|
|
Denna underliga titel från mannen med spel som både SEGA Rally 2 och Space Channel 5 med på meritlistan, döljer ett rälsbaserat shoot 'em up bakom en unik estetisk inramning. Typiska ljudeffekter som skott eller explosioner är utbytta mot stycken av den elektroniska musiken och då blir det upp till spelaren själv att komponera hela tonföljder i takt med att objekt efter objekt skjuts ner i perfekt synestesi. Rez brukar tillsammans med Ico till PS2 vara en titel som flitigt används i debatten om spel är konst eller ej. Huruvida man vill klassa Rez som en spelupplevelse eller en konstupplevelse är dock inte så viktigt. Det huvudsakliga är att man upplever det. För oss som är nere med elektronisk musik liknar Rez inget annat. Det är en orgie i ljud och ljus från början till slut. Trance, techno, house... Rez har allt och den härligt banala storyn backar upp det på ett absurt logiskt sätt.
En artificiell intelligens kallad Eden har spårat ur i datornätverket där spelet äger rum och det är din uppgift att stoppa det och förstöra alla datavirus längst vägen. Hela resan utspelar sig alltså inuti cyberspace ā la Tron och då är det väl också klart att det spelas konstant dunka-dunka-musik. Fast då en ny bana börjar kanske musiken bara hörs som ett lätt sus eller en simpel basslinga medan man styr son lilla figur flygandes genom en elektronisk värld med ett sikte framför. När en grupp fiender kommer in på skärmen använder man siktet för att markera dem och sedan skjuta iväg ett gäng laserstrålar som vid varje träff skapar ljud som smälter samman med bakgrundsmusiken. När man sedan gradvis tar sig igenom banan så byggs musiken upp mer och mer på det här sättet, ändå tills det blir en fullfjädrad låt med effekter, synthar och vad mer man nu kan tänka sig. Fyndigt som fan alltså!
Bilder gör inte detta spel rättvisa. Rez är gjort för att upplevas i förening av syn, hörsel och känsel.
|
