Ett nytt år för vår blygsamma toyblogg här på POPKORN innebär ju naturligtvis nya inlägg kring nya toys, gamla toys och kanske både nya gamla och nya nya gamla toys, som i nyförvärvade gamla toys i begagnat skick respektive nyförvärvade gamla toys i helt nytt skick då de varit oöppnade. Nytt möter hur som helst gammalt för årets första inlägg som handlar om ett Transformers-arv... Mycket nöje och ha nu även en god fortsättning och ett gott nytt år! Nu kör vi! /JMK
2023-01-08: Transformers-arv (JMK)
2023-03-25: En uppdatering om Super Mario-Lego-figurer (JMK)
2023-05-10: Min OG BW T-rex Megatron (JMK)
2023-06-04: Mario som actionfigur (JMK)
2023-08-24: Grimlock, Generation 2 (JMK)
2023-01-08: Transformers-arv (JMK)
Gott nytt år samt vad man kan se på mitt bord 2023 mot vad man kunde se på mitt skrivbord 2003. Det är ett Transformers-arv alltså!
Jämförelsen görs dock mellan soffbord och skrivbord den här gången.
Det blev mao inget inlägg om hur det ser ut just på mitt skrivbord just nu. Anledningen till det är att om ni tittar tillbaka på fjolårets sista inlägg så ser ni just det, dvs hur mitt skrivbord fortfarande ser ut just nu. Det har alltså inte ändrats något sedan Halloween i höstas så jag såg ingen vettig mening med att plåta det igen nu.
Däremot har jag ett foto från hur mitt skrivbord såg ut under 2003, för drygt 20 år sedan alltså...
Skåda min gamla Transformers Generation 2 Laser Rod Optimus Prime och bäva inför hans coolhet!
Jag har faktiskt tre stycken Laser Primes numera... Min västerländska som ni ser på bilden här ovan som jag hade köpt lös på Tradera och alltså hade framme på mitt skrivbord för 20 år sedan då jag var så häftig, min japanska mint i box som jag köpte den där gången i Tokyo och nu även en sprillans ny Legacy-variant av den här figuren som jag alldeles nyligen fick i julklapp...
..vilken ni ser här ovan på bilderna från soffbordet nu i år. Detta är alltså en Transformers Legacy Leader Class Laser Optimus Prime från 2022 direkt baserad på Transformers Generation 2 Laser Rod Optimus Prime från 1995... Så att det är en ny figur av den gamla figuren men inte en nyutgåva av en och samma figur utan bara baserad på hur den gamla figuren såg ut, så verkligen en helt ny figur alltså. Denna nya figur kom för övrigt med två tillbehör utöver lastbilssläpet; ett litet svärd och en liten yxa. Inget maffigt projektilvapen som sin 27 år äldre förlaga dock.
Den nya Laser Prime ser ut som originalversionens tanigare kusin. Junior kommer inte riktigt upp i sin föregångares höjd ens om man ställer den gamla Laser Rod Prime bredbent och sänker axeln.
Det är ingen homerun för nyversionen alltså. Den gamla Laser Rod Prime var inte bara en väldigt robust figur utan väldigt rörlig också, inte minst för sin tid. Underligt nog är den nya figuren faktiskt MINDRE rörlig på vissa ställen. Man kan t ex inte höja armen över huvudet på honom som på den gamla, så som ni kan se på fotot från 2003, vilket också är varför jag inte kunde posera honom på samma sätt. Den här nya figuren är utformad på så sätt att dess armar kommer bara upp i brösthöjd och där är det stopp. Jag finner detta förvånande. Det känns verkligen underligt för en av dagens figurer att överhuvudtaget vara mer begränsad i sin rörlighet gentemot en så pass mycket äldre förlaga men ja, så är det...
Något iögonfallande är även ögonen på figurerna. Där den äldre Prime körde med gimmicken för Generation 2 med de mer eller mindre transparenta hjässorna, eller hjärnorna som vi kallade det, på baksidan av huvudet som gör att det ser ut som att ögonen liksom lyser så gör den nya Prime inte det och det ser följaktligen ut som två gapande tomma svarta hål där dess ögon ska vara. Vidare tycker jag att de feta hjulen på den äldre figuren passar bättre till vad som trots allt ska föreställa en lastbil än den nya figurens sparkcykelhjul. Nu har jag varit ganska kritisk mot nyversionen men med allt det sagt tycker jag ändå om den nya figuren också och en del saker som man gjorde om gjorde man rätt. Att det inte längre står OPTIMUS PRIME med stora bokstäver på sidan av släpet t ex. Och att man likaså skippade klistermärkena för de båda vindrutorna där det står OPTIMUS och PRIME... För ja, detta var faktiskt väldigt löjligt måste medges. Den nya Prime kommer dessutom med en liten Matrix som man kan plocka loss ur bröstkorgen. Figuren är dessutom lite bättre målad på vissa ställen. Så det är inte bara en massa minus, den har också flera plus gentemot den gamla. Så nog blev jag glad för den alltid. Och så fick jag ju göra detta inlägg tack vare den. Men nu får jag tacka er som läser det här för visat intresse. Och gott nytt år!
| Tillbaka till toppen
2023-03-25: En uppdatering om Super Mario-Lego-figurer (JMK)
Tre påsar öppnade med figurer som jag hade köpt ur serie 2.
Öppnandet av tre påsar ur serie 1 gjorde jag ett inlägg kring förra året annars, som ni kan se om ni följer länken här.
Men nu handlar det alltså om tre påsar ur serie 2, som jag faktiskt hade råkat köpa innan de i den första serien utan att märka det men naturligtvis ska alla serierna öppnas i rätt ordning så...
Här är de tre.
Thwimp är bäst. Men Thwimp? Heter det inte Thwomp? Nej, Thwimp stämmer faktiskt. Kollade upp det nyss på Super Mario wikin och "Thwimps are smaller variants of Thwomps that made their first appearance in Super Mario World." Huh. Där ser man. Detta har jag faktiskt aldrig tänkt på eller lagt märke till tidigare, att det tydligen är en egen art.
Para-Beetle, som först syntes till i SMB3, hade varit nästbäst av dessa i mitt tycke men jag ogillar verkligen att den där streckkoden är så fullt och fult synligt ovanpå dess skal. Det pajar intrycket. Och ja, jag vet att det är meningen att man ska leka eller spela med dem eller nåt men jag är då för gammal för sånt skit. Jag hade helst av allt velat ha dessa bara som prydnadsfigurer... Återstår bara Huckit Crab då. Ingen jag är jättebekant med... Första framträdandet var i New Super Mario Bros Wii tydligen. Ja, det förklarar ju saken. Det där spelet har jag nämligen varvat hela en gång.
Här är alla man kan få i serie 2. Och är det bara jag eller har inte kvalitén på pappret blivit sämre? Det är sådant där tunnare papper känns det som. Som rivs sönder mycket lättare. WTF då?
Också; serie 5 har hittat ut i butikerna vid det här laget. Jag snappade ett foto i förbifarten. Men nej, nej, nej, vad är nu detta?! Serie 5 säljs
i små pappkartonger istället för de vanliga påsarna. Detta gillas icke. En stor del av charmen var faktiskt att man köpte figurerna i påsar. Färre figurer är det också i serie 5 gentemot de tidigare men den största synden är att man gått ifrån påsarna. Det är mycket synd. Och för mig, som alltmer börjat vela, är detta droppen som får bägaren att rinna över faktiskt. Detta är en dealbreaker för mig. Ska det vara på det viset blir det inga mer Lego-figurserier med Super Mario-figurer för mig. Men jag har i alla fall köpt in påsar ur både serie 3 och 4 också, som fortfarande ligger och väntar oöppnade här hemma.
| Tillbaka till toppen
2023-05-10: Min OG BW T-rex Megatron (JMK)
Gissa vad? Den nya Transformers-spelfilmen har biopremiär om mindre än en månad. Den 9 juni går Transformers: Rise of the Beasts upp på biograferna och som undertiteln antyder så är denna inte bara baserad på Transformers i allmänhet utan även Beast Wars i synnerhet. Det här blir dessutom inte långt efter 65 som också bidrog till dinopeppen.
Men kommer jag att se Rise of the Beasts? Nej. Jag fick nog efter de tre första Bay-filmerna, där varje ny del var märkbart mycket sämre än den föregående och då var inte ens den första filmen särskilt bra till att börja med. Trots detta gick jag ändå på hypen och såg fyran på bio, den med Mark Wahlberg och typ "Dinoboterna". Jag borde ha vetat bättre. Filmen sög stenhårt. Det var droppen för mig. Jag gick inte på nästa. Den med Anthony Hopkins och kung Arturs riddare eller nåt. Fångade en del av den på någon kanal på TV sedan, men det lilla jag såg av den då var så urbota olidligt jävla korkat att jag ganska snart bytte kanal utan att se färdigt resten av skiten.
Sedan såg vi dock Bumblebee på bio. För denna var inte ännu en skitfilm i "regi" av Michael Bay utan den gjordes istället av Travis Knight från Laika. Och alla Transformers i Bumblebee hade sina klassiska former som man känner igen från 80-talet, inte Bays jävla skitformer. Lätt att man gick på detta. Och det var en mycket mysig film. Och den var mycket, mycket bättre än Bays alla filmer. Hade de bara bygggt vidare på detta helhjärtat så hade jag förmodligen sett nästa film i ordningen också. Men vad får man höra och läsa istället? Jo, att de valde att gå mer i riktningen för de tidigare Michael Bay-filmerna med denna... Urgh... Nej. Ska det vara på det viset, om den nya filmen ska vara mindre som Bumblebee och mer som Michael Bays tidigare jävla skitfilmer så kan det kvitta för min del. Jag behöver inte se den då. Jag vill inte se den då. Jag är så trött på dumma jävla idiotfilmer alltså. Det är nog nu.
Den kommande filmen gav mig dock lust att kanske se om Beast Wars. Äger alla tre säsongerna på DVD. Och jag vet att jag har sett dem här någonstans... Men naturligtvis hittade jag dem inte nu.
Vad jag däremot hittade... Eller inte direkt hittade egentligen, för jag har haft denna framme ett tag nu. Den står och vaktar min hylla med Switch-spel och samuraj-mangor. Så vad jag däremot kunde plocka fram att leka med och därmed beslöt att göra ett inlägg kring i den här bloggen är alltså...
..min OG BW Megatron som T-rex! Det är Beast Wars Megatron som T-rex, yeees (fanns annars som krokodil också, fråga inte).
Jag har hur som helst en del Beast Wars-figurer. Inte jättemånga, men en del. Den ursprungliga Beast Wars Megatron som förvandlas till en Tyrannosaurus rex var dock min allra första. Köpt i vuxen ålder såklart. För om jag inte minns helt galet nu så fanns inte leksakerna tillgängliga i Sverige när det begav sig på 90-talet, då jag ännu var kid. För att Power Rangers. Helt plötsligt bannlystes t o m Darkwing Duck på SVT eller vad det än hette då för tiden. Var det inte "Kanal 1" förresten? Kanal 1 och TV2 hette det nog innan man bytte namn till SVT1 och SVT2.
Nå, här har ni min Megatron som T-rex i alla fall.
Och jo, förresten... Om ni som läser detta nu läste vad jag prylbloggade om här om månaden, vilket man kan se om man följer länken här, så minns ni kanske att jag inför det där blogginlägget i slutändan inte fann två av mina tre exemplar av SoulCalibur IV, det ena till Xbox 360 och det andra i originalutgåva till PS3, inte Platinum? Mm, jag hittade ett av dem nu. Mitt andra ex till PS3. Som ni kan se bakom Megatron på bilderna ovan. Tydligast på den andra bilden ovan från vänster. Där, mellan The Cat Returns och The Cabin in the Woods, står spelfan. Varför i allsin dar jag hade tryckt in spelet mellan en massa filmer har jag ingen aning om. Fortfarande vet jag inte vad jag har gjort av versionen till Xbox 360 dock. Jag trodde att den skulle vara tillsammans med mitt andra ex till PS3 men tydligen icke. Varför skulle jag lägga undan det någon annanstans? Nåväl.
Men nu vänder vi uppmärksamheten till gamle Megs här som detta faktiskt ändå skulle handla om. T-rex-formen är riktigt fin och dessutom relativt rörlig och det är i den formen som jag oftast har den här versionen av Megatron framme. Jag köpte denna lös men komplett med alla lösa delar (alla tre av dem) och instruktionsboken. Boken, häftet, pappret, vad man än kallar det. En del av tjusningen med Transformers är dock att se om man klarar av att förvandla dem själv, utan några instruktioner.
Detta gav jag mig på nu. Det tog en liten stund faktiskt. T-rex-formen är robust som tusan. Den döljer robotformen mycket bra och man får verkligen ta i för att få upp vissa delar.
Robotformen sedan... Ser ut som den gör. Den är inte vacker. Och det var exakt så karaktären såg ut i den datoranimerade TV-serien också. Minus fladdermusvingarna bakom hjälmen. Jag är inget fan av fladdermusvingarna.
Jag fixade i vilket fall att förvandla Megatron till en skräckinjagande robot utan att behöva kolla några instruktioner. Än sitter de gamla takterna i. Ännu mer imponerad med mig själv var jag dock då jag lyckades förvandla tillbaka Megatron från robot till dinosaurie igen hyfsat snabbt och smidigt.
| Tillbaka till toppen
2023-06-04: Mario som actionfigur (JMK)
Super Mario gör ett till litet inhopp här i toybloggen som ni ser. Den här gången i form av en proper "actionfigur" av spelhjälten själv. Med actionfigur menas alltså en rörlig figur, som då helst kan röra på både armar och ben. Vilket denna Mario alltså sannerligen kan göra. Och inte nog med att denna kan röra både armar och ben men armarna kan dessutom böjas vid armbågarna och benen kan böjas vid knäna. Vilket medför att man lätt kan posera Mario i lite olika ställningar.
Men vadan detta egentligen? Varför en sådan här Mario och varför nu? Jo, det var faktiskt något av ett impulsköp. Såg denna i en leksaksaffär tillsammans med Luigi och några andra karaktärer och kände köpsuget men avstod. Sedan ångrade jag mig och gick tillbaka till affären där en Mario fortfarande hängde kvar, och det var den sista Super Mario-figuren av just Mario som de hade vid det laget, och köpte den. Lät mig väl svepas med av hypen kring den nya Super Mario Bros-filmen och kände att jag ville ha en Mario-figur som pryder mitt skrivbord. Jag har dock ingen aning om dessa figurer har direkt med den nya filmen att göra, dvs om det ska vara figurer tagna rakt ur just filmen eller bara figurer ur Super Mario i största allmänhet. Har årtalet 2022 i alla fall.
Men ja, där står han nu hur som helst. Högt upp ovantill webbkameran till min stationära dator fick han vara. Det är sällan jag använder webbkameran, senast var någon gång i fjol, varför den mest samlar damm där bakom skärmen. Webbkameran till min laptop använder jag ännu mer sällan så den har jag tejpat för förresten. För den sitter ju i själva skärmen så den kunde jag inte bara lägga åt sidan. Men okej, åter till Mario... En supersvamp medföljde. En hyfsat tung liten sak. Kan säkert användas som brevpress. Den damp dock rakt ner i skrivbordslådan där man bl a finner mina Mario- och Pokémon-PEZ-behållare. Och det var det för den här gången. Mario står stadigt där uppe. När jag slänger upp fötterna på skrivbordet så är det inget som rör honom. Gott mos.
| Tillbaka till toppen
2023-08-24: Grimlock, Generation 2 (JMK)
Senast Transformers syntes till här på sidan, vilket ju var bara nu i våras för den som undrar, lade jag upp några nya bilder på min gamla OG BW Megatron som T-rex. Den här gången fortsätter jag på ett snarlikt (dinosaurie)spår med några gamla bilder på min ännu äldre blåa G2 Grimlock. T-rex rules baby! Och jag har inte sett den nya spelfilmen, nej. Den från det här året alltså. Jag har varit stark. För som nämnt tidigare, om den är mindre som Bumblebee från 2018 och mer som Michael Bays dumma jävla idiotfilmer som gjordes innan, vilket av allt att döma tyvärr är fallet, så är det inget för mig som verkligen, verkligen, VERKLIGEN har tröttnat på alla dessa dumma jävla idiotfilmer. Pass. Men då Transformers är på tapeten igen i år i och med den nya idiotfilmen så passar jag i alla fall på att ge de suveräna leksakerna lite mer uppmärksamhet!
Detta är en leksak som det redan har skrivits om här på POPKORN.
Följ bara den direkta länken som följer i den här meningen för att läsa mer om Grimlock som blå, ni som må vara intresserade. Det där är en text som fastän den lades upp först 2008 faktiskt skrevs redan i början på 2005, vilket för övrigt gör det till en av de allra första texterna som någonsin skrevs för vad som då först skulle komma att bli POPKORN.
Men jag väljer ändå att göra ett nytt inlägg kring denna här och nu och det är för att jag minsann fann några gamla familjefoton med Grimlock att bjuda på...
Snäll robotdinosaurie. Söt robotdinosaurie. Detta är dottern när hon var liten och lekte med Grimlock som jag hade när jag själv var liten, om än ändå äldre än hon då. Jag minns det väl, när jag köpte denna för egna ihopsparade veckopengar för exakt 204 kronor på Lekia när jag var en nio år gammal.
Grimlock som blå är alltså en nyversion av originalet från 1985, gjord för Generation 2 år 1993. Exakt samma figur som originalet, möjligen med färre tillbehör (skulle behöva dubbelkolla det där för att vara säker) och ja, blå då. För att 90-talet, jag vet inte.
Och så öppnar vi käften på söta lilla robotdinon och... Morr!! Grrr!!
Varför jag sparade alla gamla leksaker från när jag var barn? Av just den här anledningen. För mina egna barn att kunna leka med. Och varför jag fortfarande sparar dem? Dottern är snart vuxen och sonen är likaså i tonåren och också för stor för att leka med leksaker nu. Och om jag får barnbarn en vacker dag? Mm, just det. Då kommer jag att vara den coola morfarn/farfarn med alla de häftiga leksakerna från förr. Och jag är helt okej med att låta barn leka med leksaker som jag själv hade som barn.
Se även det här inlägget från förrförra året för när både dottern och sonen lekte med mina gamla Turtles också apropå vilket.
Jag är inte den som har alla mina gamla leksaker inlåsta i glasskåp eller nåt sånt alltså. Nej, leksaker är trots allt till för att lekas med. Inom vissa gränser då såklart. Jag hade ju inte låtit en femåring leka med mina Mighty Max t ex, men det är ju mest med tanke på alla smådelar. Och av samma anledning, beroende på hur små barnen själva är, kan det vara en god idé att plocka bort vissa lösa tillbehör som likaså kan vara väldigt små fastän de kom med större actionfigurer som t ex Turtles. Okej, det var väl dagens PSA antar jag. ;)
|
