak att jag tappade suget på fler nya figurer ur hela den övergripande serien ärligt talat. Och med inget annat nytt ute ännu, Transformers Legacy som är nästa stora serie efter War for Cybertron-trilogin kommer ut först senare det här året, vände jag åter blicken mot 86-filmfigurerna...

Dem sparade jag dock till sist. Allra först ville jag öppna Rattrap, favoriten från Beast Wars! Herr Mullvad ville visst vara delaktig i det här förresten... Här ställdes jag inför valet att antigen schasa bort honom eller passa på att plåta med honom i bild och låta det vara en del av detta inlägg. Jag valde det senare. Men ja, där har vi min nya lilla Rattrap, äntligen ute ur plastbubblan efter mer än ett år sedan inköp. Och nog ser han sexig ut sittandes där så där..?

Cool actionpose, check. Rattrap, den härdade krigaren liksom. Icke att förglömma hans råttform.

Herr Mullvad gick ingenstans förresten. Han la sig bara ner lite längre bort där på samma bord, bakom förpackningarna. Han fick fortfarande vara med alltså. Han gick dock inte på att Rattrap skulle vara en riktig råtta. Herr Mullvad är en klipsk en förstår ni. Han låter sig inte luras!

Okej, raskt vidare till Crosshairs då. Eh, det är väl en rätt okej figur antar jag men det där vapnet alltså... Det är så långt att han inte kan böja på armen när han håller i det... Hmm...

Nej, jag är inget fan. Vapnet får ligga bredvid när jag har honom i robotform. Den alternativa formen är en futuristisk lastbil eller sopbil eller något. Och jag är egentligen heller inget stort fan av alla dessa futuristiska fantasifordon. Så han förblev inte i den formen länge.

Jazz! Nu snackar vi. Jag gillar Jazz. En kul grej med dessa Transformers The Movie 86-figurer är att de kommer med en sorts scen som man kan placera figurerna på. Den här ska helt uppenbarligen föreställa insidan av ett rymdskepp, med vad som ser ut som Cybertron synligt utanför. Kan detta rymdskepp vara Arken tro? Hm, ja, jo, jag tror det. Jag vet inte helt säkert eftersom det är så länge sedan jag såg filmen att jag minns inte helt enkelt men jag tror att det ska vara Arken... Vilket, okej, coolt i så fall. Jazz i robotform är också cool. Mycket cool. Och Porsche-formen är såklart också cool. Min enda biff med denna är det fula hålet i taket där det är meningen att man ska placera pistolen från robotformen... Det passar inte. Och varför skulle man vilja paja en sådan snygg bilform med en stor jävla pistol som sticker ut som en öm tumme? Nej, just det.

Och då kommer vi till Hot Rod. Jag glömde först att detta var Hot Rod och inte Rodimus eftersom självaste Skapelsematrixen medföljer denna figur och jag tycker att färgerna stämmer mer överens med Rodimus där de oranga delarna är mycket mer iögonfallande men nä, detta är "vanliga" Hot Rod alltså. Okej. Och har ni sett så mycket skräp till tillbehör som medföljer den här figuren? Alla jädra blå energieffektgrejer, jag kommer inte använda något av det. En pistol och Matrixen, det räcker verkligen så liksom. Detta är hur som helst en skaplig figur i robotform. Hans egen lilla scen har inte ett suck gentemot den som Jazz kom med dock. Denna ska nog föreställa insidan av Unicron och ja, det ser trist ut helt enkelt. Väldigt mycket blaha.

Den alternativa formen också. Och, eh, här hade jag lite problem faktiskt. Jag fick inte till det riktigt... Om ni tittar på hur bilen ser ut på baksidan av förpackningen så ska det ju inte vara några gap där längst sidorna. Argh, det var ju precis därför som jag inte ville förvandla figurerna i något tidigare inlägg i denna blogg. Eftersom grejen med bloggen är mer "titta här" bara som jag kan knåpa ihop relativt kvickt och inte några ingående recensioner som tar längre tid och möda. Och nu åkte jag dit... Det var lördag kväll och vi skulle iväg. Jag hade en timme på mig innan vi måste gå och trodde då att det var lugna puckar med den tiden men jag hann inte färdigt! Jag hann inte utan måste lämna Hot Rod mitt i förvandlingen! Attans förargligt alltså! Och sedan då? Skulle jag verkligen behöva kolla i instruktionerna när vi kom hem igen..? Argh!

När vi kom hem senare på kvällen så kunde jag återuppta denna enigma och nej, jag behövde inte kolla i instruktionerna. När jag lade mig på sängen med Hot Rod för att lösa gåtan så klickade det bara direkt. Och här ser ni nu hur han ska se ut i sin bilform utan de där gapen på sidorna. Inte så tokig, visst? Jag blev då som barn på nytt med dessa två i sängen. Brrruum, brum, brum!


2022-09-23: Tre gamla Turtles-lekset (plus nya Polly Pocket!) (JMK)
Inte långt efter att jag postade förra inlägget här ovan där jag nämnde att Transformers Legacy skulle komma senare på året så råkade jag självklart stöta på Legacy-figurer i en leksaksaffär. Det var verkligen bara några dagar efter att inlägget lades upp. Typiskt. Köpte inga dock då de inte hade några som jag ville ha. Bara Kickback och Arcee i Deluxe-klassen och ett par andra i Core-klassen som jag inte ens tog en närmare titt på. Men idag ska det handla om någonting helt annat för efter ha gått igenom vad som skulle ha blivit den fjärde vågen av Mighty Max, något som kom upp här på sidan förra veckan förresten, har jag återigen snöat in på fräcka små lekset.

Skåda tre gamla Turtles-lekset ā la smått skrämmande Mighty Max storlek Doom Zones! De här kom ut i handeln 1994, då Mighty Max var på höjden av märkets popularitet, och lär ju då ha varit inspirerade av Bluebirds kreativa alster. Någon gång efter att jag hade kompletterat min egen Mighty Max-samling med Shrunken Head Conqueror så fick jag hur som helst suget, begäret liksom, efter mer. Det var då jag spontanköpte hem dessa tre. Bättre begagnade och inte helt kompletta men mig gör det egentligen inget då det inte var ett köp i något direkt samlingssyfte utan bara något för skojs skull (eller för att stilla begäret '-_-). De var heller inte särskilt dyra och då jag köpte alla tre från en och samma säljare så sparade jag dessutom en slant på frakten.

Två sköldpaddor som ska föreställa två av de fyra i gruppen, Leonardo längst ut till vänster på bilden här ovan och Raphael i mitten, samt en huggsköldpadda av släktet alligatorsköldpadda där till höger som jag antog skulle föreställa Tokka och senare kollade upp och bekräftade att ja, visst ska det vara Tokka. Vilket, okej, det är coolt, men alla Turtles-fans skulle nog helst av allt först och främst vilja ha alla fyra av hjälteninjorna... Slash eller Tokka kunde ha ingått utöver kvartetten, och inte istället för två av de andra. För man vill ju ha alla fyra Turtlar! Det kanske faktiskt fanns fler än dessa av den här sorten från den här tiden, men säljaren jag köpte dem från hade inga andra och jag såg heller inga andra från några andra säljare så... Då hade jag i och för sig inte direkt letat eller kollat runt ordentligt. Det var ju ett impulsköp!

Här står de alla öppnade. Minifigurerna är rätt så imponerande. Shredder, Rocksteady och Bebop samt tre av de fyra Turtlarna... Leonardo, Michelangelo och Donatello. Jag saknar bara Raphael. Allt som allt ena rediga hantverk de här. Och de funkar verkligen i båda formerna, som stängda vanliga sköldpaddor och som öppna miniatyrlekvärldar. Inuti Raphael finner vi en borg från det feodala Japan, inuti Tokka är självaste Teknodromen och insidan av Leonardo döljer Turtlarnas eget kloakhögkvarter. Hade jag haft dessa redan som barn då på 90-talet så hade jag definitivt lekt mycket och ofta med dessa set. Teknodromen hade också passat utmärkt bara som det var, som ett minilekset att basera även det yttre skalet på menar jag. Golfbollformen som miniset alltså. Då tänker jag på sin höjd i samma storlek som Mega Heads Skullmaster och som minst i samma höjd som kanske Nautilus, men klotformat såklart.

Kollade för övrigt äntligen upp dessa på nätet nu inför den här texten, eller under tiden som jag redan hade börjat skriva på den här texten rättare sagt, och de kallas visst Mini-Mutants. Det gjordes även olika sorters minilekset med Turtles-tema, vissa i form av hela kroppar som kallades Turtle in a Turtle Playsets, då det var minifigurer i de stora figurerna men det är liksom sköldpaddor i sköldpaddor även i andra set som de jag har så det namnet var kanske inte så klipskt då, vissa i form av bara stora huvuden kallade Turtle-Top Playsets och så fanns det också set som på olika sätt baserades kring fordon och så just dessa ej muterade sköldpaddor, bara "vanliga" Mini-Mutant Playsets, som jag faktiskt finner vara de mest fyndiga och häftiga. Och ja, man gjorde bara dessa tre. Till en början... De gjordes alltså 1994. Året efter gjordes minsann de två återstående Turtlarna också, men då passade man även på att tramsa till det med rymdtema för den ena och Turtles som superhjältar eller nåt i den andra. Samma år, 1995 alltså, kom de tre första från 1994, de jag har alltså, ut igen fast med typ metalliska skal. Det ser inte alls bra ut i mitt tycke, så i slutändan är jag liksom nöjd med de här tre första.

Men vänta, det kommer alltså mera på temat små lekset! Till min barnsliga förtjusning upptäckte jag här om månaden helt nya Polly Pocket nämligen! Och detta är ju i allra högsta grad relaterat till Mighty Max (som alltså började som en pojkvariant på just Polly Pocket på 90-talet), så då passar jag på att skriva lite om det med. Polly Pocket hade under lång tid gått ifrån upplägget med lekset inuti sminkdosor och dylikt och istället handlat om små fullt rörliga dockor, små som i mindre än fullstora Barbie men ändå relativt mycket större än figurer medföljandes minilekset, så det är allt riktigt roligt att se att de återgått till rötterna med sprillans nya småvärldar. Det är bara synd att dessa inte fanns när dottern var mindre (hon går på gymnasiet nu) för då hade jag garanterat köpt dem alla till henne. Och nu vill hon ju såklart inte ha en sådan här. Nej, nu är hon minsann för stor för sådant. Var lite sugen på att köpa en till mig själv om hon ändå inte ville ha en... De kostade bara strax under 200 svenska spänn. De hade flera olika där bakom på samma rad, men jag var tillsammans med dottern i affären och hon tyckte väl att jag började bli lite väl pinsam så jag hann bara snappa foton på fram- och baksidan av denna första.


2022-10-31: Dödens anlete - Skåda Skeletor från gamla He-Man på nya äventyr (JMK)
Något som jag ursprungligen planerade att skaffa i tid till förra årets Halloween, och då göra ett inlägg kring fyra stycken benskallar här för bloggen men... Jag drygade för länge och helt plötsligt var det veckan innan Halloween utan att jag hade fått tummen ur och faktiskt beställt hem en ännu, varför det fick bli ett inlägg kring bara tre stycken benskallar den där gången. Den här gången däremot... I år dröjde jag inte utan beställde en i god tid innan tidigare under året. Fast jag gjorde en Taala och sparade alltså ändå det här inlägget till nu för Halloween. Och det handlar alltså om gamla nya Skeletor! Som i från den numera också gamla men dåförtiden nya serien, dvs versionen från The New Adventures of He-Man, TV-serien från 1990 som följde upp Masters of the Universe från 80-talet, fast själva den nya leksakslinjen kallades endast He-Man.

Här är han nu. Bättre sent än aldrig. Kostade runt tusenlappen, komplett men lös. Det fick bli en lös figur den här gången eftersom de oöppnade gick för upp mot två tusenlappar och så himla viktigt var det faktiskt inte för mig att ha en MOC att öppna själv. Nu minns jag inte exakt hur mycket jag gav för Brakk och Optikk för några år sedan, men jag har för mig att det i alla fall var under tusenlappen stycket och båda två var då MOC. Så antigen har priserna stigit... Eller så säljer just Skeletor för mer eftersom, ja, hallå där, det är trots allt Skeletor. Ingendera hade förvånat mig. Men ja, här är han alltså nu. Min favoritinkarnation av den gamla benskallen. Uppmärksamma bloggföljare noterar kanske att jag sedan årets första lekfulla inlägg för övrigt åter plockat fram min lilla Lego-R2-D2 som nu åter står bredvid den där större ihåliga varianten som jag använder som pennkopp... Inte för att det har något med gamla nya Skeletor att göra.

Där, på megaskallevarianten av Skullmaster, fick min nya gamla nya Skeletor vara nu. Jag kunde ju inte ha honom ståendes framför en av skärmarna och längre ut på kanten till höger, där han stod på det första av fotonen ovanför det förra stycket i det här inlägget, funkade inte heller för just där gillar jag att ha fötterna uppe på skrivbordet. Så jag satte honom på Skullmaster. Tittar man bara på den första bilden ovanför detta stycke tänker man kanske att han lika gärna hade fått plats att stå bredvid men nej. För nu sitter jag ju inte direkt i mitten av de båda skärmarna heller utan jag sitter rakt framför min laptop, dvs den till vänster. Så som ni ser Skeletor på bilden ovan till höger är följaktligen hur jag ser honom utifrån mitt eget synfält när jag sitter här framför datorerna. Så det funkar för mig. Och ja, jag vet att det börjar bli dammigt på bordsytan där bakom. Det blir en lätt axelryckning åt det.

Denna Skeletor var hur som helst den enda jag saknade av de fem första onda mutanterna i serien (även om han själv egentligen inte var mutant om man ska vara riktigt jävla nördpetig). Som barn i början på 90-talet hade jag endast en enda figur ur nya He-Man; Lizorr från 1990. Först någon gång i mitten på 00-talet fick jag min andra, när jag impulsbjöd på Tradera och vann Slush Head från 1989, då jag råkade snubbla över auktionen och tyckte han var ball. Under nästa årtionde igen, i slutet av 10-talet, fick jag en dag infallet att kolla runt lite på ebay efter figurer ur gamla nya He-Man och fann då genast två till, de tidigare nämnda Brakk från 1989 (även känd som Flogg) och Optikk från 1990. Och slutligen, nu i början på 20-talet, beslöt jag alltså för att komplettera åtminstone den första bunten av de onda mutanterna med denna Skeletor anno 1989. Nya He-Man-figurer ur denna linje kom ut ända fram till 1992 men redan 1990 kom det faktiskt ut ytterligare tre figurer för den onda mutantsidan. Dessa tre; Karatti, Hoove och... Disk of Doom Skeletor ('-_-), återfanns dock inte på baksidan av kartongen för Optikk från samma år utan där var bara de fem som jag har nu, så jag gissar att de andra från 1990 måste ha kommit ut senare under det året. Vilket i så fall innebär att jag nu faktiskt har de fem första onda mutanterna! Så att jag är liksom nöjd nu. Men vem vet, kanske jag skaffar några fler senare på 30-talet...


< 2021 | | Tillbaka till toppen | 2019 >

Till arkivet!
Lite av varje

|- GLO Friends
|- Powers of Grayskull
|- Trollfrisyrer
|- Vår egen toyblogg
|--- Gott och blandat 2019
|--- Gott och blandat 2020
|--- Gott och blandat 2021
|--- Gott och blandat 2022

Robotar och sånt

|- Multimac
|- Robot Leo 1004
|- TF/TFG Cindersaur
|- TF G2 Axelerators
|- TF G2 Grimlock
|- TF G2 Skyscorchers
|- Transformers WFC

Smågubbar

|- Bad Eggz Bunch
|- M.U.S.C.L.E.
|- Monster in My Pocket
|- Savage Mondo Blitzers
|- Trash Bag Bunch
|- Zbots

Småvärldar

|- Mighty Max
|--- 1:a vågen i fokus
|--- 2:a vågen i fokus
|--- 3:e vågen i fokus
|--- Bortom 3:e vågen
|--- Mighty McMax-set

POPKORN bedrivs som en helt fristående ideell sysselsättning och är inte del av något
annat samfund, samarbete eller liknande. Ansvarig uppläggare för sidan är Jan Komsa.