|
|
|
|
|
==========================================================================================
|
| 10. Att bli slagen liggandes | =(
|
|
|
Den där Dylan nämnde ju detta vid något tillfälle men anledningen till att jag tycker det är BULLSHIT har inget gemensamt med vad Aftonbladet tyckte om saken för över ett årtionde sedan. Det är trots allt rätt så realistiskt att kunna slå och sparka på någon som redan ligger ner och jag har egentligen inget emot saken i sig. Faktum är att det är precis min stil varför det också är det som är minst BULLSHIT på listan...
|
|
Vad som gör att jag ändå finner detta vara BULLSHIT nog att platsa här är för hur irriterande mest av allt det känns att bli nedslagen igen precis när man är på väg att resa sig upp! Just då blir det nästan som markbunden juggling (som jag återkommer till senare!) vilket verkligen räknas som BULLSHIT. Vad som kan vara räddaren i nöden är dock att man ofta kan göra en kvick låg spark även från liggande position eller bara rulla iväg innan man kommer på fötterna.
|
|
==========================================================================================
|
| 9. Overkliga slutbossar | O_O
|
|
|
Vi kan ju ta Jinpachi från Tekken-serien som utmärkt exempel på detta. Jag kan inte tillräckligt betona min
avsky för alla dessa orealistiska karaktärer som alltför ofta får bossroller i fighting-spelen. Jinpachi här är t ex besatt av någon slags ande som gjort gubbfan övermänskligt stark, eller desto MER övermänskligt stark än alla andra rättare sagt, och gett honom en extra mun med huggtänder. På magen. Som skjuter.
|
|
Vilket jävla BULLSHIT! Att ha en något så när verklighetstrogen eller överhuvudtaget mänsklig ärkerival är kanske inte lika "Dragon Ball-häftigt" men passar sig bra mycket bättre om ni frågar mig och detta SPECIELLT i ett spel i Tekken-serien som tidigare har lovordats för just dess realism. Tyvärr är genren nu helt överröst med den overkliga bossmodellen och t o m nya Tekken avviker mer och mer från de jordnära grunderna. Det är då inga bra tecken.
|
|
==========================================================================================
|
| 8. Obalanserade karaktärer | o_O
|
|
|
Detta gäller i princip alltid just "bossarna" och innebär i praktiken en hiskelig blandning av diverse saker på listan och ännu mer därtill. Jag skaffade mig Dead Or Alive 4 för ett tag sedan och blev snart varse om exakt hur obalanserade obalanserade bossar kan bli. Bossen i fråga; Alpha-152, är inte bara märkbart snabbare och mycket starkare än någon annan karaktär, hon kan dessutom teleportera, är hur grym som helst på att juggla och har moves som tar nästan allt ditt liv direkt MED MERA.
|
|
Kalla mig gnällspik, kalla mig ynkrygg, men jag vill aldrig mer i hela mitt liv möta henne på något annat än den absolut lättaste svårighetsgraden då annat är bara BULLSHIT personifierat. Visst, sista bossen borde väl vara snäppet svårare än vilken annan karaktär som helst men det borde heller inte vara överdrivet svårt bara för sakens skull!!! Och det vore också en sak om de då hade programmerat bossen att kämpa så mycket skickligare från
alla andra karaktärer att själva utmaningen låg i detta men att bara förse bossen med dessa fuskmetoder som ingen annan kan utföra tyder ju på att utveklarna gjorde det lätt för sig själva på lataste möjliga sätt. Det kan inte förklaras på annat sätt nämligen och det är exakt vad som gör det till BULLSHIT.
Värt att notera, inte minst för att det hör till bilden, är även att Bison i Street Fighter II blir helt jävla galen om man vinner första ronden mot honom. Detta är inte på samma låga nivå som i DoA 4 men värt att tillägga är också att det här på POPKORN råder en sorts konsensus på tal om just Street Fighter II-bossarna. De var ju inte spelbara i originaltvåan, där alla andra karaktärer verkligen var perfekt balanserade kontra varandra. Detta är också anledningen till att vi alltid har förespråkat originaltvåan framför alla Turbo Super Duper Mega etc-versioner när två mänskliga spelare kör en mot en. De fyra bossarna som blev spelbara i Turbo-BULLSHIT-versionen gör nämligen spelet betydligt mer obalanserat!
|
|
==========================================================================================
|
| 7. Fysiktrots i form av Jippon
|
|
|
Nog för att fighting-lir som verkligen sparkar röv ska ha sin beskärda del av spektakulära moves och grejer... Nog för att kämparna ska kunna göra dubbla bakåtvolter fast ändå fara framåt följt av ena blixtsnabba lager sparkar. Men när karaktärer med klotrund mage som tydligen väger någonstans mellan hundra och tvåhundra kilo gör allt detta tycker jag att det ändå går överstyr. Något måtta får det faktiskt lov att vara.
|
|
Här känns det passande att ta upp Bob ā Blob i Tekken 6 samt Rufus i Street Fighter IV med sina minst sagt stora, enormt dallrande kalaskistor. Man "förklarar" att de är kampsportsmästare i deras egen rätt men kom igen, allt vet väl att det bara är BULLSHIT. Att de voltar som tokar och utför massa supersnabba slag blir bara för mycket!! Det är inte så att jag har något emot storvuxna personer. Där skon klämmer är att det finns helt säkert kampstilar som bättre hade passat några i deras viktklass. Honda i originalet Street Fighter II var t ex en sumobrottare. Inget konstigt med det. Rufus i Street Fighter IV och Bob i Tekken 6 är däremot bara BULLSHIT.
|
|
==========================================================================================
|
| 6. Samma moves om och om och om och om och om igen... och igen.
|
|
|
Jag minns det som igår... Den stora spelturneringen en mars månad
mitt under föreningen KyoumiKais glansdagar. På den tiden var jag betydligt gladare som person och inte alls lika tjurskallig som jag blev senare. Det är finalomgång i Street Fighter II: The World Warrior men jag är redan utslagen. Jag står och ser bittert på medan typerna som kom till final kämpar om guld- och silvermedaljerna.
|
|
"Hadouken! - Hadouken! - Hadouken! - Hadouken! - Hadouken! - Hadouken! - Hadouk - Hadouken!" Jag biter ihop så hårt att jag nästan sätter snuset i halsen då jag att finalisterna som båda spelar som Ryu, båda bara gör hadouken på varandra hela tiden. Matchen var i och för sig hård fram till dess och detta var i den avgörande ronden så ja, jag fattar väl varför de båda höll på så tills någon föll men ändå för fan! De fortsatte så här i vad som kändes som en evighet!
Skulle detta föreställa de bästa spelarna? Som bara gör samma grej om och om igen hela tiden? Inte om ni frågar mig. Nog för att jag förlorade mot dem tidigare, men en finalmatch borde ju spelas mer spektakulärt än så för att få räknas! Våga variera! Att bara göra samma grej om igen borde man inte kunna komma undan med hur som helst! Varsam strategi my ass och BULLSHIT!
Och då är det här ändå bara ett av mina personliga aggexempel. Värre är det ju när man möter spelare som använder samma jävla moves jämt och ständigt;
som t ex Blankas ena voltattack och Blankas andra voltattack och skiftar som mest bara mellan dessa två. Går man undan får man alltså den ena sortens voltattack rakt i facet och försöker man hoppa på honom så får man den andra sortens voltattack genom hela kroppen. Timing & strategi sägs det. BULLSHIT säger jag.
|
|
==========================================================================================
|
| 5. _ i= =¤ __ ¤= =i _ (dvs att överhuvudtaget kunna skjuta på varandra)
|
|
|
Fighting-spel handlar enligt mig om just fighting... Att slåss alltså. I första hand med, ja, med händerna helt enkelt. Låt gå för det om man slänger in några tillhyggen också. Inte mig emot. Men när motståndaren avfyrar ett stort eldklot med sina bara händer är det dags för mig att ha problem igen. Ja, jag har problem alltså. Och den som menar att det av någon anledning är så man gör i fighting-spel är själva problemet.
|
|
Jag har min fasta åsikt om det här och säger någon emot så är denne inte en del av lösningen. Då är denne snarare "skyldig" till problemet och då är personen i fråga den som är problemet. Det är så jag ser på världen. Problematiskt skulle somliga nog säga men jag kan väl inte vara ensam om att resonera så här? Hade alla tänkt likadant så hade vi sluppit eländiga eldklot mm i fighting-spel och då hade jag inte haft problem med det. Att det är mitt problem snarare än att någon annan är problemet bara för att denne påpekar att "Så är det." när det hela handlar om sådant som några helt andra är ansvariga för, det är för mycket att tänka på i mitt huvud.
Jag skyller alltså inte på utvecklarna i det här fallet. Nej, jag skyller hellre på folk som, tillskillnad från mig själv, inte blundar för att man överhuvudtaget kan skjuta på varandra i fighting-spel och låter inte bli från att göra det! Sådana "principfasta" typer vill inte jag leka med i alla fall! Den sortens heterogena tänkande passar inte riktigt min typ av lekgrupp ändå så och då vill jag hellre inte vara med mer... För jag har ju ändå ingen som helst chans om det första som händer i matchen är att jag förlorar nästan hela livet för att folk skjuter på mig! Att man kan skjuta betyder inte att det är meningen att man borde få skjuta den andra när som helst! Det är BULLSHIT. Slå mig i alla fall i ansiktet så jag slipper bli förbannad.
|
|
==========================================================================================
|
| 4. BUTTON MASHING!!!!
|
|
|
Själv är jag en person som uppskattar när det ser snyggt ut i matchen. Jag försöker ofta få in några fancy specialattacker och kombinationer, och kanske avsluta en rond med ett häftigt grepp följt av snabbt kast. Det blir liksom roligare att titta på och även betydligt roligare att spela på det här viset. Och det är därför jag blir så bedrövligt trött på de som bara matar på samma knapp(ar) hela tiden eller låter tummen fara helt ovetandes vad det är man egentligen trycker på.
|
|
Det förstnämnda är ungefär samma som att använda samma moves om och om igen. Skillnaden är ju att den som använder "riktiga" moves trots allt måste knappa in rätt kombination och detta kräver också mer skills än att säg bara mata på snabbslagknappen hela tiden eller kanske bara blocka och sparka, blocka och sparka om och om igen. Så samma moves hela tiden är alltså inte lika illa som samma knappar hela tiden, som i sin tur är den inte lika illa varianten av just button mashing. Det värsta är dock den helt hjärndöda varianten av button mashing ā la BUTTON MASHING!!!! med fyra utropstecken efter som motsvarar den hektiska manin i att trycka på alla knappar utan vare sig rim eller reson, bara helt random.
Det allra tråkigaste är dock att i vissa spel och med vissa karaktärer så är detta ett säkert sätt att vinna. För att strö salt i såren finns det de som hävdar sig vara "bra" efter att ha vunnit genom BUTTON MASHING!!!! vilket såklart bara är BULLSHIT. En sådan vinst är ju för fan ingen riktig seger! Det är inget att vara stolt över! Det borde inte ens räknas! Vad är det med folk egentligen? Varför tror ni att ett slags "practice mode" finns i mer eller mindre varenda spel i genren numera? För att man skall kunna lära sig spelkaraktärernas alla moves såklart, ja... Så spela med bara för det blir roligare att spela så, jag lovar er.
|
|
==========================================================================================
|
| 3. Ring-Out . . .
|
|
|
En av mina topp tre mest hatade
grejer i genren... Man kan vara på god väg att vinna på perfect och har kanske två-tre slag kvar på fienden. Men hejsan, hoppsan så råkar man visst flytta sig lite för långt ut på kanten av banan och i de spelen som dras med detta BULLSHIT som kallas "Ring-Out" räcker det då för motståndaren att blott peta på en så åker man åker ut ur banan och hela ronden går förlorad! Värst av allt dock är att nästa rond lika gärna kan börja med att man får en hoppspark i magen och åker ut på studs och vips så är hela matchen förlorad!
|
|
För det första så är själva resonemanget BULLSHIT att den som trillar av banan borde förlora den ronden direkt. Vad fan har man då skademätarna till om det i slutändan inte behöver spela någon roll hur mycket stryk man gav gentemot hur lite stryk man fick?! För det andra kan det hela med Ring-Out verka logiskt beroende på hur banan man slåss på ser ut. Låt gå för att man kan råka trilla av om fighten utspelar sig på ett hustak som t ex i Virtua Fighter 3tb till DC. Men att ha denna möjlighet på typ varenda bana i typ varenda Soul Calibur är ingen vidare idé. Jag låtsas inte höra varken Janne eller Dylan som båda hojtar i mina öron hur mycket det typ "tillför" spelmomentet. Att man ska kunna förlora bara på att åka ut är BULLSHIT. Då tycker jag hellre att utvecklarna borde följa Dead Or Alives exmpel, där banorna är uppdelade i olika segment. Att man trillar nerför en trappa eller åker rakt igenom en vägg och fortsätter slåss där man sedan hamnar känns bra mycket mer logiskt än att bara "drop dead" så att säga.
|
|
==========================================================================================
|
| 2. Juggling
|
|
|
Förmodligen det enda som jag hatar mer än Ring-Out... För de som inte vet vad "juggling" är så innebär det att slå upp motståndaren i luften och fortsätta banka på under tiden som spelkaraktären ännu dröjer kvar i luften då varje ny träff blir såsom att jonglera med den karaktären! Den som själv råkar offer för denna situation märker snabbt att man är fullständigt försvarslös i det läget... Att man inte kan göra något åt det överhuvudtaget är bortom reson. Det är BULLSHIT.
|
|
Vem i hela friden kunde tänka sig att det här skulle vara en bra idé? Det ser helt vrickat ut för det första. Hur realistiskt är det liksom? Och det leder såklart bara till frustration på hög nivå! I vissa spel uppmuntras man till och med att göra så här, då ens combo ofta gör mer skada när motståndaren hänger försvarslös i luften och oftast är det snudd på löjligt liksom. Ja, jag säger det om och om igen. Det ser mest dumt ut. Det är ju tramsigt. Det förstör bara. Och det är sååå tröttsamt att råka ut för detta om och om igen och eftersom man inte kan göra något åt saken heller är det bara att luta sig tillbaka och se sin karaktär ta stryk som fan. Är det jobbigt att läsa rubriken till den här placeringen? Ännu mer pain in my ass är det att råka ut för juggling ska ni veta. Hellre sitter jag på en kaktus och snurrar runt!
|
|
==========================================================================================
|
| 1. Telesepåmigjagharproblemfuckingkaktusuppirövenvorerättåtmig portering
|
|
|
Teleportering är inte BULLSHIT blott för att det är extremt overkligt. Det är BULLSHIT för att det är så extremt fegt också. Teleportering är vanligast bland de sista bossarna i fighting-spel, men många "vanliga" karaktärer kan även och utnyttja/missbruka tekniken. Föreställ er dock frustrationen då man efter mycket slit tagit sig fram till slutbossen, bankat ner till hälften av skurkens liv och plöt¤
|
|
¤sligt börjar stöveln teleportera sig över hela stället. Bakom en, framför en, framför en och bakom en igen medan alla ens slag träffar typ luft och fanskapet passar på att klippa till en då och då tills man faller död ner. Okej då, dags för rond två. Samma skit. Samma BULLSHIT. Det slutar förmodligen med att spelkontrollen åker in i väggen efter typ tjugo försök och man börjar kasta omkring ömtåliga saker i ren vredesmod. Få inte för er nu att det kanske inte är så farligt bara för att jag inte skriver så mycket mer om det än jag gjorde om platserna 9-10 på listan. Snarare blir man väl så ilsken att orden bara försvinner... Kanske de teleporteras ut ur hjärnan och upp i arslet på mig, vad vet jag. En sak vet jag dock. Teleportering sepåmig är jagsnackarskit BULL kundejagteleporteraivägslappjagflymedsvansenmellanbenen SHIT.
|
|
==========================================================================================
|