Cindersaur

Linje: Transformers Generations
Underlinje: Power of the Primes
Grupp: Decepticonerna
Årgång: 2018


Vad är nu detta? Ja, det blir lite what's what här. Kunde ha skrivit detta som en inledande text högst upp men sanningen att säga blir det enklare så här för mig what with the datum för när vad skrevs och så. Hade jag haft en nyskriven inledning så hade jag fått ha en "text av" med dagens datum högst upp följt av en "text av" med de gamla datumen för den gamla texten och dagens datum igen sedan för denna och fuck it, jag tror inte någons hela värld går under liksom bara för att detta stycke finns att läsa här och inte högst upp på sidan. Nu när robotar och sånt arkiveras som en egen kategori ska det väl hur som helst också komma upp mer grejer om robotar och sånt i lekcenter. Och nä, jag var faktiskt inte sporrad av Vortex. Att robotar skulle ha mer kärlek var liksom redan bestämt och Transformers är mina go-to-bots. Cindersaur var därtill ett lätt val då versionen från 2018 är en av mina senast köpta Transformers och jag har den framme fortfarande. Och om OG Cindersaur hade jag redan texten och allt färdigt. Det var alltså något som fanns uppe på gamla POPKORN men som sedan inte lades upp igen efter den stora flytten och omdesignen 2014. Förrän nu då. De andra TF-texterna, om G2 Grimlock och Axelerators samt Skyscorchers, från samma tid var ju mer avgränsade men Cindersaur? En enda text om en G1-figur och det inte Optimus Prime eller någon annan lika självklar utan en totalt random typ som Cindersaur från 1988? WTF? Men nu blir den gamla texten om den gamla figuren liksom mer relevant i direkt relation till en ny text om den nya figuren. Det var som upplagt för en typ av gammalt möter nytt-grej.

Hm. Jag lade precis nu märke till att den nya Cindersaur-figuren släpptes exakt 30 år efter den första. Det är ju lite pinsamt att jag inte gjorde den kopplingen innan. Så detta är något av en jubileumsfigur alltså. Och det för en sådan obskyr karaktär som Cindersaur. Coolt. Jag ser också att fastän min gamla text om den gamla figuren skrevs så tidigt som 2005, året innan POPKORN ens existerade i någon form, så lade jag upp den året för figurens 20 års jubileum, 2008. Detta... Måste ha varit en total tillfällighet, ja. Men ändå också coolt. Synd att jag inte fick upp allt detta under 2018, då vore det liksom en total tribut till både dittan och dattan. Men nu köpte jag själv inte på mig den nyare figuren, den från 2018 alltså, förrän under 2019 så... Men ja, den nya Cindersaur släpptes år 2018 som del av Transformers Generations: Power of the Primes, Legends Class, och är en ommålad, något omgjord sk "Dinobot Slash" som kom ut året innan inom samma linje, underlinje och klass. Det är faktiskt inte den första Cindersaur sedan originalet. Där fanns även en BotCon 2010-figur baserad på Beast Wars 10th Anniversary Deluxe Class Megatron samt en Bot Shots-figur från 2013. Utan att gå närmare in på vad fan det nu var är det bara att konstatera att Cindersaur årgång 2018 i alla fall är den första nya "riktiga" figuren sedan den från 30 år tidigare. Riktiga så som i att det är en vanlig Transformers-figur som fanns (kanske fortfarande finns) att köpa i vanliga affärer och inte någon specialgjord konventsouvenir eller del av något sten-sax-påse-spel i chibi-format (fråga inte).



Och med allt det ur vägen kan vi gå närmare in på själva figuren, ja. Som jag såklart har plåtat i både robot- och odjursform som ni kan se här ovan. Och som ett litet extra, längst till höger, ser ni min nya Cindersaurs nya sittplats. Han fick alltså inte vara kvar på skrivbordet utan där borta sitter han nu och samlar damm på hemtelefonen. Vi har hemtelefon, ja. Den har inte ringt en enda gång sedan senast vi flyttade för ett par år sedan men vi har en hemtelefon i alla fall. För det tycker jag att man ska ha. I sin nya robotform är Cindersaur hur som helst superrörlig och posebar, så som nya figurer kommit att vara så det är inget märkvärdigt med det egentligen. Men den känns även lite fjuttig och nästan ömtålig att hålla i händerna jämfört med den kompakta och robusta originalinkarnationen av figuren. Men make no mistake, den nya figuren är ju bättre. Både som actionfigur och så som utställningsobjekt betraktad. Skillnaden i lemmarnas rörlighet mellan denna och äldre figurer är typ som mellan digital och analog styrning. Från styrkors till analog spak. Armarna och benen är praktiskt taget fullt rörliga i vilken riktning som helst. Armarna kan dessutom böjas vid armbågarna och benen vid knäna. Heck, förvandlingsstegen är som sådana att t o m framsidan av fötterna är rörliga i robotformen då de kan vinklas nedåt liksom. Och så kan huvudet vridas höger och vänster.

Färgschemat är troget karaktären och ser bra ut. Hela figuren ser bra ut. Framifrån åtminstone. Från sidan och bakifrån och framför allt snett från sidan bakifrån ser den... Mindre bra ut... Största problemet är de små dinoarmarna från alternativformen som liksom bara hänger där. Dessa syns förvisso framifrån också men de är åtminstone som minst iögonfallande då. Den ihopfällda svanen på ryggen ser ut som en ryggsäck och... Okej, whatever. Åter till armarna. Hade man bara kunnat fälla in dem på något sätt, in under svansen kanske, så hade det nog gjort ganska mycket för helhetsintrycket. Förvandlingen är lite klurigare än sist men ändå inget man behöver några instruktioner till för att klura ut. Det enda lite knepiga kan vara vart robotbenen ska ta vägen i odjursformen. De vecklas in under magen förresten. Robotarmarna blir bakbenen på odjursformen. Dinoskallen och armarna flippas liksom över på plats. Ett minus med det här odjuret är att det definitivt är mindre hållbart för lek. Man kan t ex både öppna truten på besten och röra huvudet upp och ner men lycka till med att göra det utan att hela delen med skallen, halsen och armarna ofrivilligt flippar över till ryggen igen. En annan kritik jag har är rörande vart robothuvudet hamnar på odjuret. Precis under svansen. Så att det ser precis ut som att robotens huvud kommer ut ur röven på odjuret. Varför, bara varför? För att strö salt i såren kan man inte ens vrida robothuvudet hela vägen runt om, för att dölja ansiktet där under. Och det är extra störande för att det är inte ens mycket som fattas. Nej, de här designvalen var inte helt genomtänkta alltså.

Men robotformen är ju, föga förvånande förvisso, mycket bättre på den nya figuren. Dels för att proportionerna är de rätta och dels för att Cindersaur nu kan röra både armar och ben och inte längre bara står där som en tegelsten. Han är nu sannerligen en actionfigur. Däremot så var den alternativa odjursformen faktiskt bättre på den gamla figuren. Av flera anledningar. Den var mer hållbar för lek och rent visuellt var den också mer distinkt. Mer unik. Den nya ser mest ut som en lila robotraptor. Vilket såklart beror på att den här nya figuren egentligen inte är helt ny utan en omgjord version av den där Dinobot Slash som förvandlades till en velociraptor, med bara små förändringar i skulpteringen på huvudet i robotform. Och så färgvalet, ja. Där Slash hade de typiska gamla Dinobot-färgerna är nya Cindersaur målad som, ja, Cindersaur. Nåväl... Även om det vore nice ifall nya Cindersaur var sin alldeles egna figur så är det ändå trevligt nog att vi överhuvudtaget fick denna figur. Och tänk, att nu efter ytterligare dryga 15 år sedan jag skrev den där texten om den första figuren så har jag faktiskt blivit nostalgisk t o m för Cindersaur. Tänk vad ytterligare ett och ett halvt årtionde hit eller dit kan göra för skillnad. Heck, jag börjar t o m bli smått nostalgisk över Armada av alla saker. Tja, i år är det ändå 18 år sedan den linjen började. Folk har hunnit föddas och bli vuxna sedan dess. Jisses, vad tiden går fort.