Aktuellt

Arkiv

Fakta för fan

Lekcenter

Perspektiv & Retrospektiv

Topplistor

För eller emot



Text: Magnus D. Johansson mot Måns S. Dahlgren, 2009-01-30


Den här månaden är det drygt ett år sedan som vi, folket på SPPS, sammanställde Sega Mega Drive-toppen för POPKORN:s räkning och fortfarande är det många som inte alls vill kännas vid Toki och dess placering på listan. Nu är det äntligen dags för framförallt Måns att få vedergällning, men inte alla låter Toki bli bespottad och som den tokiga apans främste förespråkare kommer den där Dylan kutandes till undsättning.


Dylan försvarar

En del videospel brukar kopplas till en speciell årstid. NES:ens Track & Field II symboliserar en varm sommardag för lika många som Nintendo 64:ans Diddy Kong Racing är vinter och jul för andra. Melankoliska Toki: Going Ape Shit till SEGA Mega Drive är för mig en kulen höstnatti-natti natt... Man kan urskilja en trend i svensk spelpress att döda mina älsklingar till SEGA:s äldre konsoler. Titlar som en gång i tiden var större i vår del av världen än någon annanstans ska nu bespottas och ses på med "nyktra" ögon. Altered Beast är ett bra exempel på detta. Golden Axe med uppföljare är ett annat. Toki: Going Ape Shit är ett tredje.

Det finns flera anledningar till att detta spel fick sin placering på POPKORN:s Mega Drive-lista. Med små medel lyckades nu nerlagda TAD framställa spelet lika stämningsfullt dunkelt som valfritt Mega Man-spel till NES. Den ödesmättade inledningen är direkt medryckande. En viril vilde i stuk med manligt heta He-Man förvandlas plötsligt till pösig primat av den elake trollkarlen och för att rädda sin prinsessa måste Söndags-Tarzan - skjutandes snorloskor med apkäften - ta sig igenom både skog och grotta. Banorna går i historiens tecken och man kommer att få kämpa mot dinosaurier och trilobiter i en varierande bandesign som skulle kunna vara hämtad direkt från Castlevania: The New Generation. Svårighetsgraden ligger där man kan förvänta sig från ett plattforms-shoot 'em up årgång 1991 och då är man tacksam för att spottsalvan kan uppgraderas i bästa "R-Type-style".

Fienderna är dessutom överraskande välritade och absolut inte att förglömma är Tokis killer-app soundtrack. Grovhackad bit-pop när den är som bäst på låtsas. Toki: Going Ape Shit hör definitivt till Mega Drive:ens finaste, missade guldstunder och är väl värd sin blygsamma placering på vår topp-20. Nu blev mitt försvar nästan i form av en kort recension men tillskillnad från titlar som Mega Man 9 och Final Fantasy VIII som man kan tänka sig vad vissa har emot så begriper jag bara inte vad någon kan ha emot arme Toki egentligen.

/Dylan M. Johansson, spottar med Toki



Ovan T.V: Toki: Going Ape Shit - En dunkel och stämningsfull guldstund som man inte får missa eller ett slentrianmässigt och långsamt spel som man helst förtränger? Och är det egentligen värt sin placering på vår SEGA Mega Drive-topp?


Måns åklagar

Då kunskapen om vad som gör bra videospel var knapphändig som bäst under de tidigare årtiondena kunde spel som egentligen inte alls var något att hänga i granen få kultstatus bara det gjordes något lite, lite annorlunda. Toki: Going Ape Shit är just ett sådant spel. Det är egentligen precis som så många av de andra actionspelen från den tiden där man bara ska skjuta ner allt som rör sig utan att själv få endaste minsta lilla träff, för då dör man. Den enda skillnaden är att istället för att spela som en robot eller kommandosoldat som ska rädda mänskligheten så spelar man här som en apa vars hemska spot och andedräkt ska döda alla utdöda reptiler. Och det kallar de variation?

Problemet är att den här apan inte på något sätt eller vis är lika charmig som apor brukar vara i videospel. Istället ser den bara ut som en ful, korkad jävla apa. Men den är i alla fall snyggare än de missfoster till bossar man möter längst vägen, som därtill bara blir fulare och fulare för varje nivå. Eftersom Toki är en apa vore det väl åtminstone logiskt om han rörde sig lika smidigt som en också? Men nej, såklart är han lika långsam som en sömngångare, vilket gör honom till spelvärldens lättaste måltavla för fienderna.

Om man inte fullkomligt älskar just den här typen av gamla skitspel har Toki: Going Ape Shit heller inget speciellt att erbjuda, förutom kanske en ful och seg apa, vilket väl ändå borde övertyga de flesta till att inte alls bry sig om det här spelet. Som ovan nämnt är det bara på grund av dess lite annorlunda design (loskande apa istället för skjutande stridspitt...) som det överhuvudtaget blev ihågkommet, men frågan är nog snarare hur många som inte vill förtränga eländet?

/Måns Dahlgren, spottar hellre på Toki

- - - - - - - - - - - - - - - -
< Förra sidan | Förstasidan | Nästa sida >

Till arkivet!
Spelrelaterat
Framgrävt ur spelkistan
|- Bubsy
|- Bucky O'Hare
|- Claymates
|- Crystal Warriors
|- Ecco Jr.
|- Ghostbusters
|- Ice Hockey
|- King Neptune's...
|- Monkey Island
|- Monkey Island 2
|- Moonstone
|- Mario & Luigi PIT
|- Pirates! Gold
|- Rygar
|- Snowboard Kids
|- Sonic the Hedgehog 2
|- StarTropics II
|- Turtles V (MD)
|- Wave Race 64
|- Wave Race: BS
|
Frispel

|- Black Mages! Hör! Hör!
|- Pac-Man Fever!! Hörni!
|- Vård av SNES-kontroll
|
För eller emot

|- Final Fantasy VIII
|- Mega Man 9
|- Nintendo Wii
|- R.C. Pro-Am
|- Sonic 2
|- Super Mario Bros.
|- Toki: Going Ape Shit

Säsongsspecialare
|- Årets tomtevalde 2006
|- Årets julkalender 2007
|- Årets julkalender 2008
|- Årets julkalender 2009
|- Årets jultomteval 2010
|- Årets sena tomte 2011
|- Årets sena tomte 2012
|- Årets sena tomte 2013
|- Årets sena tomte 2014
|- Årets jultomteval 2015
|- Årets jultomteval 2016

Övriga överblickar
Arkiv X
|- 4 Biojokrar x 4 Åsikter
|- Godzilla fyller 55 år
|- Mina manga-memoarer
|- Min egen animé-odyssé
|- Rogue One ...
|- Star Wars Episode IV
|- Star Wars Episode VII
|- TMN... Turtles! (del 1)
|- TMN... Turtles! (del 2)
|- Vi i Tokyo: 1:a intrycken
|- Vi i Tokyo: Andra intryck

POPKORN bedrivs som en helt fristående ideell sysselsättning och är inte del av något
annat samfund, samarbete eller liknande. Ansvarig uppläggare för sidan är Jan Komsa.